Obamas sjukvårdsreform i blåsväder.
-Kan vi stoppa sjukvårdsreformen blir det Obamas Waterloo. Vi kan krossa honom.
Orden är den republikanska senatorn Jim DeMints och säger allt om det republikanska partiets syn på behovet av en sjukvård som inte lämnar närmare 
femtio miljoner medborgare utan sjukförsäkring. För så ser det ut i dagens Amerika. En medborgare av sex har ingen sjukförsäkring varför minsta olyckshändelse eller sjukdom kan bli en ekonomisk katastrof för den drabbade.
Barack Obama står inför sin första riktigt tuffa inrikespolitiska strid. I valet lovade han att införa en sjukförsäkring som täcker alla amerikanska medborgare. Hans förslag som nu ligger på Kongressens bord gör just det även om det är svagt på flera punkter. Det blir som sagt tufft för Obama att ro reformen iland. För alla i hans eget demokratiska parti är inte med på noterna. En grupp demokratiska senatorer kallade Blue Dogs sätter sig emot och kräver att mer hänsyn ska tas till kostnaderna för reformen och att småföretagare inte ska drabbas. De republikanska hökarna vädrar morgonluft och en eventuell allians med de blå hundarna.
Först lite bakgrund. Hur ser det nuvarande systemet ut? Det finns ingen allmän sjukförsäkring i « världens rikaste land », faktiskt det enda landet i den industrialiserade världen som saknar en allmän sjukförsäkring. De som har turen att sedan länge arbeta i större industrier har en sjukförsäkring som företaget står för. Men det systemet har undergrävts i den nyliberala eran. De som har råd håller sig med en privat sjukförsäkring. De absolut fattigaste familjerna utan täckning och utan sparade medel är hänvisade till ett akutsystem under namnet Medicaid. Personer över 65 år täcks av ett system som kallas Medicare. Medicaid och Medicare infördes 1965 av Lyndon Johnson . Problemet med båda systemen är de extremt höga kostnaderna parat med ytterst dåliga resultat. De höga kostnaderna beror på att Medicare och Medicaid tvingas betala skyhöga avgifter till privata sjukhus och läkemedelsföretag. De är till och med föbjudna i lag att förhandla med läkemedelsföretagen om priser och avgifter.
Därför slukar sjukvården i USA en större del av BNP än i något annat land, nämligen 17 procent, utan att det syns i folkhälsan, Tvärtom. Hela sjukvården är en profitproducerande industri i första hand. Resultatet för patienten är inte viktigast. I alla sjukhus som gått över från icke-profitprincip till profitstyrning har de administrativa kostnaderna och vinstutdelningen gått upp till 25-30 procent av de totala kostnaderna , medan Medicares administrativa utgifter bara tar 3 procent av dess kostnader. Om den profitdrivna sjukvården gav bättre resultat kunde dess berättigande diskuteras. Men resultatet är det motsatta. Ur alla synpunkter utvecklas folkhälsan till det sämre jämfört med i andra avancerade industriländer.
Vad är det Barack Obama föreslår? Om man ska tro högljudda republikaner vill Obama smygsocialisera landet och att det är individens frihet som står på spel, eller D-day för Amerikas frihet , som Jim DeMint uttryckte sig. Inte undra på att något radikalare personer kallar honom DeMent. Barack Obamas sjukvårdsreform är långt ifrån någon revolution. Den handlar egentligen bara om att ge de närmare femtio miljoner amerikaner som saknar en sjukförsäkring ett minimum av skydd. För att uppnå det baserar Obama sin reform på tre åtgärder. Han föreslår att staten skapar en frivillig sjukförsäkring som konkurrerar med de existerande privata bolagen. Han vill lagstifta om företagens skyldigheter att bidra till de anställdas trygghet och för att finansiera de ett tusen miljarder dollar som systemet beräknas kosta under de kommande tio åren ska en särskild skatt införas för de familjer som tjänar mer än en miljon dollar om året. Inte mycket att bråka om kan man tycka. Men i USA behövs det inte mycket innan de välbärgade ser rött trots att de njutit av en inkomstutveckling som kan få vilken borgare som helst att svartna av avundsjuka. Den högsta eliten inom sjukvården har tagit ut enorma pengar ur systemet vilket bland annat förklarar varför kostnaderna är så höga. Stora delar av kostnaderna för Obamas reform kunde faktiskt täckas av de tiotals miljarder dollar som nu går till löner och bonusar till de 100 bäst betalda cheferna inom sjukvården.
Michael Moores film Sicko gör rent hus med amerikansk sjukvård
Att det finns pengar att hämta hos de rikaste familjerna i landet behöver ingen tvivla över. Enligt fackförbundens Economic Policy Institute har inkomsten av arbete och kapital utvecklats från 1973 till 2006 på följande sätt.
Den rikaste procenten av hushållen har ökat sina realinkomster med 238 procent sedan 1973 och de rikaste 5 procenten med 37,1 procent. Nio hushåll av tio har däremot fått nöja sig med 2,1 procents realinkomstökning under perioden. Siffrorna innebär att den rikaste procenten av hushållen numera lägger beslag på hela 22,9 procent av alla inkomster. Deras inkomster växer så snabbt att de ynka procent i skatt som Obama vill belägga dem med inte ens kommer att märkas i deras bankkonton.
Men USA är USA och där skojar man inte med de rikas intressen. Den argsinnta oppositionen i Kongressen och på Wall Street vill att fighten ska ses som en kamp mellan den individuella friheten och den stora stygga staten. Det är troligen bara i USA som problemet kan ställas på det sättet eftersom hela samhällsideologin genomsyras av idén att individen är sin egen lyckas smed och att all skit som händer en i livet är en privatsak. Det liknar mycket den religiösa idiotin om att allt du drabbas av är en Guds prövning.
Därför står nu Obama inför sitt livs inrikespolitiska konflikt. Det är mäktiga krafter som satts i rörelse för att skjuta reformen i sank. Obamas tidschema för reformen är redan överkört. Idén var att Kongressen skulle rösta ja till reformen innan delegaterna första dagarna i augusti lämnar Washington för fem veckors semester. Så blir det nu säkerligen inte eftersom de konservativa demokraterna i « Blue Dogs »-gruppen släpar fötterna och vill ha garantier för att budgetunderskotten inte rusar i höjden och att småföretagarna inte drabbas av reformen.
Men oppositionen mot Obamas minst sagt blyga sjukvårdsreform handlar inte om småföretagares framtid eller individens frihet. Det är röda skynken som republikaner och en del demokrater viftar med för att få opinionen på sin sida. Deras oro för att systemet ska kosta för mycket är också en ursäkt. Exempelvis har den federala budgetkommitten visat i siffror att de besparingar som kan göras i dagens dyra och ineffektiva sjukvård mer än väl täcker kostnaderna för ett system som inte längre lämnar 50 miljoner ute i kylan. Deras verkliga motivation handlar om de rikas pengar. Bort med tassarna är deras motto.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Obama, Medicare, Medicaid, Sjukvårdsreform, Kongressen, Blue Dogs
Obama satte krokben för sig själv när han lät kongressen, senaten under Pelosi och Reed alltför snabbt genomföra ett ineffektivt TARP program. Som kandidat lovade han att arbeta utöver partigränserna. Ingen republikan skrev under.
Nu är det svårare för honom att genomföra ett sjukvårdspaket, som alla vet kommer att kosta mycket mer än vad som sagts.
Det är sant att Usa behöver reform, men det är inte tid att experimentera. USA ska inte kasta ut babyn med badvattnet. Iden är att ge bättre sjukvård åt alla inte att försämra medelklassens sjukvård. Ett totalt bankrutt USA kan inte ge sjukvård åt några. Se på Kalifornien. De kan inte genomföra den försäkring för barn som införts. De måste utesluta barn som skulle kvalificera. Kalifornien har gått till ej inlösbara skuldsedlar för att betala sina räkningar.
De bästa privata försäkringarna hålls av de som har statliga jobb. Det är i stort sett omöjligt att köpa försäkring privat om man inte är medlem i en grupp som kan förhandla om villkor för vården.
Ett av de första stegen är att genomföra en försäkring för katastrofal sjukdom, vilket verkligen kan ruinera. Det är också nu inte möjligt att köpa försäkring över gränserna av olika stater. En ändring här skulle betyda en sänkning av premierna. Det bör också inte vara tillåtet för försäkringsbolagen att neka försäkring beroende på tidigare hälsa. Det är inte klokt att förskringsbolagen finns på aktiemarknaden och deras direktörer tjänar kanske 30 mil om året. Det behövs också en reform för advokathjälp. Hur mycket av sjukvårdens pengar går inte till advokater.
Problemet är inte bara att många miljoner inte kan köpa försäkring . Det är också att inte alla vill köpa försäkring. I Massachussetts är det nu böter om man inte köper försäkring.
Hej Eva,
Det var ett tag sedan. Och för en gångs skull bråkar vi inte om Israels ockupation av Västbanken och andra relaterade problem.
-Det är sant att Usa behöver reform, men det är inte tid att experimentera. USA ska inte kasta ut babyn med badvattnet. Iden är att ge bättre sjukvård åt alla inte att försämra medelklassens sjukvård, skriver du och missar det viktigaste i situationen.
Det är verkligen tid att kasta ut både barnet och badvattnet. Under de senaste 8 åren har kostnaderna för en enskild person att köpa en sjukförsäkring fördubblats. Utan att servicen förbättrats. Orsaken är att sjukhus och toppläkare är betalda efter antalet ingrepp. Vilket stimulerar att göra fem röntgenundersökningar eller liknande i stället för en för samma person. Sjukvårdsystemet i USA som det är organiserat i dag kommer att gå bankrutt om ingen reform genomförs.
Ett annat problem som också understryker den privata sjukvårdens omhuldning är att Medicare och Medicaid är förbjudna att förhandla med sjukhus och läkemedelsföretag om priser och avgifter. Vilken stat i världen vägrar att använda sin tyngd för att köpa upp billigaste möjliga service????
Hej Benny!
Procenten av de som köper enskild sjukförsäkring är jämförelsevis låg. Det är som du säger väldigt dyrt att köpa enskild försäkring. Det beror på ålder, tidigare hälsa och vilken stat man bor i. Så det är något man först kan ändra. Bolagen skulle inte få diskriminera efter ålder och hälsa. Det skulle också vara tillåtet att köpa försäkring från en annan stat, vilket skulle sänka priserna.
Orsaken att för att många test genomförs beror oftare på att att det är alltför lätt att anklaga läkare och sjukhus för malpractise än att test genomförs för vinst, även om det händer. Vissa specialiteter av läkare betalar otroligt höga malpractise premier vilket ökar kostnaderna för vårde. Alltför höga värden sätts också på fel som händer. Det är otroligt mycket pengar som hamnar i advokaternas fickor av pengar som skulle gå till vård.
Advokaterna ger mycket pengar till demokraterna i kongressen.
Försäkringarna tenderar att värdera ingrepp och procedurer mer än mindre dramatisk behandling.
Om än läkare är betald en lön betyder inte att vården blir bättre och billigare, tvärtom. Hon eller han är lika mycket betald oberoende hur hårt hon arbetar. 2 läkare och 3 sköterskor på en specialklinik på Karolinska såg en handfull patienter på samma tid som en privatpraktiserande läkare i USA såg betydligt mer patienter med bättre resultat.
Jag vet inte vad du menar med att Medicare och Medicaid är förbjudna att sätta priser. De har sina priser som de betalar till den vårdgivare som accepterar att behandla de som har medicare och medicaid. Dessa är lägre än va de flesta andra försäkringar betalar.
I stort sett är den amerikanska vården bättre än på många andra ställen. Problemet är att inte alla har tillgång till vård. Det är bättre överlevnad i cancer i USA än i England och än i Sverige.
Hej igen,
Medicare och Medicaid har inte rätt att förhandla med läkemedelsförretagen för att genom storinköp pressa priserna.
Det var vad jag menade.
Vad gäller uppnådda resultat för folkhälsan i förhållande till sjukvårdens kostnad per medborgare(högsta i världen) får jag återkomma till senare. För nu sticker jag på semester hem till Svedala.