”Man bör kalla

saker och ting

vid deras rätta namn”

Olof Palme i sitt berömda jultal 1972 om USA:s terrorbombningar

I sitt misslyckade försök att framstå som ”statsman” och handlingskraftig när det gäller ekonomi och USA:s finansiella härdsmälta, försökte MCCain först hoppa av nattens debatt:

”Som gammal pilot och stridsflygare vet jag att i en akut situation måste man fokusera på en enda sak och ha bägge händerna på spakarna”, sa han kargt och manligt.

Manligt…

Än en gång försökte han att exploatera myten om sig själv som ”krigshjälte” under USA:s fasansfulla militära våldtäkt på Indokina. Men kanske var det detta han glömde i Vietnam? Att ”hålla bägge händerna på spakarna”. 1967 blev hans plan snöpligt nerskjutet i samband med ännu en våg av terrorbombningar över Hanoi. Han var väl inte tillräckligt ”alert”. McCain överlevde och hamnade skadad i en liten damm där lokalbefolkningen hade den goda smaken att inte slå ihjäl honom på fläcken. Han räddades ur dammen, fick behålla livet och hölls sedan som krigsfånge.

Auran och mytbildningen kring McCain`s bedrifter i Vietnamkriget är avskyvärda. I USA innebär detta ett försök att skrubba bort sitt eget smutsiga krig från hsitorieskrivningen. Washington slapp en Nürnbergrättegång. Kennedy, Nixon och Ford undgick dödsstraff och nu försöker vapenlobbyn och den amerikanska högern att framställa de elitsoldater som var med som ”krigshjältar”. Tänk om någon skulle försöka framställa SS-förbanden som hjältar? För den som inte var med passar det fint med en repris av Olof Palmes tal julen 1972 när USA intensifierade sin skoningslösa förstörelse av Hanoi:

”Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn och det som pågår idag i Vietnam, det är en form av tortyr. Det man nu gör, det är att plåga människor. Plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse under maktspråk. Och därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyń, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972.”

I Vietnam tappade MCCain kontrollen över sitt plan och störtade och som kompisen vid bloggens dashboard, Benny,  skrev i går kväll, fick han som retorisk ouvertyr slokörad klättra tillbaka in i ringen och trots allt ta debatten med Obama. I går Vietnam i dag Irak. Hans frenesi när det gäller att fortsätta och utvidga USA:s krig från Somalia till Pakistan är välkänd i den svenska debatten. Här här en bra filmsnutt på fyra minuter som lär oss känna den stora fastighetsägaren McCain:

I pressen: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,AB1,SDS1,SDS2,PK1,DB1,VG1,

Andra bloggare: Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, McCain, Obama.presidentvalet i USA, USA, Olof Palme, Vietnamkriget, Irak, Afghanistan