Friskolan – ägare fria från ansvar… och var ska sleven vara om inte i grytan?

Publicerat av

I går kväll återsåg vi i Aktuellt en av Miljöpartiets mest välkända profiler, Mikaela Valterson. Hon har varit partiets ekonomiska-politiska talesperson och under sina många år i riksdagen dessutom genom sin plats i Utbildningsutskottet ansvarig och drivande för de grönas skolpolitik.

Nu dök hon upp i rutan som ordförande för näringslivsorganisationen Friskolornas riksförbund och försökte där gjuta olja på alla de stormar som blåst in över branschen. Den senaste en riktig tsunami i sammanhanget när de danska riskkapitalisterna, Axcel, hastigt och olustigt för elever och lärare nu förklarat att de lägger ner det största gymnasiet i Sverige, JB Gymnasiet med dess 10 500 elever, eftersom vinsterna snörpts åt av vikande elevunderlag. Friskolan har fått en ny betydelse – ägare fria från ansvar.

Framtiden – inte längre säkert ljus för den största friskolans elever

En del tittare blev kanske förvånade över Valtersons nya roll? Men de borde de inte ha blivit, för var ska sleven vara om inte i grytan? Genom ett oväntat samarbete med de andra borgerliga partierna spelade Miljöpartiet en avgörande roll på 1990-talet när lagen absurt nog ändrades så att det blev tillåtet att driva friskolor med vinst i aktiebolagsform på samma sätt som man driver en bil- eller korvfabrik.

För två år sedan kandiderade Valterson till Miljöpartiets val av språkrör men förlorade stort, med bara 20 procent av rösterna i förhållande till huvudkonkurrenten Åsa Romson. Efter nederlaget valde hon att själv i stället ta plats vid den köttgryta vars kittel hon hjälpt till med att koka så full. För bara några månader efter nederlaget på kongressen blev hon vice vd för Kunskapsskolan AB. Inte precis den idylliska Bullebyskola som hon pratat om som miljöpartistisk politiker utan också den en skolkoncern med vinsten som främsta mål. Huvudägare tillsammans med Wallenbergs Investor är Moderaternas gamla ordförande för ungdomsförbundet Peje Emilsson, vilken dessutom äger den ledande PR-byrån Kreab. Uppdraget som ordförande för näringslivsorganisationen Friskolornas riksförbund ( låter lite som Riksidrottsförbundet…) blev sedan ett naturligt  komplement till jobbet hos Peje och Investor. Sleven har hamnat där den hör hemma.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

7 svar på ”Friskolan – ägare fria från ansvar… och var ska sleven vara om inte i grytan?”

  1. Det kanske mest sorgliga är att Maria Wetterstrand fd språkrör i Mp, sitter i TV-soffan och försvarar friskolereformen fullt ut i likhet med nuvarande språkrör Fridolin. Hur tänker dom!?
    För Maria finns inga tveksamheter, utan tvärt, om friskolereformen har avlastat ! kommunerna som därmed sluppit investera i skolan! Självrannsakan är en fin egenskap även för en politiker. Här har Mp varit drivande och pumpat upp denna fluffiga maräng som heter friskolor, men sjukdomsinsikten vad som är fel lyser helt med sin frånvaro.

  2. Håller med. Personligen menar jag att segregeringen av skolan efter klass och etnicitet är det värsta som hänt med vårt samhälle de senaste decennierna.

  3. Det finns ett antal politiska ”reformer” som genomförts med en aningslöshet hos de ansvariga som förbluffar, men det är väl min ålder som gör det, de ansvariga är tio femton år yngre karriärister som aldrig själva ska betala priset för dumheterna. Deras löner kompenserar dem för allt obehag. Liten lista:

    1) Yrkesförsvar; 40 miljarder om året går numera till ett kompani i asien och inget mer, tidigare decennier investeringar förvandlas till pellets, ingen står på vakt, ingen är redo för något alls. Kanske inget problem just nu, för inget stat har erövrarambitioner heller. Ungdomen kan i.o.f.s teoretiskt kasta handgranat, skjuta pansarskott, de har lärt sig digitalt.
    2) Nästan gratis el till alla förvandlas avsiktligt till ett högbeskattat kvarnhjul runt halsen på folk och industri. Denna reform kan man vidareutveckla på kranvatten, vägnät, avlopp och sophämtning.
    3) En moderatfröken säljer ut tio gallerior till någon vars hela ambition är att höja hyrorna för småhandlare.
    4) Näringlivet inbjudes att mjölka vinster ur personalintensiva tjänster finansierade med obligatorisk skatt. Skatt på löntagare blir vinst åt företag. Det kan bara gå på ett sätt; minskat personal kombinerad med ökad marknadsföringsbudget för att dölja personalminskning. Snart kan man köpa betygen också, hur skulle man hindra det? Skolan som delar ut högst betyg utan ansträngning kommer att locka flest sökande och mest skolpeng, den kan öka antalet platser allteftersom efterfrågan stiger på sina tjänster. Gamlingarna får vakta varandra, den minst åderförkalkade får en mobiltelefon med tre snabbknappar; 114, sjukhusinformaton och sodexo.

  4. Håller med Göte ”friskoleeländet” är det mest ödesdigra som skett i Sverige under de senaste decennierna. Det lilla uns av samhälleligt ägande och folkligt inflytande (med alla sina brister) som funnits tycks lämna plats för rå kapitalism.
    Trots det stora folkliga missnöjet mot vinster i välfärden drivs färden mot allt mer av privatiseringar obenhörligt vidare. Speciellt det socialdemokratiska toppskiktet tycks vara fast övertygade att fortsätta med det nyliberala systemskiftet.
    Vad beror denna ståndaktiga envisheten på?
    Som jag ser det är det en kombination av två tendenser både ideologiska och personliga.
    Man är ideologiskt övertygade att privat ägande i alla sammanhang är bättre än samhälleligt ägande. Endast den privata äganderätten kan i det långa loppet motverka ineffektivitet och byråkratisering.
    På det personliga planet räknar många ledande politiker med toppositioner i det privata näringslivet. Man måste då under sin tid som politiker visa på vilken sida
    man står.
    Ändå är det förvånande att det stora folkliga missnöjet inte förmår påverka de politiska partierna mer (med undantag av V)
    Vad göra?. Rapport efter rapport påvisar problemen inom den privata välfärden.
    Friskolor läggs ner ( nu senast John Bauer) utan någon nämnvärd reaktion från de 6 vinstförespråkade partierna.
    Är det någon som har något förslag?

  5. Din avslutande synpunkt har säker mycket, mycket stor betydelse!

  6. Från början dök friskolorna upp som föräldradrivna alternativ med inriktning som föräldrarna önskade för sina barn, antingen vad det gällde läget eller inriktningen. Så fort något kan köpas billigt och säljas dyrt dyker en slags handelsmän upp, de så kallade ”förädlarna”. När de misslyckas med att förädla (dvs göra vinst) får skattebetalarna problem. Så vitt jag kan se kan skattebetalarna få problem även när de lyckas. Alldeles snart kommer det att bli nya rubriker. Generationerna är olika stora, en liten generation ska in på högskolan i år. Katastrof och nedläggning.
    –
    Det går knappast att skilja utvecklingen av skolformer och skolinnehåll från utvecklandet av invandrarghetton. Många skyr lågpresterande skolor med språk- och attitydproblem som pesten, särskilt de invandrare som har ambitioner för sina barn, de sätter sig hellre i bilkö en timme varje morgon för att få in avkomman på en användbar skola. En skola likadan över hela landet kräver någorlunda homogen befolkning som talar samma språk och har samma psalmbok. Någon gång på 80talet upphörde den grundförutsättningen, då började bygget vingla. Själv gick jag i något MUF kallade en ”östtysk” skola, det sågs som det sämsta, total kontroll över alla elever, lite som tyska järnvägar. Jag vill minnas att den fungerade bra. Nu är det avreglerat. Min gamla skola verkar mer krävande än då jag gick där, men det finns andra där inte ens hälften kan läsa och fattar vad det står. Det beror bara i liten utsträckning på skolan. Eleverna saknar förutsättningar att gå i skola och studera, de tillbringar bara tiden där. De tycker böcker är tråkiga, räknar bara jointar och övar sig på bilinbrott. Att inte använda skolan ses som uppror mot överheten och tufft. Det finns för mycket att ”ta tag i” för skolans personal.

Lämna ett svar