Volvos panikbromsar – skamlös flirt med börsen

Nu tippar

Volvo Lastvagnar

dom anställda…

Volvos beslut att varsla 1 400 anställda i Sverige om uppsägning var en panikinbromsning. När Leif Johansson tvärnitade kom det som en chock för många också i den egna organisationen. Att orderingången krympt och att annulleringar av tidigare beställningar börjat rasa in, det visste alla. Men bara kort före semestern var det ”all time high” och kunderna fick vänta i över ett år för att kunna köpa en ny bil. Inbromsningen görs så hastigt att allt prat om medbestämmande eller medinflytande flyger all världens väg. Här tippar man dom anställda rakt ner i skiten. Rakt ut i arbetslöshet. Så är det med det gulliga ”teamwork” som lovats. Facket är inte informerat och inte de lokala cheferna. Helt uppenbart är det en skamlös vink till aktiägarna och deras panikslagna börser. Vinken är uppenbar:

”Titta på oss , vad vi är bra. Vi bygger inte bara bäst lastbilar i världen. Vi är också snabbast med att avskeda folk när lönsamheten sjunker.”

Volvo tippar de anställda rakt ut i arbetslöshet. Här en veteran från 1931.

I går eftermiddag. I ett hörn på vår kökssoffa låg den fortfarande kvar. Med en brun rand från en kaffekopp och några brödsmulor i kanten. Förra veckans nummer av Volvo Lastvagnars personaltidning, ”Produktionsnytt”. Kolorerad och grann. Med glada människor och glada lastbilar.

Den kom hem i brevlådan före helgen. Det är några år sedan jag själv slutade vid Lastvagnar ute i Tuve/Göteborg, efter tjugosju år som metallare och fackligt aktiv. Men jag har kvar massor med vänner ute i verkstäderna. Två av mina barn har arbetat där och i dag jobbar både min fru och två svärsöner i samma verksamhet. Vi är alltså i högsta grad en del av ”Volvofamiljen” och brukar tumma personaltidningen några gånger för att se vad händer och skvallra lite om dom vi känner på bilderna.

När beskedet i går förmiddag kom att Volvos ledning ville göra sig av med så mycket folk pratade vi runt här hemma om bakgrunden och om vad man kan göra. Vad gör verkstadsklubben? Regeringen? Vilka får gå? Frågorna hopade sig som i så många andra familjer. En svart tisdag på börsen. Men också en svart tisdag i tusentals svenska hem.

Då blev det lite av svart parodi när vi än en gång tittade på platschefens, Anders Olaussons, krönika i ”Produktionsnytt”. I rubriken slog han för sina anställda fast att ”Det går bra för oss”. Inne i texten kommer lite mer försiktigt men ändå optimistiskt: ”Just nu ser vi inga förändringar av produktionstakterna men orderintaget måste förbättras under de närmaste månaderna för att vi skall ’sitta säkert’…”

Det går bra för oss”

Fabrikschef Anders Olausson

Halsbrytande. Men Olaussons budskap några dagar innan varslet var säkert ingen lögn. Han gick ut med den information han hade. Blixtbeslutet från Volvos ledning kom som ett svar på måndagens börsras. Inte ens underordnade chefer tycks ha informerats eller ha varit med i en dialog innan beslutet togs.

Det är helt enkelt så här kvartalskapitalisternas kasinospel ser ut.

Regeringens reaktioner kunde läggas ut på youtube i genren festliga fadäser om det hela inte egentligen var så allvarligt, och drabbat så många människor. Maud Olofsson höll presskonferens i Umeå och tröstade hyttfabrikens anställda med att hon ”hyste medkänsla”. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin sa till Göteborgs-Posten som en ”Salig dumbom” att det ”fortfarande är arbetslinjen som gäller. Vi måste se till att fler personer rör sig från utanförskap in på arbetsmarknaden”. Jag baxnar. Han hånar folk. Hur ska tusentals snart kanske avskedade metallare i vår region kunna röra sig in på arbetsmarknaden? Den finansiella krampen i världen, med en underliggande neråtström i den globala konjunkturen kommer naturligtvis att kasta ut tiotusentals fler i arbetslöshet. Det var väl det Carl Bildt menade när han för två veckor sedan sa att ”krisen kanske är plågsam, men i det långa loppet hälsosam”…. Massarbetslöshet eller massutanförskap blir alltså i en hast en hälsosam kur.

Krisen är här. Vart rullar Volvo Lastvagnar?

Verkstadsklubbens Olle Ludvigsson låter som vanligt. Hans svar kunde komma  från företagets telefonsvarare: ”Övertalighet är tyvärr en direkt konsekvens av de lägre produktionsvolymerna”, är det enda han har säga i den extra klubbtidning som delades ut i går. Vi kanske får läsa det som ett valtal. Så här i den övre medelåldern siktar Ludvigsson, enligt lokala (s)-blad, på att sitta av sina sista år innan pensionen i EU-parlamentet. Alla arvoden från Volvos styrelse tycks inte ha räckt. Bättre då med 120 000 kornor i månaden nere i Bryssel. Alltid kan han där göra ett inlägg och säga att han kommit fram till att ”Europas massarbetslöshet beror på lägre produktion i Europa”. Ett så begåvat, välformulerat och välfunnet tal blir säkert uppskattat…

Dennis Olsson från en av de lokala gruppstyrelserna hade en helt annan och skarp ton i gårdagens Eko med Radio P1. ”Det hela är ruttet”, fick han kort sammanfatta dagens besked.

Volvo Lastvagnars klubbstyrelse i Umeå som präglas av folk som på samma sätt som Olsson vill se en kämpande och demokratisk klubbstyrelse nöjde sig inte med att vara telefonsvarare åt Leif Johanson. I klubben hårda svar sa man bland annat att:

Fel att börja med varsel
Vid varje nedgång ljuder larmklockorna likadant och panikåtgärder ska vidtas. Genom att börja fasa ned produktionen i tid hade man haft längre tid på sig att hitta vettiga handlingsalternativ. Andra industriföretag klarar av neddragningar även i den här storleksordning, utan att säga upp anställda. Det borde också Volvo kunna göra. Men det gjordes inte.

Företaget har bara en ambition med varslet – att så snabbt som möjligt dra ned kostnaderna utan hänsyn till konsekvenserna för de som berörs.

IF Metallklubben underkänner en sådan inställning. Vi kommer att kräva åtgärder från Volvos sida som innebär att företaget tar sitt fulla ansvar och även tar sin beskärda del av kostnaderna för en personalneddragning.

Idén om en fackförening som är till för sina medlemmar i stället för att vara en överbetald telefonsvarare åt företaget lever. Det känns fint. Vill du läsa mer av Umeåklubbens uttalande klicka här: Umeå Verkstadsklubb. Sprid gärna informationen till andra intresserade.

I pressen: DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,DN6,DN7,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD6,SDS1,

SDS2,SDS3,SDS4,AB1,AB2,AB3,AB4,AB5,AB6,

Andra bloggare: Svensson,Proletärbella,Loke,Marxistarkiv,Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Frågor? Kommentarer? Idéer?
Hör av dig. Inga mejl publiceras utan medgivande:

gotekilden@gmail.com

Ett svar på ”Volvos panikbromsar – skamlös flirt med börsen

  1. Vad vill du att man skall göra? Om lastbilarna inte säljer så kan man väll inte jobba med att bygga dom? Att agera med en gång är väll bättre än att låta det gå så långt att man måste lägga ned produktionen hel och hållet?

Lämna ett svar