Talmannen i Sveriges riksdag och kungen tillhör de storheter som har uppmärksammat Sveriges krigsslut med Danmark i Kiel och med detta som portal pratat om landets tvåhundra år av fred. Men inte minst ett reportage i gårdagens DN understryker att de inte är särskilt noga med sin historieskrivning. Som första tidning har ett team från huvudstadsbladet fått vara med under en del av SOG:s annars hemliga träning samt ställa en del frågor till dess soldater (som helst kallar sig för operatörer). Särskilda operationsgruppen, SOG, består av åtta olika förband.Teamet har så att säga fått åka på ett väl preparerat spår och de mångordiga berättelserna om hårda män och deras hjätedåd , liksom en serie dramatiska bilder, understryker att det handlar om ett ”inbäddad” avslöjande regisserat av Försvarsmakten och UD. Där finns ändå en hel del stoff som i mycket bjärta ordalag visar att talmannen och kungen valt att lägga en del av sanningen åt sidan. Framförallt vore det på sin plats, en självklarhet, att vårt dödande i Afghanistan värderas när den insatsen nu sägs ska avslutas. Det kriget ska inte bara slarvas bort i historieskrivningen och som för exempelvis Stefan Löfvén avfärdas med ett efterklokt populistisk raljerande om att ”Sveriges försvar inte skall börja i Afghanistan utan i Sverige”. Jaha, varför har då socialdemokratin och den borgerliga alliansen under mer än tio år varit överens om att börja kriga i just Afghanistan?
Nedan har jag ”klippt ner” reportaget och samlat en del stycken som borde upp på bordet, fläkas ut och dissekeras i den politiska debatten. Läs själv, begrunda och ställ dina egna frågor. Inte minst om vart vår berömda neutralitet är på väg. Bilderna mellan klippen är från DN:s reportage:
I Uppsala firas ”våra tvåhundra år av fred” med olika evenemang
”Det svenska försvarets elit har konfronterats med barnsoldater i Kongo och stridit i Tchad och Afghanistan. De ingår i ett internationellt nätverk och samarbetar nära Nato och USA…
… Han berättar hur förbandet från marken har fått hjälp av utländska bombflyg under strider i Afghanistan. Svenska militärer har med laser pekat ut områden som ska bombas. Planet har träffat målet och dödat den eller de personer som de avsåg att döda…
… Han säger att några dussin afghaner har blivit ihjälskjutna av svenska specialförbandssoldater. – När någon var bekräftat död så gick vi till byäldsten och informerade om vad som hänt. Likaså om vi förstört någons egendom, då gick vi dit och gjorde upp om en skälig ersättning…
… Utbildningen av poliserna i norra Afghanistan är specialförbandens längsta operation, men inte den första. De har varit insatta i Afghanistan tidigare under kortare operationer och i Kongo, Centralafrikanska republiken och Tchad. Dessutom har de utfört ett okänt antal hemliga operationer i Sverige och utomlands…
… – Vid vissa insatser i Afrika har det varit otroligt hårda strider. Det har blivit stupade på motståndarsidan, men jag vet inte hur många. I Kongo, under ”Operation Artemis”, var det riktigt hårda strider, förmodligen bland de hårdaste som den svenska Försvarsmakten varit delaktig i fram till dess, berättar Urban Molin…
… Det är slående att ingen av de officerare och soldater jag talar med i specialförbanden använder ordet döda. De beskriver dödandet indirekt eller väljer ord som nedkämpa, ta av daga eller ta ut…
… Sverige är en del i ett internationellt nätverk av specialförband med EU- och Nato-länder. De utnyttjar varandras övningsanläggningar, tränar ihop och utför gemensamma operationer. I Kongo och Tchad samarbetade Sverige till exempel med Frankrike…
… Anders, du är prickskytt med uppdrag att döda människor – är det inte svårt att leva med? – Jag är en precisionsskytt. Jag skjuter på långt avstånd och ser inte resultatet nära inpå mig. Det är annorlunda för honom, säger han och pekar på Martin. – Han skjuter på ett par meters håll. Martin säger att han är fokuserad, har ett högt tempo och känner ett hat mot motståndarna, ”det är de eller vi”, när striderna pågår..
… Anders anser att det finns en ganska naiv syn här i Sverige på det som händer i Afghanistan. Sverige erkänner ju knappt att vi är i krig. Även de vanliga förbanden där var i strid fyra fem kvällar i veckan under delar av 2010. De dödar också motståndsmän, fyller Martin i…
… SOG:s huvudsakliga verksamhet sker utomlands. Sverige har två officerare på heltid i Natos specialförbandsstab i Belgien och en annan knuten till den nya amerikanska specialförbandsledningens internationella stab, som öppnade i oktober i Florida. Det senare bekräftas av försvarsminister Karin Enström (M), som besökte staben i somras. – USA har förklarat att specialförbandsförmågan är viktig i dagens komplexa värld. Vi tycker också att den är viktig. USA håller på att bygga upp ett globalt nätverk av specialförband som kan samarbeta. När den internationella staben öppnade i oktober förra året ingick tio länder, Sverige och Australien är de enda som inte är med i Nato… ”
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Sveriges hemliga krig, Afghanistan
I media: DN1,
Det är absurt att vi har soldater i Afghanistan, de ägnar hela insatsen åt att försvara sig själva. Ju mer man funderar på saken desto mer ser det ut som om hela avsikten är att få amerikanerna att glömma incidenten med Palme och nordvietnameserna, att placera Sverige där vi stått sen 1944, vid USA´s sida. Vi övar våra minitrupper att jobba ihop med den amerikanska standarden. VI säljer och hyr ut ubåtar, pansarskott, pansarfordon och flyg till våra allierade. Ska man vara neutral måste man ha muskler att backa upp det med, vi har inga, vi saknar självförsvarskapacitet och vi saknar lust att betala vad det kostar att vara neutral. Vi ingår i den internationella arbetsdelningen, vi sitter längst upp på pyramiden så länge det går. Vi har en enorm kuststräcka, ett stort territorium fullt av gran, en liten befolkning, en liten naggande effektiv industri, en god kraftförsörjning, vi bor vid polcirkeln precis mellan Atlanten och världens största och historiskt mest aggressiva land i relativ nutid, och vi har 500 man i Afghanistan. Nästan som ett skämt.
Mycket bra sammanställning. Tack.
sl skrev:
”vi bor vid polcirkeln precis mellan Atlanten och världens största och historiskt mest aggressiva land i relativ nutid”
Vilket land skulle det vara menar du?
Ja, vilket land knep en tredjedel av Sveriges territorium 1809? Vilket land ockuperade halva Europa 1945, parkerade stridsvagnar, artilleri och taktiska kärnvapen där så att det räckte till den överkapacitet med tre till ett som krävs för att ett anfall skall lyckas? Vilket land hade faktiskt en krigsplanering som gick ut på att att rycka fram från öster mot väster i ett västeuropa det självt kärnvapenbombat? Vilket land gjorde en krigshärd av Afghanistan? Vilket land hade lydpartier om ett par procent av befolkningen i norra Korea, norra Vietnam, som det försåg med rena stormaktsarsenaler så att de skulle kunna anfalla sina grannar i söder? Vilket land håller igång den syriske diktatorn, förser den iranske med kärnteknologi, vilket lands AK47 och rpg7 dyker upp på bild varje gång afrikanska stammar slaktar varandra? Vilket land förde krig med Kina vid Amurfloden 1968? Vilket land skrämmer alla sina grannar? Vilket land har en politisk och militär tradition de själva är jättenöjda med, medan alla andra spyr, utom slaktardiktatorer i mellanöstern som gärna vill bli likadana? Vilket land har en fattig befolkning men störst stridsvagnar? Vilket land är förebild för Kalle Ankas ”Brutopien”, och finns det någon anledning att dra på munnen? Vilket land gör verkligen skäl för omdömet ”det befästa fattighuset”, till skillnad från Sverige för hundra år sen?
Vilket land är är världens största land? Ligger Sverige precis väster om det landet, och i dess strategiska väg mot Atlanten?
Har du haft geografilektioner nån gång? Kommer du ihåg något av dem?
Med så mycket militärmakt och aggression låter det precis som du menar imperialistmakten USA. Hur många gånger dom angripit andra länder bara under min tid kan jag bara inte minnas. Det händer nu och då med jämna mellanrum. Tyvärr inte när det behövs utan närmast när det är några naturtillgångar dom vill suga ut, olja, mineraler eller nåt sådant. Våra grannar i öster känns tryggare, dom har inga såna begär och behöver inte syssla med sån utsugning.
Borgarna, du vet dom där som far jorden runt och gör affärer och samlar pengar på hög, har faktiskt börjat bosätta sig i Ryssland och dom trivs väldigt bra där. Folk där är glada, vänliga och reko. Amerika är jag mer tveksam till, det känns som dom vill tömma ens tunna plånbok helt och när pengarna är slut så får man ha två jobb till en halv lön för att överhuvudtaget överleva.
Hoppas sossarna orkar höja skatterna efter valet i höst så vi får tillbaka vår generella välfärd som så många längtar efter. Inte minst alla gamla som tycker de är värda en riktig äldreomsorg efter ett helt arbetsliv i slit och släp.
En sådan kan endast erbjudas på gemensam demokratisk väg. Marknadens snåleri skapar endast pengar på hög åt ägarna som båda försvinner undan till något skatteparadis 🙁
Åkej… Jag generaliserade lite men din kommentar är ren svartmålning sl.
Det finns det som väcker min oro i dagens Ryssland där maktapparaten nu tycks söka sammanhållningen med ortodox kristendom jämte nationalism vilket kan få rent groteska uttryck som att få ett järnspett uppkört i röven av polisen bara för man råkar vara invandrare som sökt sig dit för och arbeta.
Sedan tycks nationalismen där utnyttja religionen för att hetsa mot homosexuella vilket de flesta människor här tycker är rent vidrigt och protesterar så gott det går.
Dagens Ryssland verkar i vissa delar ultrakonservativt och ekonomin uppbyggd kring några få väldigt rika och det är så långt ifrån den gamla Sovjetunionen man kan komma.
I Amerika finns massor av jättebra människor det är jag säker på men också många konservativa vilket är svårt att hantera för mig.
I dag tänkte jag på hur amerkaniseringen och individualismen förändrat Sverige och demokratin på bara några decennier.
När jag var lite yngre så var det dagligen alltid representanter för olika organisationer som uttalade sig på TV och nyheterna. Oftast var det LO och facket men också LRF och Arbetsgivarna vad dom nu kallade sig då.
I dag är det så gott som helt tyst både från LO och LRF och Arbetsgivarna yttrar sig genom mängder av mer eller mindre nyfödda tankesmedjor och påtryckarorganisationer. Det man nu hör mest är enskilda personer, kan vara en vd, politiker etc.
Det gemensammas tid är förbi och nu har vi fått individen i centrum.
Men känner du dig tryggare nu?
Kollat vidare…
sl, din kommentar är feg och bygger på en exploatering av den gamla RYSSKRÄCKEN. Taktiken påminner om hur ryska makthavare idag utnyttjar religion och nationalism. I båda fallen är det en uppvisning i att vara FALSK.
Kanske ryssarna borde ha väst- och svenskskräck?
Nedan kan du se vad väst och sverige har haft och erbjuda öst och ryssarna
”På 1500-talet härjades de av en svensk bondehär under Pekka Vesainens ledning som brände ned Kandalaksja och Petsamo med alla dess invånare. På 1600-talet anföll Karl IX för att få en svenskvänlig tsar på den ryska tronen, på 1700-talet förklarade Hattarna Ryssland krig och lite före 1800-talet angrep Gustav III oprovocerat.
När Warszawapakten lades ner, lades inte Nato ner utan fyllde ut tomrummet. Efter Sovjetunionens upplösning byggde USA upp ett pärlband av nya militärbaser runt Ryssland, avtalade om robotanläggningar i närheten, lät sin flotta patrullera i Svarta havet och bombade (med Nato) Jugoslavien, som de och EU slet isär genom att erkänna en del av det, Kosovo, som eget land. När sedan Ryssland med samma ar-gument erkände två småländer, som aldrig ville vara med i Georgien när Georgien blev självständigt, så klandrar väst Ryssland utan tillstymmelse till självkritik.”
http://www.nsd.se/nyheter/rysskrack-farlig-for-landet-3991569.aspx
Själv vill jag att Sverige ska vara neutralt och inte ingå i en USA-inspirerad kapitalistisk världshegemoni 🙂
Min kommentar är en historielektion du behöver.
Dagens Ryssland är en kontinuitet; homofobi, storrysk chauvinism, brottsligt rättsväsende, oskyldiga i fängelse och svarta hundraden som skrämmer civilsamhället till tystnad är deras tradition. I 80 år hade ryssarna socialismen som religion, den bar sig åt precis som deras traditionella religion, som nu är tillbaka. Det är bara skillnad på märkena i mössorna, traditionerna är de samma.
Innehållet i politiken är den samma; frihet är slaveri, krig är fred, okunnighet är styrka. Om detta skrev en engelsman en bok för 70 år sen. Den tillkom efter att han på nära håll detaljstuderat rysk utrikespolitisk praktik i Spanien 36-39, dess munväder och arkebuseringsplutoner, och sammanställt dem med moskva-rättegångarna. Ryssarna har traditioner. En av dem är att brandskatta sina grannar med allehanda förevändningar, så vi har dragit ner rullgardinen mot dem, alla vill glömma. De är däremot redan här, rysktalande tanter i päls flockas Västerlånggatan, grannvillan bebos av tre medelålders ryska herrar som inte hälsar på grannarna, ingen kvinna i sikte. Vad kan de ha för yrke? De är bara där ibland.
Att studera olika länders nyhetskartor är upplysande. I amerikansk tv är eurasien delat på mitten, Sibirien ligger till väster, Europa till höger. I rysk tv ligger Ryssland i mitten och Sverige är en liten tandpetare mellan Ryssland och Atlanten. Samma relation som mellan Kuwait och Irak, eller Syrien och Libanon. På sikt finns en överhängande risk att någon i Kreml ser tandpetaren som ett mindre hinder som gjord för att med lätthet övervinnas. Så ligger landet sen Peter den Store, vilket av en händelse är namnet på ryska flottans kärnkraftsdrivna robotkryssare. Biggest in the world. Har vi tur rostar den bort utan ersättare som sina systerfartyg.