.

Jag har valt att lyfta upp en kommentar från ”Bosse”. Inte för att den inleds med lite beröm, vilket alltid är trevligt, utan för att den reser en del mycket viktiga principiella frågor om hur socialister ska se på statens organiserade våldsstrukturer.  Frågor där det finns oklara svar i det vi kan kalla för en bred vänster. För det räcker definitivt inte med att bara ropa ”Polis och militär- Kapitalets här”.  En korrekt analys eller en teoretisk insikt är oftast inte samma sak som att ha ett vettigt politiskt förhållningssätt till den rörliga verkligheten. Här först kommentaren:

.

.

Soldat i imperialismens tjänst?

.

Hej Göte!

.

Som vanligt får du ihop mer sannolika mönster, av det som verkligen sker och händer, av bitar och skärvor som far åt höger och vänster när makthavarna INTE GJORT SITT för att undvika desinformation. Som så många gånger annars, är dina artiklar som att ta på sig glasögonen för en annars blind man i nyhetsdepeschernas flod. Givetvis hänger det mycket ihop med tillit och förtroende också: efter mångårig läsning av dina artiklar har jag aldrig blivit vilseledd av dig.

Men jag drar inte alltid samma slutsatser. Du skriver som slutkläm: ”Är det inte så att Nordstan är nära och Afghanistan långt borta.
Det är därför vi ska ta hem våra soldater nu!
Då hjälper vi till att minska både flyktingströmmar och att hålla Nordstan fritt från terrorhot.”

Bör inte kopplingarna peka åt närmat motsatt håll?
Är inte 1/5, 1/10 eller t o m 9/10 av faktiska bombhot i västvärlden ett verk av organiserade brottslighet och inte av terrorgrupper? Har inte läst någon statistisk uppgift i ämnet. Men bombhot verkar vara en vidare kategori än terroristiska tillslag, som en annan dag anhåller en effektsökare från svarta blocket och ytterligare en annan dag en grupp butiksbiträden från Nordstan som blockerar ingångarna med bengaliska eldar. Eller blir bara det en sanslös tankegång, Göte?

En sak till: ”få hem de svenska soldaterna” har från din sidan, som jag tolkat dig, varit på pricken detsamma som att stoppa Sveriges krigsinsats. Ska vi inte säga ”deras” soldater, inte ”våra”? Kan vi alls vara mot krigskampanjen under ledning av hökalliansen, utan att också säga rakt ut att, så länge kriget pågår, är vi för varje försvagning av insatsstyrkan, inklusive soldater som stupar?

Inblåst i fjällstugor har jag under årens lopp vistats med både militärer och poliser. Det har alltid varit duktigt fjällfolk och oftast varit hyggliga och hjälpsamma personer. Men jag tror inte att de, på de tiden ens en gång, känt igen mig när jag höll på med patientarbete. Jag hade en arbetsförordning att följa. Poliser och militärer är underställda reglementen, som bara stundtals (och inte bara vid ”tillbud”) avviker från kadaverdisciplinen. För att fullfölja rollen som vi tilldelats i klassamhället, kan ”vi” inte följa reglerna för vistelser i fjällstugor.

Poliser och militär är arbetsköparnas och imperialistiska makthavares drabanter. Även om en fascist räddade mitt liv från att bli ett ett skrovmål åt vargar, vore det otänkbart för mig att därefter dra slutsatsen: fascister är inte alltid dåliga att ha, för en dag står de man mot man mot MC-gängen.

.

**********************************************

.

Svar till Bosse:

.

Jag börjar med mina skrivningar om ”våra soldater” och ”vårt krig”. Jag använder dessa begrepp för att lättare få människor att börja fundera över det som händer. I ett klassamhälle som vårt är statligt våld givetvis inte klasslöst – i skarpa situationer där ”klass står mot klass”. Det gäller dagens Afghanistan eller morgondagens kraftfulla, men olagliga strejker.
Men samtidigt har människor – och vår klass – alltid ett politiskt ansvar för det som sker. Det är den traditionella arbetarrörelsen i Sverige, SAP och LO, som har gett klartecken (Göran Perssons regering) för ”vår” stridsinsats under NATO:s fanor. Det är också SAP – utan ett knyst av protester från LO – som nu har valt att fortsätta med sitt stöd för att enrollera mer svenska soldater under NATO:s fanor. Genom att betona att stridsinsatsen är ”vår” vill jag varsla arbetande människor. Ja, alla människor med sitt hjärta till vänster, om att ansvaret också är deras och inte bara borgarnas och att det är ”vår” förbaskade skyldighet att göra någonting åt det. I praktiken kräva att soldaterna kallas hem.

Jag kunde konsekvent använda citationstecken om begreppen ”vår” och ”våra” i alla sammanhang. Men anser att detta är otympligt. Nog kan du någon gång säga ”vi” om dagens arbetarrörelse utan att en endaste gång drömma om att dela de borgerliga värderingar som präglar Sahlins och Lundby-Wedins idévärld .

Dessutom avväpnar mina skrivningar, i bästa fall, de ”poliser och militär(er) (som) är arbetsköparnas och imperialistiska makthavares drabanter”, som du skriver. Vi är naturligtvis intresserade av att så många poliser och militärer som möjligt funderar över och ifrågasätter sina egna roller i dessa ”skarpa situationer”. Det är helt fel att i sin propaganda tala om för folk hur bra och positivt det är när svenska soldater dödas av ”insurgenter” som militären säger. Jan Myrdal som lika glatt försvarat stalinismens massmord på ryssar i stort och på arbetarrörelsen i synnerhet som de röda khmerernas terror i Kambodja, han brukar på ålderns höst, pråla med någon sliten påfågelfjäder genom att framhäva hur bra han tycker det är att svenska soldater sprängs i luften. Ett patetiskt politiskt självmord. Kanske med Stalins bödel Lavrentiy Berias skrifter på nattduksbordet…

.

Bättre att Jan Myrdal bara pysslat med modelltåg

.

Är det inte bättre att betona att de ska hem. Då slipper de gå den Norra Alliansens ärenden. De slipper att döda – och att bli dödade. Situationen ”på marken” i Afghanistan är dessutom alltför diffus för att vi på förhand ska hylla allt som kallas för motstånd mot ockupationsmakten. Exempelvis inte om det handlar om etnisk rensning eller att bränna ner skolor för flickor.

När det gäller polisen som ”Mitt på gatan står” vill både du och jag  ha en annan mer öppen och demokratisk organisation och ledning för dess verksamhet, en annan utbildning och ett annat medvetande. Men jag tror inte att någon av oss – inom överskådlig framtid – ifrågasätter behovet av ”ett vardagligt polisarbete” som ”vår” professor i kriminologi, Leif G W Persson brukar muttra om…

När det gäller din fråga om bombhot och kopplingen till ”organiserad brottslighet” respektive till vad vi kanske kan kalla för ”politiska terrorgrupper” så sker det säkert ibland en sammanblandning. Genom att kalla allting för ”terror” söker makthavarna – och media – just stöd för sitt krig i Afghanistan. Det var huvudpoängen i min blogg. Men själv är jag definitivt och hundraprocentigt övertygad om att exempelvis attacken mot World Trade Center och kollektivtrafiken i London hade religiösa och politiska förtecken. Mer eller mindre regisserade eller influerade av den rabiata sekten kring Al Quaida. En gruppering som i namn av motstånd mot USA främst dödar andra muslimer, företrädesvis shiiter..

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, polisen, försvarsmakten, terrorhot, Al Quaida, terrorism, terrorhot i Nordstan, pistolskjutningar,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD6,DN1,DN2,DN3,GP1,GP2,GP3,