I dag ser vi kanske ett avgörande slag. Den kallas redan dagen D – day of Departure – avresan på vårt eget språk.
-Jag vill avgå men jag kan inte. Jag är rädd för att det blir kaos, sa Mubarak i går till den amerikanska tv-kanalen ABC. Diktatorer har en märklig förmåga att häva ur sig enorma påståenden. Men i går slog nog Mubarak alla rekord. Inte ens en litet fönster hade krossat om inte hans regim beslutat sig för att använda alla medel för att slå ned folkets protester.
.
Avgå!!!!!!
Inte en enda av de kanske tre hundra döda hade behövt mista sitt liv om Mubarak valt att avgå redan för tio dagar sedan. Kaoset är till fullo Mubaraks verk. Hela ansvaret för död och förstörelse ligger på hans bord.
I dag får vi se om Befrielsetorget förblir ett centrum för revolutionen eller under reaktionens angrepp omvandlas till ett gigantiskt öppet fängelse. Ska Mubarak avgå i dag? Hoppet är tänt hos miljoner egypter och sympatisörer med den arabiska revolutionen världen över.
Av rent personliga skäl kommer jag att missa allt vad som kommer att hända det närmaste dygnet. Av alla tänkbara dagar missar jag dagen D. Surt. Men ni kan lita på Göte. Han kommer redan i dag att i en blogg presentera tortyrmästaren själv – general Suleiman. Det är det svinet som USA nu puffar för i förhandlingar med Mubarak. Tänk er om det var folklig resning i USA och Carl Bildt (vem annars?) skickas till USA för att förhandla om Obamas avgång. Att USA förhandlar om Mubaraks avgång påminner oss om de koloniala relationer som rått mellan imperialismens metropoler och lydstater i det som en gång kallades tredje världen. Nu kallas det utvecklingsländer. Utveckling i vilken riktning? Den som metropolerna bestämmer.
