Det här bör Barack Obama säga i Kairo.
I dag håller Barack Obama ett tal till den muslimska världen. Talet hålls i Kairo och nu när Vita Huset inte längre styrs av en sprättig nolla ställer omvärlden stora förväntningar. Vad behöver då Obama säga för att de muslimska folkmassor han säger sig tala till ska känna sig berörda?
-Avsluta ockupationen av Palestina. För miljontals arabiska medborgare räcker det om Obama kräver att Israel upphäver sin ockupation av allt territorium utanför 1967 års gränser. Muren ska rivas och de palestinska jordbrukarna ges tillträde till sina marker som « hamnat » på andra sidan muren. Bosättningarna ska bort. Det vore ord för öron som väntat i årtionden på annat än tomma diplomatiska formler som ursäkt för ockupationen.
Det börjar med husvagnar och baracker för att bli fasta bostäder.
-Avskaffa alla kärnvapen. Barack Obama säger att USA inte kan acceptera ett Iran med tillgång till kärnvapen och att alla stater i regionen ska skriva under icke-spridningsavtalet. Men det finns bara en väg till ett kärnvapenfritt Mellanöstern. Och den går via en total nedrustning av Israels odeklarerade innehav av ett par hundra kärnvapenladdningar. Det är nästan omöjligt att förstå hur någon kan få skrämselhicka av en eventuell iransk kärnvapenarsenal utan att darra som ett asplöv vid bara tanken på att herrar som Bibi Netanyahu och Avigdor Lieberman har hundratals atombomber i sin ägo.
Israels hemliga atombombsfabrik. Foto i Sunday Times 1986
-Samma rättigheter för alla medborgare i staten Israel. Barack Obama skulle också kunna räkna med hängivna lyssnare till ett tal som vänder sig mot de rasistlagar som är på gång i Israel och som kräver lika medborgerliga rättigheter för alla innevånare i Israel inklusive landets 1,5 miljoner palestinier.
-Avskaffa alla diktaturer i Mellanöstern. Inget tal till de muslimska massorna kan nöja sig med vaga ord om demokrati och mänskliga rättigheter. För så länge terrorregimer som Saudiarabien och Egypten är intima allierade med den amerikanska imperialismen möts vackra ord av döva öron. Enbart konkreta handlingar med syfte att avskaffa alla diktatoriska regimer kan få de muslimska folkmassornas stöd och samtidigt slå undan fötterna för islamsk extremism.
Ehud Olmert har inget emot diktatorn Mubarak
Men vad sker egentligen ?
-Medan Obama håller sitt tal läggs grunden till ännu ett antal hus i bosättningarna på det ockuperade Västbanken. Netanyahus extremistregering har klart visat att den vare sig kan eller vill acceptera Vita Husets krav på stopp för alla nybyggen. Avigdor Lieberman och andra ministrar är själva bosättare och fanatiska anhängare av ett Stor-Israel. Barack Obamas krav på stopp för nybyggen kunde vara ett första steg i att rulla tillbaka den israeliska ockupationen av Västbanken och lägga grunden till en verklig fred. Men det kräver i så fall ett andra steg- ett krav på Israel att dra tillbaka alla bosättningar från palestinskt territorium och ett återupprättande av 1967 års gränser.
Detta andra steg är det helt uteslutet att Obama eller någon annan amerikansk president kommer att ta. För det vore liktydigt med en öppen krigsförklaring till hela den israeliska makteliten vilket inte går att förena med den grundläggande alliansen mellan
USA-imerialismen och den sionistiska statsbildningen Israel.
-När Obama nyligen uttalade att alla stater i Mellanöstern, inklusive Israel, borde skriva under icke-spridningsavtalet för kärnvapen gick det en chock genom etablissemanget i Israel. Obama bekräftade därmed direkt vad Israel inte ens indirekt medger- att Israel är en kärnvapenmakt med flera hundra bomber i lager. Egentligen borde en nedrustning av Israels kärnvapen vara möjlig under förutsättning att USA ger landet ett garanterat kärnvapenparaply. Men för de sionistiska ledarna , allt från Likuds Netanyahu till arbetarpartiets Ehud Barak, är en kärnvapennedrustning ingen option öppen för diskussion. Koalitionsregeringen skulle omedelbart sprängas i bitar om ett sådant förslag skulle ställas i Knesset. Ändå vore en israelisk nedrustning antagligen det mest effektiva sättet för att Iran ska nöja sig med enbart civil kärnenergi.
-Två extremt allvarliga lagar väntar på beslut i Knesset. Båda är av grov rasistisk karaktär, ändå möter de svagt motstånd i Israel eller av det « internationella samfundet ».
I Knesset höjs inte många röster mot de rasistiska lagarna
Den ena lagen instiftar ett lojalitetskrav som varje medborgare måste uppfylla. Lagen gör det staffbart att ifrågasätta staten Israels ”judiska och demokratiska” karaktär. Den som öppet förnekar statens « judiska och demokratiska » karaktär kan dömas till ett års fängelse. Att lagen riktar sig mot landets 1,5 miljoner palestinier råder det naturligtvis inget tvivel om. Ingen säger att det är så, men alla som kommer att rösta för den vet att det är fallet. Hur man kan kalla en stat demokratisk som kräver av en arabisk minoritet att erkänna statens judiska karaktär är inte enkelt att förstå. En demokratisk stat är en stat för alla medborgare oavsett ideologi eller religion, annars blir den en etnokrati.
Den andra lagen är ännu mer absurd. Den förbjuder alla minneshögtider och manifestationer över « Nakban », det vill säga palestiniernas nederlag 1947-48, fördrivandet av 700 000 palestinier från sina hem och förstörelsen av cirka 600 byar. Endast firande av « självständighetskriget » tillåts. Tre års fängelse kan bli följden för den som inte respekterar lagen. Det är en sorts historisk munkavle som alla israelpalestinier måste bära.
–Var nöjd med din lott och fira vår självständighet eller gå i fängelse, är budskapet.
Barak Obama kunde vända sig mot dessa rasistlagar. Men det kommer inte att ske. En lag i USA som förbjuder nostalgiska sydstatare att sörja förlusten i inbördeskriget skulle skandalisera alla. Nakbalagen borde också skandalisera alla. Men vad inget demokratiskt land kan ta sig till med kan Israel ostraffat göra.
Nakbans offer har bara foton av sina hem kvar
-Det ligger mycket symbolik i att Barack Obama håller sitt tal i Kairo. Vid sidan av Saudiarabien är Egypten den blodigaste diktaturen i Mellanöstern. Kvinnans rättigheter liksom fackliga, politiska och demokratiska rättigheter trampas i stoftet av diktatorn Mubarak utan att omvärlden(läs USA) bryr sig. Regimen torterar rutinmässigt oppositionella och har under W. Bush torterat « terrorister » på CIAs uppdrag. När Barack Obama i dag tar till orda inför regimens dignitärer, utländska diplomater och utvalda studenter är det ett indirekt stöd till regionens regimer och förtryckare. De muslimska massorna som sägs vara budskapets mottagare kommer inte att nås. För det krävs det en « road map » som klart och tydligt ger det palestinska folket tillbaka de rättigheter de berövats, den jord de bestulits på och en verklig stat, inte en schweizerost där endast hålen tillhör dem.
I media:DN1,SVD1,SSD1,AB1, DN2,SVD2,AB2,SSD2,DN3,DN4,
AB3,
Sympatiska bloggare:Jinge,Esbati,Jinge2,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Barck Obama, Kairo, Israel, Netanyahu, Lieberman, Egypten, Mubarak, Palestina, Naqba, Rasism, Nedrustning, Iran,