Med rysskräcken i blodet

Carl Bildt har rysskräcken i blodet. Ett politiskt arv i släkten sedan flera generationer tillbaka. Inte för inte är han sonsons sonson till den konservative militären, « junkern » och friherren Gillis Bildt. En barsk stamfader som var svensk ÖB eller riksmarskalk under åren 1884-90.

I sina yngre dagar när Carl Bildt 1984 gift sig med Mia, dotter till moderatledaren Gösta Bohman, lät denne undslippa sig en underbar formulering om svärsonen. Platsen var hans älskade ö i Stockholms skärgård. « Får du någon hjälp av Carl », frågade journalisten. « Knappast », blev svaret. « Han står mest hela tiden med kikare och spanar efter ryssen ».

Halläning, svensk, europé? Nej, halläning, svensk och amerikan!

I min egen ungdom fick jag inblick i hur djupt detta med « ryssen » kunde sitta. När min mormor gick bort flyttade morfar John Kildén hem till vår familj. Han levde med i vår vardag under mina tonår på sextiotalet. En underbar människa som delade med sig både av sitt efternamn och sina livserfarenheter. Trots sina år kunde han ibland daska ut några riktiga färgklickar omkring sig. « Humöret är det aldrig nåt fel på », sa pappa. Sextiotalets enorma envig i hockey mellan Sverige och Sovjet blev för honom riktiga urladdningar. Han var född 1880 och TV i sig var för honom en riktig sensation. Hockey var också något nytt. I hans lilla glasbrukssamhälle Surte, där hade han sett bandy, men aldrig den mer fysiskt aggresiva hockeyn. Efter Sveriges VM-guld i Colorado Springs 1962, blev Sverige den ständige förloraren i massor med hårda tvekamper mot « ryssen ». Sex silver, en brons och en fjärdeplats, blev det allt som allt under resten av decenniet. Inte ett enda guld. Min snart nittioårige morfar levde med i varje nedsläpp och jublade över varje svenskmål. Men när « ryssen » till sist tog hem de avgörande poängen med sin klappklapphockey. Ja. då slutade det flera gånger med ett väldigt tjong och brak i TV-rutan. Med full kraft hade då morfar vräkt sin cigarrlåda mot vår fina 21-tummare. TV :n klarade sig alla gånger. Men inte alltid Ritmesterlådan i rött bleck. Till stor förtjusning för vår boxerhane, Ray, sprack asken upp och cigarrerna rullade ut över golvet…

Det gällde att slå « ryssen »

Morfar John var nu inte så intresserad av själva hockeyn. Han ville framförallt att vi skulle slå « ryssen ». Han var ett barn av sin tid. En vänsterradikal liberal med stor ovilja mot all militarism. Mot brukspatrons önskan vägrade han exempelvis att skänka pengar till högerns kanonbåtsinsamling 1912. Men trots detta så fanns inympad rysskräck i det politiska arv han fått med sig. Det var därför det blev en för stor nesa att gång på gång få uppleva hur svenskarna fick bita i isen för rysssen. Nu var morfar barn när Gillis Bildt var ÖB och hans familj var inte heller konservativ utan frisinnad, som det hette. Ändå fanns « ryssen » där som de evige moståndaren, vilken det gällde att besegra.

Därför kan jag lätt föreställa mig hur den gamle Gillis Bildts skugga ständigt faller även över den moderne ätteläggen Carl Bildt. På åttiotalet gjorde han politisk karriär genom en serie möten i Sveriges regementsstäder, där han hetsade upp folk med sitt låtsaskrig mot ryssen i Stockholms skärgård. I dag sägs han ska mäkla fred i Kaukasus. Men ser då bara ryssar. Överallt ryssar och ryska vapen.

I skymundan för största delen av svensk media har Carl Bildt, som det nästan koleriske brushuvud han är, lyckats med en svår diplomatisk skandal i samband med Georgiens angreppskrig mot Sydossetien. Inte nog med att han varit fullständigt blind för både USA :s roll i stort när det gäller hela den oljerika regionen och för den militära inringning av Ryssland som NATO iscensätter. Nu senast med det polska beslutet om att tillåta amerikanska robotramper. Han har dessutom konsekvent vägrat att se Georgien annat än som ett offer för en brutal rysk militär övermakt. I sin bleka blogg, « Alla dessa dagar », kallade han Georgiens överraskande raket- och bomböverfall på Syd-Ossetien och dess lilla huvudstad Tskhinvali för « en långt gående ambition att återställa konstitutionella rättigheter ». Varför han inte använde samma tjusiga formulering för att förklara Milosevics miltära övergrepp mot kosovoalbanerna blir svårt att förklara. På ett tydligt sätt visade samtidigt hans kollega Alexander Stubb i Finland hur en diplomatisk slipsten ska dras. Gång på gång försäkrade denne att han, som ordförande för OSCE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, inte tog ställning mellan parterna. Men ändå betonade han att Georgiens bomber inte alltid varit så välriktade :

”Jag fördömer bombangreppen på OSSE-byrån i Tschinvali, Sydossetien. OSSE:s representation i Georgien samarbetar intensivt med alla parter för att förlösa spänningen. Parterna bör respektera deras arbete och mandat. Jag är beredd att skicka mera OSSE-observatörer till Georgien så snart som situationen det tillåter.”

De ryska militärer som dödades av georgisk eld var enligt internationell rätt, fredsbevarande styrkor, OSSE:s manskap och godkända också av Georgien. Alexander Stubb, liksom EU:s franske ordförande Sarkozy, vägrade helt enkelt att utplåna den europeiska kapitalismens egna särintressen för den amerikanska hegemonin och köpte därför inte heller rakt av den genomskinliga propagandabild av krigsutbrottet som Georgiens Mikaheil Saakhasvili försökte sälja. Samtidigt är det naturligtvis ganska självklart att det inte går att medla om man bara rakt av kopierar den ena partens ståndpunkter. Som USA:s förre president Jimmy Carter sagt om George Bush och hans politik i Mellanöstern: ”Hur kan man göra anspråk på att medla när man bara intar den ena partens åsikter”? Carl Bildts problem är att han inte kan skilja på sin egen roll som utrikesminister och då företrädare för OSCE:S och EU:s fredsplan och sin egen privatperson som aktieägare och aktivist för USA:s räkning. För att inte tala om det blå blodet och den nedärvda rysskräcken.

Diplomatisk skandal

Bildts diplomatiska skandal kom den 9 augusti. I sin blogg talade han naturligtvis bara om det ryska angreppet. Men inte bara det. Han jämförde också otroligt nog Medvedev och Putin med Hitler och Ryssland med Nazi-Tyskland:

”Vi accepterade inte att Milosevics Serbien intervenerade militärt i andra f d jugoslaviska stater med hänvisning till skyddet av de som har serbiska pass. Och vi har anledning att minnas hur Hitler för lite mer än ett halvt sekel sedan använde just denna doktrin för att underminera och anfalla betydande delar av Central-Europa.”

En mer rättvis bild kanske hade varit att jämföra Saakhasvilis försök att rensa Syd-Ossetien från osseter med Milosevic försök att rena Kosovo från albaner? Men Bildts retorik måste dessutom ses i ljuset av att han ska vara en del av en fredsansträngning, av ett diplomatiskt försök att först få till stånd ett vapenstillestånd. Att då jämföra Medvedev och Putin med Hitler gör att Bildt ger intrycket av att ha tappat all sans och balans. Enligt georgiska myndigheter har den ”ryska ockupationen inneburit att 67 civila dödats i det egentliga Georgien”. Jämför man dessa 67 dödsoffer med de 20 miljoner ryssar som dog i kampen mot Hitlers Tyskland är Bildts retorik sannerligen ingen diplomatisk höjdare.

Uppenbart får krigsaktivisten Bildt under dagen hård intern kritik för sin blogg. För senare under dagen lägger han ut en ny version på engelska där han så försiktigt som det går försöker att sopa igen de värsta spåren efter sig. Milosevic är borta, men framförallt naturligtvis den politiska pariastämpel som sattes med Hitlers namn. Nu heter det i stället ”previous Germany” och ”previous Serbia”. Vilket naturligtvis inte sticker ut lika skarpt.

Men i sak är Carl Bildt lika fullt isolerad från sitt Europa. ”Halläning, svensk,europé”, kallade Carl Bildt sig själv på 80-talet. I dag vore en mer passande benämning: ”Halläning, svensk, amerikan”! Rollen som propagandist för Bush`s Irakkrig var inte tillfällig. Moraliskt är Bildt medansvarig för ett krig som kostat hundratusentals människors liv och tvingat miljoner andra att fly. Nu är han aktivist för samma regim när det gäller dess expansion in mot Kaukasus. Han ”går som barn i huset” hemma hos Saakhasvili, sa Birger Schalug talande nog i en TV-soffa och i Väst-Europa delas hans ståndpunkter bara av Gordon Browns England. Axeln London/Washington överlevde hjulbytet Blair/Brown…

I sin bleka blogg

I sin bleka blogg skriver Bildt besviket den 13 augusti, att ”det var en avmätt diskussion i Bryssel”. Hans fick helt enkelt på tafsen under mötet mellan EU:s utriksministrar. Men kan ändå trösta sig med att Englands frånvarande Milliband ringt honom under mötet…

I bloggen från den 17:e augusti träffade vår utrikesminister till sist sin kollega från Tyskland. Anteckningarna från den träffen ger inte heller sken av någon entusiasm från endera sidan Det blev ”en nyttig och trevlig kväll”, konstaterar Bildt lakoniskt. ”Det finns mycket att diskutera”, avslutar han kort. Ja, och mycket att diskutera fanns det nog. Så här entydigt uttalade sig Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeir samtidigt för DN:

Vi måste göra allt för att lindra de drabbades lidande och få till stånd ett varaktigt vapenstillestånd. Det har i ögonblicket högsta prioritet och därför ser jag ingen mening med att nu teckna en ”upptrappningens kronologi” och ur denna rikta anklagelser mot den ena eller andra sidan /…/ Jag står för en utrikespolitik där förnuftet spelar en central roll. Därtill hör insikten att Ryssland förblir en stor granne till EU och – vare sig vi vill det eller inte – en faktor i den europeiska politiken. Om detta är jag enig med förbundskanslern. Insikten betyder också att man inte bedriver någon utrikespolitik genom att ignorera Ryssland. Just de aktuella händelserna visar hur viktigt det är att försöka förmå Ryssland att spela en ansvarsfull roll, även om det inte alltid är enkelt. En lösning på Kaukasus-konflikten kommer inte till stånd utan eller emot Ryssland. Tvärtom – det gäller att hålla samtalskanalerna öppna till Tbilisi och till Moskva.

Bildt är helt enkelt mer amerikan än europé. Vilket redan den patetiska vängåvan till Bush/Rice i form av givarkonferensen i Upplands Väsby under våren underströk.

I andra media: DN1 ,DN2,SVD1,SVD2,AB1,AB2,

Politiken1, Politiken 2,

Läs även andra bloggares åsikter om Bildt, Carl Bildt, M, MUF, Regeringen, EU, Georgien, Kaukasus, Syd-Ossetien, FN, Rice, Bush, Imperialism