Talmannen i Sveriges riksdag och kungen tillhör de storheter som har uppmärksammat Sveriges krigsslut med Danmark i Kiel och med detta som portal pratat om landets tvåhundra år av fred.  Men inte minst ett reportage i gårdagens DN understryker att de inte är särskilt noga med sin historieskrivning.  Som första tidning har ett team från huvudstadsbladet fått vara med under en del av SOG:s annars hemliga träning samt ställa en del frågor till dess soldater (som helst kallar sig för operatörer). Särskilda operationsgruppen, SOG, består av åtta olika förband.Teamet  har så att säga fått åka på ett väl preparerat spår och de mångordiga berättelserna om hårda män och deras hjätedåd , liksom en serie dramatiska bilder, understryker att  det handlar om ett ”inbäddad” avslöjande regisserat av Försvarsmakten och UD. Där finns ändå en hel del stoff som i mycket bjärta ordalag visar att talmannen och kungen valt att lägga en del av sanningen åt sidan. Framförallt vore det på sin plats, en självklarhet, att vårt dödande i Afghanistan värderas när den insatsen nu sägs ska avslutas.  Det kriget ska inte bara slarvas bort i historieskrivningen och som för exempelvis Stefan Löfvén avfärdas med ett efterklokt populistisk raljerande om att ”Sveriges försvar inte skall börja i Afghanistan utan i Sverige”. Jaha, varför har då socialdemokratin och den borgerliga alliansen under mer än tio år varit överens om att börja kriga i just Afghanistan?

Nedan har jag ”klippt ner” reportaget och samlat en del stycken som borde upp på bordet, fläkas ut och dissekeras i den politiska debatten.  Läs själv, begrunda och ställ dina egna frågor. Inte minst om vart vår berömda neutralitet är på väg. Bilderna mellan klippen är från DN:s reportage:

I Uppsala firas ”våra tvåhundra år av fred” med olika evenemang

 ”Det svenska försvarets elit har konfronterats med barnsoldater i Kongo och stridit i Tchad och Afghanistan. De ingår i ett internationellt nätverk och samarbetar nära Nato och USA…

… Han berättar hur förbandet från marken har fått hjälp av utländska bombflyg under strider i Afghanistan. Svenska militärer har med laser pekat ut områden som ska bombas. Planet har träffat målet och dödat den eller de personer som de avsåg att döda…

… Han säger att några dussin afghaner har blivit ihjälskjutna av svenska specialförbandssoldater. – När någon var bekräftat död så gick vi till byäldsten och informerade om vad som hänt. Likaså om vi förstört någons egendom, då gick vi dit och gjorde upp om en skälig ersättning…

… Utbildningen av poliserna i norra Afghanistan är specialförbandens längsta operation, men inte den första. De har varit insatta i Afghanistan tidigare under kortare operationer och i Kongo, Centralafrikanska republiken och Tchad. Dessutom har de utfört ett okänt antal hemliga operationer i Sverige och utomlands…

…  – Vid vissa insatser i Afrika har det varit otroligt hårda strider. Det har blivit stupade på motståndarsidan, men jag vet inte hur många. I Kongo, under ”Operation Artemis”, var det riktigt hårda strider, förmodligen bland de hårdaste som den svenska Försvarsmakten varit delaktig i fram till dess, berättar Urban Molin…

… Det är slående att ingen av de officerare och soldater jag talar med i specialförbanden använder ordet döda. De beskriver dödandet indirekt eller väljer ord som nedkämpa, ta av daga eller ta ut…

… Sverige är en del i ett internationellt nätverk av specialförband med EU- och Nato-länder. De utnyttjar varandras övningsanläggningar, tränar ihop och utför gemensamma operationer. I Kongo och Tchad samarbetade Sverige till exempel med Frankrike…

… Anders, du är prickskytt med uppdrag att döda människor – är det inte svårt att leva med? – Jag är en precisionsskytt. Jag skjuter på långt avstånd och ser inte resultatet nära inpå mig. Det är annorlunda för honom, säger han och pekar på Martin. – Han skjuter på ett par meters håll. Martin säger att han är fokuserad, har ett högt tempo och känner ett hat mot motståndarna, ”det är de eller vi”, när striderna pågår..

… Anders anser att det finns en ganska naiv syn här i Sverige på det som händer i Afghanistan. Sverige erkänner ju knappt att vi är i krig. Även de vanliga förbanden där var i strid fyra fem kvällar i veckan under delar av 2010. De dödar också motståndsmän, fyller Martin i…

… SOG:s huvudsakliga verksamhet sker utomlands. Sverige har två officerare på heltid i Natos specialförbandsstab i Belgien och en annan knuten till den nya amerikanska specialförbandsledningens internationella stab, som öppnade i oktober i Florida. Det senare bekräftas av försvarsminister Karin Enström (M), som besökte staben i somras. – USA har förklarat att specialförbandsförmågan är viktig i dagens komplexa värld. Vi tycker också att den är viktig. USA håller på att bygga upp ett globalt nätverk av specialförband som kan samarbeta. När den internationella staben öppnade i oktober förra året ingick tio länder, Sverige och Australien är de enda som inte är med i Nato… ”

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Sveriges hemliga krig, Afghanistan

I media: DN1,