I går berättade SVT att priset för en månadsbiljett med bussar och länstrafik, för alla län i Sverige, sedan 1995 ökat med 95 procent – i princip en fördubbling. På samma tid har konsumentprisindex bara ökat med 24 procent.
En het potatis i valrörelsen. Mer eller mindre samtliga partier i riksdag och i våra kommuner talar högt om sin miljöpolitik. Vi vet samtidigt att gratis eller åtminstone billig kollektivtrafik är ett av de bästa sätten att uppnå de mål alla tycks vara överens om. Inte minst utsläppen av koldioxid.
När det gäller kollektivtrafiken har politikerna eget ansvar men låter alltså ändå priserna skena i väg. Politisk dubbelmoral när den är som värst.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, priser kollektivtrafik,
Senast jag hörde en siffra, ett antal år sen, betalade resenärer 10% av kostnaden för en resa och skattebetalarna 90%. Säg att du betalar 30 kr för att åka från Slussen till Zinken; det kostar egentligen 300 kr. Jag brukar gå. Skälet till att vi har spårbundna persontransporter mellan arbete och bostad är att bilar åt alla fysiskt sett inte får plats, det beror inte alls på miljöpolitiken.
Jag skulle höfta på att relationen mellan kostnaden för att åka kollektivt till jobbet och timlönen är ett till ett. Det kostar för resenären i runda slängar en timlön att åka kollektiv till jobbet, det gjorde det 1905, 1935, 1965, 1995 och idag.
Miljöpolitiken går ut på att ta in mer skatt. Om den hade haft något annat syfte hade man inte lagt ner Barsebäck och ersatt med nytt ekvivalent fossilkraftverk i Malmö. Koldioxidskrämsel och bilist-hetsen beror på att det finns pengar att hämta, det är det enda om betyder något. Det verkliga hotet, små kemiska och biologiska partiklar som tar sig in i kroppen och startar mutationer som förstör fortplantning, de kan man inte beskatta. Alltså är de inte intressanta. Den relativa farligheten och sannolikheter hit och dit är absolut ointressanta. Det enda som spelar någon roll alls är om man kan dra in mer i skatt. Lönerna för beslutsfattarna har stigit; alltså ska biljettpriserna upp. Sista skriket är att beskatta Essingeleden och vägra förbifart, då väljer vissa att åka genom stan igen. Varpå tullskatterna ska upp. Varpå man ”måste” höja på Essingeleden. Skatt är exakt samma sak år 1066, 1542, 1719, 1867, 1945 och 2014. Någon tar något från någon annan.
Sen byggs ny superdyr spårväg runt stan och i city, fantastiskt fin och ett nöje att åka med. De har plöjt ner massor av pengar i kollektivtrafiken runt Stockholm, nya vagnar, digitalisering.
Pingback: Sjukt höjda priser i kollektivtrafiken | Svensson
Parollen ”Gratis kollektivtrafik” är felaktig då den förutsätter att de som arbetar inom kollektivtrafiken skall göra det utan lön.
Någon måste stå för notan, och det är i slutänden skattebetalarna. De som kämpar för gratis kollektivtrafik bör vara ärliga att tala om det i valrörelser.
Förstår inte riktigt… Det låter som det vore någon annan än skattebetalarna som åker i bussarna?
För mej finns det bara ett riksdagsparti som har en ambitiöst och ärligt initiativ till kollektivtrafiken 🙂
Att påstå man inte är intresserad eller bara stå med armarna i kors och lämna över allt åt en ansiktslös ”marknad” det ger dåligt resultat eller snarare inget resultat alls 🙁
http://www.svt.se/nyheter/val2014/sju-av-atta-partier-vill-fordubbla-resandet
Igår fick man på nyheterna se och höra utredaren berätta varför det är så dyrt; de har investerat massivt i kollektivtrafiken på sistone. I Stockholm finns det ett parti som ambitiöst och oärligt satsar på kollektivtrafiken; moderaterna. De bygger hejvilt i och runt stan, tunnlar, broar, kringfartsleder, slussar; och lindar in budskapet i mp-jargong. Så fort de kom till makten ökade parkeringsavgifterna med 30% och tullavgifterna permanentades. Moderaterna är störst i Stockholm sen länge. Näst störst är sossarna, de opponerar pliktskyldigast och passar på att göra sig ovän med boägare bilister helt i onödan då och då, men i praktiken är sossarna överens med moderaterna. Moderaterna för gammal sossepolitik i Stockholm, väljarna tackar sen länge med att ge dem massivt stöd. Sten Nordin heter den fryntlige farbrorn som bygger. Det byggs hus också, hela stadsdelar av bostäder växer upp, parker naggas i kanten, gamla industritomter blir bostadsområden.
Inne på ”röda söder” finns det områden med fina gamla arbetarbostäder från 1890-1920. Nästan alla är numera bostadsrätter, kvadratmeterpriset är 60.000 kr, moderaterna har 47% av rösterna.