.
I går tvingades Frankrikes försvarsminister, Gerard Longuet, att ändra sin och NATO:s inställning när det gäller FN:s resolution 1973 och dess vapenembargo/blockad mot alla libyska marina transporter.
.
.
Misrata utsätts hela tiden för raketbeskjutning och tungt artilleri
.
Han medgav att Misrata, som varit belägrat, avskuret från vatten och el samt utsatt för artilleribeskjutning, stridsvagnsattacker och krypskyttar, under 40 dagar, nu är i en sådan nödsituation att NATO kommer att tillåta att den hårt drabbade staden får undsättas sjövägen med sjötransporter från hamnarna i Tobruk och Benghazi.
Här kan du läsa mer om Misrata.
”Varje försök från Khaddafis krigsfartyg att stoppa dessa transporter kommer att förhindras med militära medel”, säger Longuet.
En politisk rest från den svenska stalinismen, Kommunistiska Partiet, som kort och gott hyvlar av detta övergångsråd som ”quislingar och nyliberaler” och kräver ett ”omedelbart stopp för alla NATO:s krigsoperationer”, kommer naturligtvis inte att se med blida ögon på denna ”nya attack på Libyens självständighet”. I den plattform partiet agiterar för finns det logiskt nog inte heller med en enda rad om solidaritet med upproret…
.
.
Från Kommunistiska Partiets kongress
.
Men vi på vår blogg ser NATO:s omsvängning i denna fråga som en stor framgång för upprorsrörelsen och Nationella övergångsrådet i Libyen. Trots att vi är mer än väl medvetna om motståndsrörelsens alla politiska begränsningar och att NATO:s militära aggregat av olika imperialistiska stater självklart har sina egna planer för hur man vill att framtiden ska se ut.
Vi har överhuvudtaget svårt att förstå det förströdda intresse som på många håll finns för vad som faktiskt händer i Libyen. Var finns solidariteten? Varför är många i det stora hela likgiltiga inför Misratas hjältemodiga kamp? Ibland tycks det dessvärre som en besviken, trött och demoraliserad vänster, frenetiskt och med all sin energi letar efter möjliga islamistiska eller CIA-inspirerade celler i det folkuppror som äger rum, i stället för att diskutera hur vi ska solidarisera oss med dem som faktiskt strider och är beredda att offra sina liv för att störta Khaddafis diktatur. Några tycks se det hela som ett ”misslyckat uppror” som nu är över och ger till och med frihetskämparna rådet att förhandla och göra upp med Khaddafi…
.
.
Själv hoppas jag på ett fredligt ”Ship to Misrata”. Kanske från Turkiet och de organisationer och människor som förverkligade ”Ship to Gaza”? Det vore en fantastisk möjlighet att knyta samman antiimperialister från tre kontinenter i en utmaning av både Khaddafi och NATO.
Den lilla plattform som Benny och jag försökt att formulera håller väl:
* Ja till hjälp att slå ut Khaddafis överlägset beväpnade styrkor.
* Ja till en snabb och effektiv beväpning av oppositionens styrkor.
* Nej till FNs resolution 1973 som kräver eld-upphör.
* Nej till vapenembargot som drabbar oppositionen.
* Nej till flygbombningar mot städer och andra mål där risken för civila offer kan spela Khaddafi i händerna.
* Nej till USA:s/EU:s försök att styra revolutionen in i banor som inte ligger i befolkningens intresse.
När väl diktaturen störtats är det upp till det libyska folket att självt forma sitt samhälle. Vissa av oss kommer kanske inte att gilla olika aspekter i vad som kan komma. Men vår solidaritet och vårt stöd till dagens kamp mot diktaturen är inte på något sätt kopplad till ett krav på garantier om hur framtiden ska se ut.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Libyen, Misrata, NATO, Khaddafi
I pressen: SVD1,SVD2,DN1,DN2,DN3,GP1,SVT1,DN4,SVD3,DN5,SVD4,
Vad snackar du om?
De som gör uppror är ju extrema islamister. Att de inte har lyckats beror på att de bara har stöd av omkring 25% av befolkningen.
Libyen har värnplikt och som vi såg i Egypten och Tunisien så slår värnpliktsarméer inte ner folkliga uppror, vi kan se samma sak i Jemen och Bahrain där yrkesarméer slagit ner folkliga uppror.
Östa Libyen där upproret är starkt har världsrekord i export av Jihadister. Bland identifierade utländska Jihadister i Irak så var hälften under ett år från östra Libyen, de var och är vanliga i Afghanistan också.
USA tycker såklart att det är utmärkt att binda upp dessa Jihadister i ett krig i deras hemland.
Eftersom Islamisterna saknar folkligt stöd så försöker USA bara jämna ut oddsen lite för att skapa ett långdraget krig i Libyen.
Alternativet är att de skapar en lydig islamistdiktatur som de gjort i många andra länder.
Tillgången på vapen beror ju på att så få värnpliktiga anslöt sig till upproret.
Ledsamt att läsa era revolutionsromantiska inlägg om Libyen på en annars utmärkt blogg.
En folklig revolution upphör att vara folklig när främmande makter blandar sig i med vapenmakt. När har det senast kommit något gott ur NATO/USA:s ”humanitära interventioner” i andra delar av världen?
Så här i backspegeln, med tanke på Balkan, Irak, Afghanistan osv: Har det aldrig fallit er in att NATO/USA:s agerande alltid sker i egenintresse, inte av ädla humanitära skäl, trots att media säger så?
Lyft blicken från gatunivån i Misrata och försök se på det som nu sker i ett större politiskt perspektiv!
Profanum/vulgus. Med dina insikter kan du säkert få jobb få Libyens informationskontor. Många platser lediga..
Alexander. Backspegeln ska man alltid titta i. Men utan att sluta se hur man kör. Är det inte väl nedlåtande att kalla motståndet i Misrata för ”gatunivån”?
Alexander,
Kan du visa upp en enda rad i vår täckning av den folkliga resningen i Libyen som sprider illusioner om USAs/EUs ”humanism”. Du måste ju läsa innantill och inte klistra på oss åsikter vi inte delar. Vi delar inte sossarnas och vänsterpartiets prat om ”humanitära insatser av FN”. Självfallet har USA/EU en egen agenda. Men det innebär inte automatiskt att den libyska revolutionenen ändrar karaktär över en natt av bombningar som hindrade den från att krossas av Khaddafis pansarkolonner utanför Benghazi. När den tyska armén attackerade Sovjet 1918 bad Lenin och Trotsky England och Frankrike om hjälp med förnödenheter och vapen. Slutade därmed den ryska revolutionen att vara folklig? Nej, de bara förde en konkret politik som syftade till att rädda en den unga sovjetstaten från omedelbar undergång. ”Vänstern” i partiet menade att det var felatkigt att be imperialisterna om materiell hjälp och förordade kamp mot tyskarna till det bittra slutet.
Detta är naturligtvis bara en historisk jämförelse med alla begränsningar det innebär. Men den har ett värde i det att den visar skillnaden mellan luftiga proklamationer om antiimperialism och konkret revolutionär politik. Vare sig Lenin eller Trotsky hade illusioner om den franska och engelska imperialismens motov för att hjälpa dem mot den tyska offensiven.
NATO agerar alltid i egenintresse, ibland kan det sammanfalla med lokalbefolkningens intressen. USA för inget krig i Libyen, Khaddafi med allierade för krig mot en del av civilbefolkningen och hotar att producera stora flyktingskaror. Främst Italien och Frankrike vill minimera flyktingskarorna eftersom de inser var dessa kommer att hamna. Det är gammal europeisk balanseringspolitik igen, den har en blandad framgångshistoria.
Att islamister deltar innebär inte att de dominerar. Detta har antagligen redan blivit ett klankrig, Libyens gränser är dragna av européerna och motsvarar inte de politiska realiteterna. En delning vore kanske bäst, men det accepterar säkert ingen.
Sl,
jag tycker inte att man ska kalla det vare sig inbördeskrig eller klankrig. Här finns inte två arméer som slåss mot varandra. Vi har Khaddafis armé och framför allt specialbrigader ledda av hans söner å ena sidan och en i stort sett obeväpnad befolkning å andra sidan. De som verkligen strider på oppositionens sida är unga och i militära problem helt okunniga personer. Huvudfåran i den ”libyska krisen” är för mig ett folkligt uppror mot en diktatur. Till skillnad från Tunisien och Egypten möttes de fredliga demonstrationerna med skarp eld från första dagen. I Tripoli och senare Zawiya krossades demonstrationerna. I Benghazi där Khaddafi hade färre trupper lyckades folkmassan avväpna den dåligt beväpnade arméenheten. Khaddafi hade aldrig satt sin tillit till armén utan koncentrerat all modern och stark beväpning i sönernas specialbrigader. Det förklarar ju också varför oppositionens beväpning ser ut som den gör.
Benny,
Nej, jag kan inte påvisa att ni har några illusioner om USA/EU:s humanism. Det har jag inte heller påstått.
Min poäng är att den folkliga revolutionen dog i samma ögonblick som USA/EU blandade sig i. Det är deras agenda som gäller nu. Hjälpen till rebellerna är villkorad: Gör som vi säger, annars överger vi er.
Folket har inte någon talan längre. Revolutionen har tagits över av starkare intressen.
Benny Åsman:
Hur kommer det sig att rebellernas unga inte har värnpliktsutbildning?
Alexander,
Redan i en av de första bloggar jag skrev om Libyen sa jag att problemet med att acceptera materiell hjälp från imperialismen är politisk, nämligen vilka villkor hjälpen kopplas till. Vi har inte sett några sådana villkor än och kan inte blint förkasta Nationella Rådets krav på hjälp med hänvisning till hypotetiska villkor. Problemet är politiskt inte militärt.
Imperialismen är inte ett homogent block med en spikad agenda och strategi som följs slaviskt överallt. USAs hyckleri i arabvärlden kommer av motstridiga politiska utvecklingar där agernadet i ett land kan motverka strategiska intressen i ett annat land. Även som imperialist har man ibland ändan där bak hur man än vänder sig. För USA hade det bästa varit att ingen arabiska revolution brutit ut alls . Men när den väl gjorde det stod Clinton och Obama där med rumpan bar. De hade klamrat sig fast vid Mubarak och Ben Ali till sista sekunden. När resningen kom till Libyen ville de inte göra om samma misstag och hamnar i stället i en sitts där de stöder en ”blivande regim” utan att riktigt veta vad de ger sig in på.
Att de försöker leda den in på banor som passar dem innebär inte automatiskt att det kommer att lyckas. Det får vi se. Under tiden väljer vi att stå på den folkliga resningens sida.
Benny Åsman:
Va?
De folkliga resningarna i Jemen och Bahrain är ju skitbra för USA. Regimerna vill ha mer amerikanska vapen och USA får visa att de är en god vän.
Tunisien och Egypten var svåra precis som du skrev detta eftersom regimerna inte kunde använda värnpliktsarméerna mot folket (USA har nog tagit lärdom och den planerade värnpliktsreformen i Jemen blir nog aldrig av)
Upproret i Libyen var också ett lyckoslag för USA. Libyen har ju varit inne i värmen sedan ca 2007, detta på grund av att regimen försökt bekämpa islamister som samarbetar med USA:s fiender och också slåss mot USA i Somalia, Irak och Afghanistan. Men när de Libyska islamisterna börjar slåss hemma så är det ju kanon för USA.
Men Libyens värnpliktsarmé tog ställning för den sekulära makten och upproret höll på att kväsas mycket snabbt. 25% av armén hade ingen chans mot resterande 75% plus 90% av flygvapnet.
För att de 25% som är islamister ska ha en chans att kuva 75% av befolkningen krävs dock mycket mer än lite bombningar och målet för USA är ett långt krig som binder upp Jihadisterna hemma. Misslyckas man med sitt primära mål så får man istället en anknuten islamistdiktatur som de man har på andra håll. Man kan bara vinna.
”Vi får ofta kommentarer till våra bloggtexter och det glädjer och stimulerar oss. Vi möts naturligtvis av både ris och ros. Men allt publiceras om det inte bryter mot vår bloggs etiska regel- ingen rasism och inga vulgära personangrepp.”
Men tydligen inte när ni kommer på att ni har fel. Då blir kommentarerna inte godkända. Kanske inte så konstigt då det ju skulle vara svårt att säga ”Det kunde ingen veta då” när alla vet att jag hade rätt nu.
Det är precis som med den ekonomiska krisen som ”ingen kunde förutsäga”, jag gjorde det omkring 2003 och vid valet 2006 så förutspådde jag den till ”mitten av nästa mandatperiod”. Detta bland annat på ett par liberala bloggar, när jag påminde dem under 2009 så raderades kommentarerna. Ni kan ju köra med samma metod, när vi sett att jag har rätt så går ni tillbaka och raderar.
Vi är inte alltid på plats vid våra datorer. Livet är fullt med andra härligheter…
Kildén:
Men ni kunde godkänna kommentarer mellan mina inlägg utan att vara där?
Det går till så här. Eftersom Benny tydligen såg att jag tidigare svarat dig, passade han dina nya bidrag till mig. Själv svarade han Alexander.
Jag själv har inte varit vid datorn förrän nu.
Vi ska inte radera. Dina kommentarer ska få ligga kvar så kan vi diskutera igen när det är dags för en balansräkning.
Kildén & Åsman lyckas vara kyliga i sina bedömningar när revolten i Libyen inte ångar på lika ”smärtfritt” som i Tunisien och Egypten. Kritiker av dem, som Alexander, Ekonomikommentarer, profanum vulgus mfl klarar inte detta utan hoppas kunna urskulda ett eventuellt nederlag i Libyen med ett ”Jag var kritisk hela tiden” ända till ”Jag stödde inte upproret!” Därför letas nu islamister och Jihadister bland rebellerna och den folkliga revolten förklaras död.
Rebellerna har svikit kommentatorernas förhoppningar på ett klanderfritt revoltschema. Det är möjligt att revolten krossas precis som Paris-kommunen, Mau-Mau-rörelsen, Lumumbas MNC eller som den spanska republiken … men att så gott som omedelbart förkasta revolten och dess dåligt militärt utrustade ungdom efter några veckors strider, tyder på fladdriga åsikter.
Har man historiska erfarenheter i bagaget så ser man både ryska revolutionerna, den misslyckade tyska och det spanska inbördeskriget i det libyska upproret. Det har Kildén & Åsman.
Rekommenderas!
Bra, Göte! Jag gillar din och Bennys ”lilla plattform”. Näst sista parollen borde dock delas på två: ”— risken för civila offer är stor. Okänslighet på denna punkt kan spela Ghadaffi i händerna.” Och i den sista borde stå ”Nej till försök att manipulera revolutionen i Usa-/Eu-regeringarnas intresse.” Det betyder ”imperialismen”, men med ord som folk kan förstå. Varje tendens därtill måste lyftas fram liksom historiska erfarenheter. Konkretion! Invit om förhandlingar kan gärna ske på Benghazis demokratiska plattform. Men naturligtvis inte i någon form av ”delning av makten”.
Hej Kalle!
Fint att höra av dig. Det väcker upp många fina minnen.
Vi får titta på dina förslag om ”plattformen” ska ut en gång till.
En privat bisak. Min son heter förresten Kalle. Karl med K och inte med det latinska C Bildt använder. Karl efter Farfar och en viss K Marx…
Hälsar Göte
Kildén & Åsman glömmer att Libyens befolkning består av flera stammar.
Folkmordet i Rwanda på cirka 800 000 tutsier och moderata hutuer (de hutuer som ansågs skydda tutsier eller samarbeta med tutsigerillan är ett exempel vad som händer när ett land består av olika folkslag.
Frågan kvarstår varför skall det vara EU/NATO (räkna bort Turkiet samt Tskland) som skall ha en polisiär roll i Libyen, var är arabförbundet?
Rebellerna KRÄVER en ursäkt från sin allierade NATO för att de har dödat deras kamrater.
Att kräva en ursäkt av sin vän (allierade) är inte normalt i arabernas kultur, såvida att vännen är inte riktigt en vän…
Jag är inte förvånad av profanum_vulgus kritik mot Kildén & Åsman blogg policy.
De avfärdar gärna kommentarer som passar inte i deras politiska ideologin. Är du inte med oss, då är du mot oss.
Sådana avfärdara kommentarer som passar inte i deras politiska ideologin klassar de som konspirationsteorier.
zhenotdel:
Va? Om rebellerna misslyckas (de får inte sitt Emirat) och USA misslyckas (det blir inget långt krig), så kommer det ju aldrig komma något facit. Då kommer jag inte kunna säga ”vad var det jag sa?”
Man behöver inte leta länge för att hitta islamister bland rebellerna. De väpnade grupperna heter ”Nationella Islamistiska fronten för Libyens frälsning” (efter förlaga i Afghanistan, den som döptes om i västmedia i november 2001 till ”Norra alliansen”), Libyska islamistiska kampgruppen och al-Qaida i Nordafrika.
VARFÖR har rebellerna dåligt militärt rustad ungdom? Hur går det egentligen ihop i ett värnpliktsland och dessutom en del av ett värnpliktsland som har världsrekord att skicka Jihadister till andra länder? Hur går det ihop?
Jerry:
Varför arabförbundet? Varför inte AU? (Nej det går inte för AU stödjer Khaddafi, kanske för att Khaddafi gett mer i bistånd till afrikanska länder än hela EU gör)
Min kommentar #6 är fortfarande inte godkänd.
Profanum,
Det finns ingen kommentar #6 i listan på icke godkända eller i papperskorgen. Det har försvunnit på vägen troligen genom en felmanöver av dig eller oss.
Benny
Profanum, du slänger dig med procentsiffror som verkar tagna helt ur luften. Var hittar du dem? Du tycker också att det är lätt att hitta islamister. You have it all figured out med emirat och USAs baktankar.
Jag tycker du pratar helt nedlåtande om det libyska folket. Att det inte finns än längtan och kamp för frihet och demokrati utan bara klaner hit och jihadister dit. Förnedrande skitsnack.
Krigsförbrytelserna som duggar tätt varje dag från Khadaffis söners terroriserande elitförband. Ser du dem? Jag pratade för ett par veckor sedan med en man från Tripoli och han menar att det inte finns något stöd för Khadaffi mer än elitförbanden och övrigt betalda angivare. Men de allra flesta vill inget hellre än att bli av med förtryckaren.
Jag ser den fortfarande, den lyder:
”Benny Åsman:
Varför skulle EU och USA då starta krig mot en allierad som råkar ut för en folklig resning?
Alla andra allierade som råkat ut för (verkliga) folkliga resningar har de ju stått bakom.
Måste det inte vara humanism då?
Fast Sovjet skapades ju genom en folklig resning och en majoritet av de värnpliktiga ställde sig därför bakom dem. Varför hade rebellerna bara 1/3 så många strv som regimsidan? Kan det ha samband med att bara 25% av de värnpliktiga gick med islamisterna?
Göte Kildén:
Ja, det ska bli kul när ni har fått er Islamiststat och höra era ursäkter om ert stöd till Islamisterna ”Ingen kunde veta det då”. Förutsägbart och alltid samma sak för oss som läser på först och tar ställning sen.
När man 2003 sa att Irakkriget skulle bli långt och blodigt så blev man förlöjligad och nu kunde ingen veta att det skulle gå som det gick.
När man sa att skvalen gav autoimmuna sjukdomar och att svininfluensan var ofarlig så var man konspiratorisk, nu kunde ingen veta det då.
När man sa att Quick var oskyldig på 90-talet så var man komplett galen, nu gick det ju inte att veta då.
osv osv osv osv
”
profanum_vulgus: Med dig råder dock ingen tvekan. Khaddafi ska tas i försvar! Vidrigare ställningstagande för man leta efter. Att du dessutom notoriskt undviker källor och kommer med de mest stolliga argumenten att ”bara” 25% av de värmpliktiga anslutigt sig till upproret (skulle 25% vara en liten siffra, och inte en otroligt hög siffra, om man får fråga?) gör det inte sämre i din kakofoni av ursäkter för att ställa sig på en diktators sida.
Röda Lund:
Vad är det för högerextremt tramsargument som du använder?
Bara för att islamistrebellerna är värre än Khaddafi som betyder det inte att Khaddafi är bra. Betydde ett ställningstagande mot krigen i Irak och Afghanistan att man stödde Saddam och Talibanerna också?
Jag har frågat dig på din blogg vad du vill ha källor på, men du vägrar att svara på det eftersom du inte vågar visa mina inlägg.
25% är ju ganska många, men betydligt färre än de 75% som valde nationalkongressen. Det är däromkring som islamisterna ligger i de flesta länderna i regionen. Tunisien hade färre, bara omkring 15%, men så var regimen där ”modernt” islamistiskt (muslimskt motiverade lagar om t.ex. slöjförbud, kvinnlig värnplikt, förbud mot månggifte osv).
Den stora skillnaden med Libyen är hur extrema de är.
Paul:
Nejdå, det var helt officiella siffror tills media kom på att det var värnpliktiga och man slutade prata om siffrorna. Kolla hur många gånger media har skrivit om att Libyens militär är värnpliktiga.
Emirat är ju rebellerna frikostiga med att kräva. De bär emirens portträtt i procession och de använder emiratets flagga med de islamistiska symbolerna.
Klaner har jag aldrig nämnt. Klansystemet är nästan helt utdött i Libyen och spelar nog ingen märkbar roll.
Frihet och demokrati? Vad är det? Vad exakt menar du att rebellerna skulle förespråka som ger mer frihet och mer demokrati?
Nej det är mycket svårt att se dem eftersom de inte fastnar på bild. Det är mycket märkligt faktiskt eftersom övergreppen av alla andra regimer under den arabiska våren fastnat på bild men att Libyerna med betydligt högre levnadsstandard inte lyckas filma eller fota dem.
Om de enda som stödde Khaddafi var de fåtal tusen som ingår i elitförbanden så hade han ju inte haft makten kvar. Om det var så så skulle nog de 75% av de värnpliktiga som fortfarande är trogna nationalkongressen vända sig mot dessa elitförband.
(Sen är det klart att Libyer inte behöver vara för Khaddafi för att vara emot islamisterna, detta eftersom Röda Lunds högerextrema vit-svarta-värld inte är den verkliga världen. Jag skulle t.ex. kunna kallas in och slåss mot ett tänkt nazistiskt uppror i Sverige, men det betyder inta att jag är för moderatregimen)