Vi får hoppas att det är en förhastad vårvinter som bråkar med vintern. Gumman Tö är för tidigt ute och gubben Tjällossning vill vi inte ha besvär med två gånger. Men visst var det vårvindar ute i dag. Några talgoxar tog ton och korparna flyger med grenar till sitt näste.
På taket till rävgrytet har snön redan tinat bort.
Ett lustigt ställe. Ibland bor här grävling. Ibland räv.
En av grytets fem reservutgångar.
Mörkret rasar snabbt ner över sänkorna.
Men visst märks det att ljuset snart ska besegra mörkret.
Vår hund, tiken Freja, uppskattar definitivt inte mejan.
Har man sina anor från Labrador så har man.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, miljö, vårvinter
Hej sl, visst har dom det fint 🙂
Och man kan se att djuren och naturen inte påverkas så lätt av kapitalismens stress, press och profitjakt. Lite synd att människan tycks vara frånvänd och inte riktigt vill förstå vad som naturen vet allra bäst.
Det är bra här också, +1, snön rasar från taket, behöver inte skotta, man kan se gräs, bilrutorna är klara och fina, laddar upp min 945:a, det är den som går till tippen med alla papp. Sannolikheten för lite mer vinter är ändå överhängande. Bakhjulsdriften får vänta två månader till.
–
Det finns ett bra program för dig om svampar från SvT:s vetenskapsredaktion, Viktoria Dyring berättar hur svampar planteras ut på industritomter och käkar i sig avfallet på ett år, de löser upp oljemolekylerna i atomer, de kan ersätta oljan som grund för plastmaterial. Vi lever mitt i den accelererande vetenskapliga revolutionen, den kan lösa problem med råvaror, mat och energi.
Programmet om svampar var verkligen fascinerande.
SvT´s Vetenskapsprogram är vad som håller liv i själva idén med Public Service tycker jag. Melodifestivalens blockflöjtsbränning är dess antites. Absolut bottenskrap, sparka på en som ligger, som inte förstör öronen, det finns dessutom en hel del gammal fin barockmusik för blockflöjt. Pepuch tex. Det skulle de ha till barnprogrammen istället för de taktfasta syntskrapet som tillsammans med läsk ger barnen ADHD.
–
Vetenskapsredaktionen är intressant varenda gång. Igår var det dock dags för det verkliga orgien i dystopi; ”den sydatlantiska anomalin”. I korthet blir det fel på jordens magnetosfär när järnklumpen i jordens mitt och den omgivande magman inte snurrar som förr, slutresultatet är att vi förlorar atmosfären. Vissa tror att det är vad som hände Mars.
–
Man kan ta en tur med sin gamla Volvo utan att skämmas 🙂
Det är helt betydelselöst.
Bara att hålla med. Själv är jag också förtjust i Antikrundan. Har nog med åldern att göra. För övrigt upplever att ”vänstern i stort” är förtvivlat ointresserad av teknik och forskning. Märkligt att jag upplever det som gammal ”humanist, med en gång litteratur och historia som favoritämnen.
Numera passar historia och teknik ihop som intresse, är man nyfiken vill man veta hur det fungerar, och historien handlar mycket om teknikutveckling, eller om man vill ”produktivkrafternas utveckling” 🙂
Jag tittar på antikrundan också, men den brittiska är bättre, där får man avnjuta en taklös Morris Minor, bara den är orsak nog att sätta på tv´n.
Apropå åldern; jag stavade in ”victorian rail” på youtube, det kom förstås upp stiliga gamla ånglok, såna som numera helt associeras med vitskäggiga farbröder. Jag gnuggade mig i ögonen; den stolta lokföraren var en smärt typ med Orwell-kallufs, ca 28 år, stinsen var i yngre medelåldern. Så var det förstås. De var sin tids datanördar.
hej, jag missade ju din huvudpoäng, om hur du upplever vänstern i stort som ointresserad av teknik. Det har varit min känsla ända sen 80-talet, och jag skulle till och med använda omdömet ”teknikfientlig”. Det måste vara en av de största skillnaderna mot för hundra år sen; den tidens vänster var helt och ohämmat för teknik, vad jag kan minnas av Majakovskij var det en lovsång till flytande metall i gjutformar, dån, ånglok och massmöten synkroniserade. De såg tekniken och politiken arm i arm som ett löfte inför framtiden. Om jag besöker tex Grängesberg och ser gamla lavar helt stumma så vibrerar de av historiens buller, det är därför de är fascinerande. Om man tittar på ”Eisenbahn Romantik” och dess ”Schweden-program” på youtube hittar man Nohab, Rysskranen som lyfte ombord Lenins ånglok i utbyte mot Tsarens guldtackor, vibrerande historia, den är baserad på teknik. Och man får en känsla för den tidens fackföreningar, att det fanns en fysisk bas för 50000 pers på Gärdet som lyssnade till Hjalmar Branting.
Jag såg just nyheten om LO´s bidrag till SAP; som vanligt ignorerades faktumet att SAP är LO´s politiska gren, inte tvärtom. Hur som helst så är Kommunalarbetarna störste bidragsgivare på förbundsnivå, och industriarbetarna kommer in på tredje plats. Vem som betalar får naturligtvis konsekvenser för både attityd och politik.