Inte en pinne.

Indalsälven är vackrare än någonsin.Strändernas björkar står i brand. Färgerna är bedövande. Men vad hjälper det när fisken gått i storstrejk. Inte en pinne blev det att steka. Den fyrkantiga varianten på ICA Andersson fick duga. Men skam den som ger sig. Nästa gång är det bara att spotta i händerna och ta nya tag med spö och rulle. Vem vet nästa gång kanske det är jag som är på  bild. Jag lovar att smila lite bredare än lyckosten intill.

Nu ropar tangenterna efter texter som hänger ut den skamlösa kapitalismens alla missdåd i frihetens och demokratins namn.Det kommer. Det kommer. Tålamod kära läsare.