Sur uppstötning från Mona Sahlin

 

 

” Rönnbären är sura”, sa räven.

 I går hade uppenbart Mona Sahlin smakat på ett.

 

 

https://i0.wp.com/4.bp.blogspot.com/_mY-RDmOskK4/Rsb1pjHp_lI/AAAAAAAAAac/mstwxmYw4p4/s400/R%C3%A4da+r%C3%B6nnb%C3%A4r.jpg?resize=584%2C437

 

 

I radions P1 skulle hon förklara,  varför inte hon,  men danskarnas Helle Thorning-Schmidt, kan lyckas med att  bli statsminister.

 ”Helle” har inte förstått det här med att vi kvinnor är drabbade av ett ”strukturell förtryck”, var hennes slutsats. I Sverige ligger den teoretiska insikten om hur förtrycket ser ut före våra nordiska grannländer. Därför är kvinnorna i Sverige ett större hot och därför blir vi  inte  valda, sa hon framt.

Surt och bittert. Mungipan fräter,

.

Stemmerne er gjort op i København.

Og Johanne Schmidt-Nielsen fra Enhedslisten blev københavnernes foretrukne folketingskandidat.

Ikke mindst – og også ganske overraskende – slår hun den kommende statsminister, Helle Thorning-Schmidt (S), på personlige stemmer.

Også SF’s formand, Villy Søvndal med 12.954 stemmer, og Venstres Søren Pind får baghjul af Schmidt-Nielsen.

I den direkte duel med Helle Thorning-Schmidt får Johanne Schmidt-Nielsen 47.002 stemmer mod S-lederens 33.564 stemmer.

.

Samtidigt stormar unga danska kvinnor in i sitt Folketing. Många från Sahlins systerparti i Danmark. Men inte minst från det uppkäftiga Enhedslistan.  I dess riksdagsgrupp är  Stine Maiken Brix, Johanne Schmidt-Nielsen, Pernille Skipper och Rosa Lund alla kvinnor och under 30 år gamla.

Röstresultatet för Mona Sahlins egna partigängare i Danmark är dessutom en katastrof. Det sämsta valresultatet på 108 år. ”Helle” är nyliberal på samma sätt som ”Mona” och hennes första politiska gest efter valet blev logiskt nog att det även med hennes styre inte ska finnas en möjlighet till förtidspension för människor som slitit ut sig i kapitalismens grottekvarnar,..

Visst finns det ett vidrigt strukturellt förtryck av kvinnor. Liksom av homosexuella. På samma sätt som det vi ser när det gäller människor av annan färg eller av annan nationalitet än den storsvenska.

Men det finns också ett strukturellt förtryck av alla oss lönearbetande människor. Dessa ”strukturer” i all ära så härskar kapitalismen  i såväl Danmark som Sverige. Mona Sahlin borde granska valresultaten en gång till. Där finns inte bara sura frostbitna rönnbär utan också klara röda, vidunderligt granna körsbär!

 De danska kvinnorna tar täten före våra svenska systrar!

Det är bara att hänga på här hemma.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

I media: AB1,

6 svar på ”Sur uppstötning från Mona Sahlin

  1. Här kommer SvD:s exakt formulerade sammanfattning: ”För exakt fyra år sedan fick Socialdemokraterna 42,7 procent i Sifo:s väljarbarometer. Då hade Mona Sahlin suttit i ett halvår som partiledare och man hade ökat ytterligare 3,4 procentenheter från ett redan gott utgångsläge. Siffrorna höll i sig fram till senhösten 2008, då det blev allt mer uppenbart vilken politik Sahlin skulle föra och med vilka hon skulle genomdriva den”.

    Mona Sahlin försöker få det till att motståndet mot kvinnliga partiledare blev hennes fall. Prioriteringen av en kvinnlig partiledare framför en med vettig politik blev partiets fall. Man ska nog inte underskatta effekten av barnspråk till vuxna väljare, en del värjer sig, särskilt om det kombineras med åtgärder riktade rakt mot väljarnas levnadsstandard.

    Juholt aktar sig för att säga något alls. Fortsätter han Monas linje går det som förut, försöker han sig på tillväxtpolitik sätter kacklet igång direkt, så att alla kan se att de inte är regeringsdugliga. Istället mumlas om acceptans för populära skattesänkningar, medan näven knyts i fickan. Det vore bättre att tala högt om de fysiska villkoren för sossepolitik, alltså motsatsen till Mona-linjen, där man blandade ihop majoriteter i valda församlingar med vad verkligeheten tål av egenmäktigt förfarande.

  2. Angående efterlön: Efterlönen är en frivillig lagregulerad uppsparing man kan välja i Danmark. Man lägger undan ca 500kr/mån och får hämta ut den efter man fyllt 60 år eller så får man den en stund efter man gått i pension.

    Det ska inte blandas ihop med förtidspensionering som kallas något annat i Danmark och som man fortfarande kan få. Förtidspensionering kallas dessutom numera för sjukersättning i Sverige vilket egentligen ligger närmare sanningen eftersom den är en permanent sjukskrivning.

    Efterlönsdebatten i Danmark har varit minst sagt luddig vilket har varit riktigt irriterande så det är inte förvånande att många inte riktigt har koll på vad det är. Ett gäng liberala lobbyister (vill inte kalla dem för ekonomer) har retat sig på att de på efterlön får ut kanske 80% av vad de lagt undan. Men har man sparat i 25-40 år på en bunden uppsparing så är det inte en orimlig summa.

    Det tråkiga med en lagregulerad uppsparing är att det går att politiskt besluta att ta bort den och så har alltså nu skett. Anledningen till att den ska tas bort även efter valet är att varken Radikala eller DF vill bryta överenskommelsen med de andra partierna om tilbagetrækningsreformen så den har fortfarande majoritet.

    Vi lever i en demokrati och om det danska folket inte givit rött block flertal i valet så de måste samarbeta med Radikala så får man helt enkelt leva med konsekvenserna.

    Jag önskar ni slutar att översätta efterlön med förtidspension för då bara ökar ni förvirringen om vad det egentligen är.

  3. Hej Åsa. Jag har varit medveten och är medveten om att förtidspension är en dålig översättning. Begreppet efterlön är svårt att bara översätta. Endera blir det en lång lista med regler eller så blir det lätt obegripligt. En journalistisk förenkling om man så vill. Jag kan inte alla regler och de förändringar som gjorts. Men i sak var det, om jag inte är helt ute och cyklar, en möjlighet till förtidspension, 80 procent, vid 60 år om du hade betalat a-kasseavgift i minst 25 år.

    Är inte skälet till hela debatten att den summa som gått att få ut varit kraftigt skattesubventionerad? Vore det en ren privat pensionsförsäkring, med en rimlig avkastning, hade förmodligen debatten sett helt annorlunda ut?

    Eller?

  4. De liberalistiska lobbyisterna påstår att den är skattesubventionerad. Säg att jag sätter in efterlönspengarna på ett bankkonto istället med 25-40 års bindning till 5%-6% ränta om jag då får en högre avkastning så är det väl svårt att påstå att efterlönen är skattesubventionerad?

    Så man kan säga att staten får hålla i de pengarna människor beslutat att efterlönspara till en mycket fördelaktig ränta. Och nu ska det betalas tillbaks till ett sämre villkor än det var sagt då människorna beslutade sig för att spara.

  5. Jag känner mig nöd att reda ut begreppen lite ytterligare. Efterlön är inte att man får 80 procent av sin inkomst vid 60 år om du betalt a-kasseavgift i minst 25 år. Efterlön har inget med a-kassa att göra, de har två olika rader på ditt lönebesked.

    Ett enkelt räkneexempel:
    Men om du betalt säg 200 000 in i loppet av 25 år så får du drygt 360 000 utbetalt över 1-5 år beroende på vad många år innan pensionsåldern du väljer att få dem utbetalt.

    Men om jag hade inbetalt 200 000 i loppet av 25 år i en bunden besparing på en bank hade jag väl fått mer än 360 000 på 25 år?

    Alltså har staten lånat pengarna billigt och sparat likviditet på att inte behöva låna pengarna någon annanstans.

  6. Här en del uppgifter från LO-tidningen:

    Sedan 1978 har danska arbetare rätt att ta ut en så kallade efterlön, efter att de har fyllt 60 år (i vissa fall 62 år). För att få ut pengarna måste löntagaren ha varit med i en a-kassa i en viss tid, samt betalt en särskild avgift motsvarande 350 – 450 svenska kronor i månaden. Ersättningen motsvarar den från a-kassan.

    Den danska staten skjuter till motsvarande 18 miljarder svenska kronor om året till systemet. Dessa pengar vill staten nu spara in.
    …………..

    Efterlön

    Det danska systemet med efterlön infördes 1978. Ett av skälen var att minska den höga ungdomsarbetslösheten samtidigt som äldre med tunga jobb fick chansen att dra sig tillbaka. Tredje kvartalet 2010 fick 121 700 danskar efterlön. Vanliga arbetare som, byggjobbare, städare och industriarbetare utnyttjar möjligheten mest. Endast 4 procent av dem som får efterlön är ingenjörer, civilekonomer eller medlemmar i akademikernas a-kassa.

    Om det vore som du skriver, Åsa, borde det inte ha varit en så hård politisk strid i frågan. Då är det ju bara för danska arbetare att teckna en egen privat försäkring?

Lämna ett svar