Respektabla siffror

De brittiska enmansvalkretsarna gör det oerhört svårt för socialister till vänster att skaffa sig ett utrymme i valen till parlamentet. Dessutom är det socialistiska kraftfältet försvagat av en kronisk uppsplittring i flera mindre partier. I valet fanns ändå ett åttiotal utmanare. I de flesta fall med blygsamma resultat på mellan en halv och två tre procent. Bäst gick det för två av The Respect Partys kandidater, Alma Yaqoob och George Galloway. Socialist Resistance som är Fjärde Internationalens brittiska sektion deltog i kampanjen för Respect. Med 25.1 respektive 17.5 procent. Deras resultat återfinns nedan. Kanske något sämre än kamraterna hade hoppats på. Men ändå mycket respektabla siffror. Deras valresultat är hämtade från tidningen Socialist Worker som har en löpande onlinerapportering.

************************************

Birmingham Hall Green results

candidate name party vote % elected
Roger Duncan Godsiff Labour 16,039 32.9 ELECTED
Salma Yaqoob Respect 12,240 25.1
Jerry Evans Liberal Democrats 11,988 24.6
Jo Barker Conservative 7,320 15.0
Alan Blumenthal UK Independence 950 1.9
Andrew Gardner Independent 190 0.4

*********************************

Poplar and Limehouse results

candidate name party vote % elected
Jim Fitzpatrick Labour 18,679 40.0 ELECTED
Tim Archer Conservative 12,649 27.1
George Galloway Respect 8,160 17.5
Jonathan Harold Fryer Liberal Democrats 5,209 11.2
Wayne Lochner UK Independence 565 1.2
Andrew Osborne English Democrats 470 1.0
Chris Smith Green 449 1.0
Kabir Mahmud Independent 293 0.6
Mohammed Aminul Hoque Independent 167 0.4
Jim Thornton Independent 59 0.1

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Bloggare: Svensson,

4 reaktion på “Respektabla siffror

  1. Pingback: Vad väntar britterna? | annarkia

  2. Pingback: Respektabla siffror för radikala vänstern i det brittiska valet « Röda Lidköping

  3. Er blogg fortsätter det viktiga upplysande arbetet, från olika vinklar och vrår av rådande samhällssystem och från omvärlden. Flertalet läsare är upptagna av annat och/eller har svårt att hitta spåren i det som händer. Så, värdet av bloggens betraktelser får inte underskattas.

    Samtidigt bjuder många bloggartiklar in till debatt, därför att ni som skribenter lyfter fram aktiva slutsatser. Det driver på den kanske ännu viktigare sidan, nämligen ORIENTERINGEN, som i sin tur kan utvecklas vidare till aktiva steg.

    Du, Göte, skriver så här i slutet av artikeln inför valet i England: >>En förhoppning är också att den kroniskt splittrade brittiska socialistiska vänster kunde förenas i ett bredare gemensamt parti. Många försök har gjorts. Nu är det dags att lyckas.<<. Oavsett om slutsatsen ska uppfattas som refererande eller din egen (eller både/och, därför att du annars skulle lagt till något), reser sig frågeställningen:

    ÄR DET ALLS MÖJLIGT ATT FÖRENA KRAFTER SOM UTGÅR FRÅN OLIKARTADE PROGRAM ELLER SOM BEDRIVER EN AKTIV VERKSAMHET KRING NÅGRA DELKRAV OCH I ÖVRIGT INGET PROGRAM HAR? Har inte exemplet NPA, i Frankrike, hunnit visa att programfrågan inte låter sig lösas genom sammanslagningar eller genom att skjutas upp på framtiden?

  4. Hej Bosse. Detta är givetvis en svår, mycket svår uppgift, Men ändå nödvändig. Hur sedan olika försök faller ut vet vi inte på förhand. Här finns inga rätlinjiga lösningar, När det gäller franska NPA är det partiprojektet definitivt ingen enkel ”sammanslagning”. Här handlar det om – med alla motsättningar och förhoppningsfullt politisk kamp – att dra in framförallt nya, tidigare oorganiserade människor i ett politiskt arbete och i en kanske häftig men sund politiska diskussion. Det ska vi inte vara rädda för.

Kommentera