”Det finns ingen militär lösning på konflikten i Syrien”, är det det mantra som vår utrikesminister Carl Bildt mässar.

För att få rätt har han därför aktivt motverkat vapenhjälp till det folkliga upproret.

Han har som sin husse i Vita huset hoppats  på en ”fredsvilja hos den syriska regimen”, en ”jemenitisk lösning”, där Assad själv skuffas undan samtidigt som man integrerar några oppositionella röster i det nuvarande systemet. All demokratisk och ofta radikal  självförvaltning som vuxit fram under upproret kan sedan kväsas och den gamla statsapparaten övervintra…

Assad själv och hans inre cirkel har svarat med att trampa ner sin järnhäl över vanliga bostadsområden…

.

.

Assad svarade på bönerna om fred med att i Aleppo  skicka i väg fyra tunga Scudmissiler som i ett skoningslöst inferno malde ner hela bostadskvarter till grus. Enligt väldokumenterade uppgifter dödades 140 människor, varav hälften var barn. Regimen i Damaskus brydde sig denna gång inte ens om att skylla förödelsen på ”utländska terrorister”.  En hel värld vet att rebellerna inte har tillgång till den typ av missiler som använts. Till och med Assads papegojor i Västvärlden.

Men självklart blir det en politisk rekyl om en regering skjuter av Scudraketer mot sitt eget folk. I tidningar som New York Times, Washington Post  och i egyptiska al Ahram återges uppgifter som antyder en försiktig vändning från USA. Vita Huset ska ha sett mellan fingrarna på en del vapenleveranser från Kroatien till det sekulära motståndet, betalda av Saudiarabien, och kan tänka sig ett eget ökat stöd när det gäller utbildning och lättare, icke dödande utrustning.

Små steg åt rätt håll. Rebellsidans viktigaste företrädare vill inte ha en utländsk militär intervention. Inte ens en flygförbudszon. Vad de vädjar om är att få vapen som som kan slå ut Assads stridsflyg och hans tunga artilleri. Luftvärn från Bofors vore alldeles utmärkt! Med tillgång till sådana vapen kan diktaturen störtas på kort tid och ”den militära lösning” som Bildt avskrivit i stället snabbt möjliggöras.

På två bilder nedan har den syriske konstnären Khuloud Sibai, hon är själv född i Aleppo, fångat en del av syriernas förtvivlan över diktaturens dödskamp:

.

.

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Syrien, Assad, Vapenembargo omprövas,