Franska vänstern visar musklerna

Valkampanjen inför det franska presidentvalet ökar i tempo. Efter Nicolas Sarkozys och François Hollandes jättelika upptaktsmöten var det dags i söndag för Vänsterfronten att visa musklerna.

Närmare hundra tusen personer gick i den franska revolutionens fotspår från Place de la Nation till Bastiljen där Vänsterfrontens kandidat Jean-Luc Mélenchon talade i en knapp halvtimme till den enorma folksamlingen.

-Vi är tillbaka, revolutionens och upprorets folk i Frankrike, dånade Mélenchons röst över den jättelika öppna platsen kring den gamla fängelsehålan som Paris borgare och ”pöbel” stormade 1789. I söndags var det också årsdagen för den revolutionära resningen i Paris 18 mars 1871, då den stolta men kortlivade Pariskommunen öppnade portarna för kommande revolutionära resningar i Europa.

Men vem är Jean-Luc Mélénchon och vad är Front de Gauche (Vänsterfronten)? För svenska media är Mélénchon ny. Det är nog inte många ens en gång på vänsterkanten som tidigare hört talas om honom. Men det är ingen nykomling i politiken. Han har varit aktiv medlem i det franska Socialistpartiet sedan 1977 då han seglade upp som vältalig ”ungsocialist”, blev snabbt vald till regionala funktioner och till senator 1986.

Jean-Luc Mélenchon med Kommunistpartiets Marie-Georges Buffet.

Han utsågs till minister för yrkesutbildningen i Lionel Jospins regering 2000-2002. Men partiets briljante påläggskalv befinner sig ständigt i vänsteropposition inom Socialistpartiet och efter partiets nyliberala kursändring under Ségolène Royal lämnade han partiet och bildade Parti de Gauche efter Socialispartiets kongress i Reims november 2008. Efter en trög start för partiet öppnade årets presidentval nya möjligheter.

Mélenchon tog initiativ till en vänsterfront med det krakelerande kommunistpartiet och andra mindre vänstergrupper. Med honom själv som given presidentkandidat bildades så Front de Gauche. Samtidigt stod det klart att den mycket populäre Olivier Besancenot inte kandiderade inför årets val varefter de flesta med sympatier för vänstern till vänster om Socialistpartiet såg Mélenchon som förändringens röst.

-Ta makten, manar Vänsterfronten.

I de senaste opinionsundersökningarna har Mélenchon uppnått 11 procent och över inför första valomgången 22 april. Än en gång bekräftas att det i Frankrike finns ett mycket stort antal väljare som vänder sig till radikala anti-kapitalistiska alternativ. Så har det varit i alla viktiga val det senaste decenniet. Partierna på den yttersta vänstern samlar ständigt 10-13 procent vilket svarar mot flera miljoner röster.

Men nog om bakgrunden. Det var alltså i söndags som Mélenchon drog en enorm folkmassa till Bastiljen i Paris. Som vanligt beror uppskattningen av antalet deltagare på vem som uppskattar. Polisen talar om 50 000 och arrangörerna 120 000. Torget runt Bastiljen var fullpackat och det pekar mot minst 80 000 demonstranter.

Att besvara frågan om Vänsterfronten är ett revolutionärt alternativ i valet låter sig inte göras med ett enkelt ja eller nej. Det är både ja och nej, som ofta i politiken. Inför valet har Vänsterfronten gett ut ett program som är tänkt som valplattform. Ändå riktar det sig till en liten del av frontens väljare eftersom det är mer en bok än en plattform. På närmare hundra sidor manar fronten till ett ”folkligt uppror”, till en ”medborgarnas revolution” för att skapa en rättvis fördelning av rikedomarna och bekämpa de sociala orättvisorna, för att ta makten ifrån bankerna och finansmarknaderna, starta en ekologisk planering och kalla till en konstituerande församling med uppgift att skapa den 6e Republiken.

En 6e Republik. Det är Mélenchons käpphäst inför valet.

Redan frontens samansättning innebär att vi inte har att göra med ett revolutionärt alternativ för ett socialistiskt samhälle. De gamla resterna av det stolta franska kommunistpartiet, ett av Moskvas mest trogna långt in på 70-talet, har aldrig verkat för en revolutionär omvandling av samhället. Kontrollera de arbetandes organisationer, erhålla ministerposter när Socialistpartiet regerar och behålla sina kommunala mandat var och är partiledningens linje.

I Vänsterfronten finns också en strömning, under namnet Gauche Unitaire, som har sitt ursprung i Ligue Communiste Révolutionnaire och som absolut måste ses som en revolutionärt socialistisk tendens.

Jean-Luc Melenchon har å sin sida alltid verkat inom ramen för Socialistpartiets reformstrategi om än som oppositionell. Hans tal på Bastiljen speglar hans politiska fysionomi. Det var inte ett tal av en revolutionär socialist. Radikal, javisst men inte ens anti-kapitalistiskt till sitt innehåll. För övrigt uttalade han inte ordet ”kapitalism” eller ”socialism” en enda gång under sitt tal.

Torget runt Bastiljen var fylld av anhängare

 Däremot flödade en sorts gaullism, en fransk inåtvänd särprägel, ur högtalarna, då Mélenchon manade till en ”folkets revolution” och ett stort antal gånger talade om det ”franska folket”, ”fosterlandet” och de jakobinska honnörsorden, Jämlikhet, Frihet, Broderskap.

Mitt intryck är att hans tal var ett misslyckat försök att spela ”statsman” redo för presidentrollen. Trots hans stora retoriska förmåga och den stora folkmassan var det märkligt få spontana reaktioner under talet. Applåderna och jaropen saknade verklig entusiasm och det var bara ett par gånger som grytan kokade. En äldre dam som varit med förr sa –”han låter som de Gaulle”- till dagstidningen Le Mondes reporter.

Vänsterfronten har dock lyckats skapa ett drag i sin valkampanj. Allt talar för att fronten får mer än tio procent av rösterna i första valomgången den 22 april. Det är en stor framgång som också förpliktar inför framtiden. Bara två veckor senare, den 6 maj, röstar Frankrike mellan de två huvudkandidaterna som med all säkerhet kommer att vara Nicolas Sarkozy mot François Hollande.

Då kommer stödrösterna från andra kandidater att avgöra vem som blir Frankrikes näste president. Att den yttersta vänsterns väljare kommer att ge sin röst till Hollande den 6 maj råder det inget tvivel om. Hollande behöver dessa röster plus röster från andra utslagna kandidater för att nå över de 50 procent som krävs. Det är också klart att alla kandidater till vänster om Hollande kommer att uppmana till en röst mot Sarkozy, ett sätt att uppmana till en röst på Hollande med en klämma för näsan.

För det gamla kommunistpartiet är samarbetet med Mélenchon en

chans att bryta isoleringen

För Vänsterfronten kommer den stora prövningen efter presidentvalet. Vinner Hollande ställs fronten inför frågan hur den ska hålla sig till en ny regering med Socialistpartiet vid rodret. Till Mélenchons ära ska sägas att han redan deklarerat sig ointresserad av en ministerpost i en regering som fortsätter på den nyliberala vägen av åtstramningar och angrepp på de arbetandes levnadsvillkor. Samma sak gäller inte Kommunistpartiet som varit mer luddiga i frågan. Därför kan valen till Nationalförsamlingen i juni bli en stöttesten för Vänsterfronten.

Men innan dess ska en ny president utses och de miljontals väljare som röstar till vänster om Socialistpartiet kommer att ha ett ord med i beslutet om vem som ska residera i Elyséepalatset.

Om du vill lyssna till Jean-Luc Mélenchons tal finns det här under.


Discours de Jean-Luc Mélenchon à Bastille le 18… par PlaceauPeuple
.

Media: DN1,DN2,SVD1,SVT1,SR1,DN3,SVD2,SR2,SVT2,GP1,AB1,DN4,AB2,SVT3,

DN5,SVD3,SR3,SVT4,DN6,DN7,SVD4,DN8,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

8 svar på ”Franska vänstern visar musklerna

  1. Pingback: En högerextrem Brevik-muslim? | blogghelvetet

  2. Vad har hänt med webbsidan?
    Texten lättare att läsa visserligen. Men bilderna är klämda på sidan och ”höga”. Och framför allt verkar snabbvalsrubrikerna vara borta – hela högerspalten är blank!

  3. Pierre,
    Vi har varit tvungen att byta ”tema”. Men på min skärm ser det inte ut som du säger. Bilderna är normala och spalten till höger syns som vanligt.
    Jag ska skicka ditt mejl till vår webhost och fråga. Jag ska kolla med andra läsare också. Det kanske är ditt Window som inte är kompatibelt med det nya ”temat”.

  4. Pierre, Om du zoomar ut bilden med CTRL+Scroll (med musen) kanske det ordnar sig. Jag zoomade in på samma sätt och fick då samma resultat som du
    mvh
    Benny

  5. Nja, det verkar som att det är surfning från mobil som är problemet. Då uppträder fenomenet med att högerspalten försvinner. Det är som en (halv) mobilanpassning, fast en del funktioner försvinner. Vilket iofs. är brukligt då snabbhet och läsbarhet är prioriterade. Man måste dock zooma manuellt för att få bloggtexten i rätt läge. När den väl är där så är det inga problem.

  6. Paul,
    Det är samma problem med en läsplatta. Där blir också bilderna höga och högerspalten försvinner. Om det går att göra något åt det vet jag inte. Mina it-kunskaper räcker inte så långt.
    Benny

  7. Paul, Jag ska skicka tipset till vår web-host
    Tack
    Benny

Lämna ett svar