Obamas biljondusch

Biljoner regnar över bankerna

Barack Obamas stimulanspaket för den amerikanska ekonomin och speciellt finansvärlden tar sig enorma proportioner. Hans finansminister Timothy Geithner talade i förrgår om otroliga 2,5 biljoner dollar- två tusen femhundra miljarder dollar , som framför allt ska användas till att rädda de banker som finns kvar.

Siffrorna svarar mot den oro som råder i Vita Huset . Hur ska Obama agera för att inte redan en månad efter makttillträdet framstå som oförmögen att ta sig an krisen. Oron växer därför att krisen tar alltmer en omfattning som få tänkt sig. Närmare 20 000 arbetare har avskedats varje dag de senaste tre månaderna och sedan krisens start i december 2007 har 3,7 miljoner jobb försvunnit. Det går inte en dag utan att kända företag varslar. Senast i raden GM som varslar tio tusen anställda utöver de tiotusentals som redan avskedats. Hur länge Saab kan stå upprätt är en tidsfråga.

Hur osäker är Saabs framtid ?

Men var tar Obama alla pengarna ifrån. Statsbudgeten och de amerikanska underskotten är redan gigantiska. Timothy Geithner sa att cirka 350 miljarder kommer att tas från redan annonserade paket. Resten blir hokus-pokus pengar. Han nämnde att delar skulle komma från privata investerare. Det är rent nys. Det finns inte enda riskkapitalist villig att lägga upp en cents på dåliga banklån. I stället kommer den amerikanska staten att utnyttja det äldsta av alla statliga trix. Låt sedelpressarna rulla ! Det är Obamas svar. Staten ger ut obligationer som riksbanken Federal Reserve köper med nyupptryckta dollarsedlar. USA är det enda land i världen som kan dra upp en kanin ur hatten , eftersom den amerikanska dollarn är den största för att inte säga den enda internationella reservvalutan. Men att trycka pengar är riskabelt även för USAs ekonomi. Vid sidan av att det kan skapa stark inflation finns det en risk att de som sitter på stora dollarreserver, som Kina och Japan, börjar att på allvar bojkotta ytterligare köp av amerikanska statsobligationer. Händer det då kollapsar dollarn och med den hela det internatiionella valutasystemet.

Hur länge dröjer det innan Feds stolta örn tappar sina fjädrar?

Trots paketets storlek föll börsen raskt på Wall Street under tiden Timothy Geithner pratade inför Kongressen. Jag tror inte det var paketets storlek som orsakade bersvikelsen utan att det inte fanns några klara detaljer om ur Obama ska gå till väga för att « köpa upp » bankernas dåliga lån som nu håller dem fast i kvicksanden. Idén som alla trodde skulle konkretiseras är att skapa en sorts bankakut. Experterna « over there » kallar det « bad banks ». Bankakuten ska användas till att befria bankerna från alla riskfyllda eller stendöda utestående lån på bostadsmarknaden och andra kreditmarknader. I gengäld ska bankerna tvingas att på nytt börja låna ut pengar till företag och hushåll för att hjulen ska komma igång, att investerinagrna tar fart på nytt och att hushållen börjar spendera igen. För att stilla offentlighetens missnöje ska också alla banker och finansinstitut som får statligt stöd från bankakuten förbinda sig att hålla nere chefernas fantasilöner och minska de guldkantade fallskärmarnas diameter. Men, som sagt, de konkreta planerna för en bad bank uteblev men inte börsens reaktion.

Kan Obamas stimulanspaket stoppa ekonomin från att gå i spinn? Svaret närmast saningen är att ingen vet. Alltför många ekonomiska och politiska faktorer spelar in för att en kvalificerad gissning ska hitta sanningen. Många faktorer talar dock emot stimulanspaketets effektivitet och chans att lyckas. Åtminstone om målet sägs vara att dra igång de ekononomiska hjulen igen. Om det bara är till för att hindra en verkligt djup och långt utdragen depression med ett snittfall i BNP världen över på 15-20 procent då har paketet stor chans att lycks. Men just nu säljs det som reklam för snar återhämtning och tillväxt.

För det första bygger paketet på att de amerikanska hushållen på nytt ska konsumera som förr, utöver sina inkomster med hjälp av kreditkort och skuldsättning. Redan här säger logiken stopp. De amerikanska hushållen sitter redan upp till öronen i skulder och med de kraschade huspriserna kan de inte längre fortsätta att skuldsätta sig och handla på krita. Det finns gränser för allt.

För det andra räknar team Obama med att investeringarna ska ta fart på nytt bara bankerna börjar låna ut pengar igen. Det är också en kalkyl med stor osäkerhetsmarginal. Det råder en enorm överproduktionskapacitet inom många brancher, med bilindustrin i täten, och den kraftigt stigande arbetslöheten håller tillbaka konsumtionen av vitvaror och kapitalvaror. Inget talar för att industrin inom kort framtid kommer att utöka sin maskinpark och investeringar i byggnader och lager.

Därför är den troligaste utvecklingen under de närmaste 12-18 månaderna att ekonomin släpar sig fram tack vare olika regeringars stimulanspaket , utan att slungas ner i en okontrollerbar depression med kraschande världshandel, djup misär och kanske risk för handelskrig och varför inte krig, men också utan att återhämta sig både vad gäller tillväxt och arbetslöshet.

Inga ljusa utsikter. Vi lever i mörka tider.

I media: Dagens Arena,ETC,SVD1,GP,SVD2,DN1,

DN2,DN3,SVD3,DN4,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Lämna ett svar