Idiotdebatt om ungdomslöner

.

I dag slår Aftonbladet ett slag för Jan Björklunds idé om att ungdomar bara ska få halva lönen. Hela eller en stor del av samma arbete. Hela hyran och samma utgifter för mat och resor. Men bara halva lönen.

.

.

Tidningen hävdar nu att forskarna ger Björklund rätt. Halva lönen ger mer jobb.

Hela upplägget är naturligtvis nys. Ett barn kan förstå att ett företag väljer att anställa folk till halva lönen. För det behövs inga forskare.  Men det skapar få eller inga nya jobb.

Sänk lönen till hälften för alla mellan 55 till 60 år och jag är övertygad om att de skulle knuffa bort en hel del ungdomar ur arbetslivet.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

I pressen: AB1,

9 reaktion på “Idiotdebatt om ungdomslöner

  1. Då är det väl bara för företagen att anställa ”halvlönare” och sedan kicka ut dem dan innan de blir ”hellönare” antar jag. Företagarna är väl inte dumma heller? Det lär väl finnas en armé av nya arbetslösa unga att ta in, tills det blir dags igen att …

    Att dåliga ingångslöner har en tendens att permanentas har man vetat länge på fackligt håll. Det är exempelvis inte så bra att börja jobba under en lågkonjunktur när ingångslöner och påslag är dåliga, för det utgångsläget är svårt att ta igen. Men med Björklunds förslag skruvar man upp det där med taskiga löner till en helt ny dimension. För han hålla på rasar vi ner i Tredje världen.

  2. Det är så klart en del i den grundläggande strategin att lönerna och priserna ska sänkas, företag anställer när det finns efterfrågan på deras produkter och tjänster inte för att de gödslas med sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper eller att staten sänker löner för vissa grupper. Höjs inte efterfrågan i hela ekonomin är det bara någon annan som skulle haft mer betalt som slås ut av de som kostar mindre. Några scenarier kan uppstå, vinsten ökar, i marknadssegmentet sänks priset av någon för att ta marknadsandelar och öka försäljningen. I det senare fallet kommer de andra som har förmånen av personal som kostar mindre att svara för att försvara sin position. De som inte har möjlighet till den billiga personalen slås ut. Lite mer utvecklat företag är försiktiga med den typen av marknadskrig, ett riskabelt företag med osäker utgång. I valet mellan att öka vinsten och att anställa fler billiga tjänsteandar finns det senare inte ens på kartan.

    Det innebär förstås lönepress när man introducerar denna konkurrens med dumpade löner. Men kan även innebära prispress, kommer ihåg när det fanns sk lönebidragare, en försörjningsföretagande hantverkarekompis fick se avtal avslutade för att man tagit in lönebidragare. Samhället ska hålla sig borta från sådant här som stör den normala privata marknaden.

    Subventionerad arbetskraft ska primärt sugas upp av ren offentlig sektor som inte konkurerar på den privata marknaden.

    Vår nuvarande förmenta liberal regim är mycket förtjusta i att med statsmarknaden styra och ställa på den ”fria” marknaden för att skapa lönepress.

    Man kan notera tt de exempel som ofta ges om framgångsrik politik för ungdomsarbetslöshet som Danmark och en del till så har dessa länder en mer expansiv ekonomisk politik än vi har. Det logiska är att det är det som skapar fler arbetstillfällen än politikers detaljstyrande av arbetsmakten.

  3. Innan vi vet ordet av så har nog snart en debattartikel från arbetets söner och döttrar i en del av huvudkommunens kranskommuner som tycker att det nog inte är en så dum ide trots allt.

    Skulle det få fäste så har vi som ett brev på posten Sahlin som kommer att säga det vill jag också men annorlunda fast precis likadant.

  4. Det är nog inte uteslutet, Men förhoppningsvis finns det kvar åtminstone lite rester av en facklig ryggmärgsreflex i frågan som kan nå fram till LO-borgen.

  5. Vi får väl hoppas det, det skulle vara till gagn för oss alla. Löntagare, försörjningsföretagare och småföretagare och alla som är beroende av att den inhemska ekonomin är livskraftig. Med de stora exportöverskott som vi ständigt har finns det noll behov av den här typen av interna devalveringar, tvärt om borde det bli bättre balans mellan den mäktiga export sektorn och den inhemska ekonomin.

    Att det skulle kunna få fäste beror ju på den skyhöga arbetslösheten som finns generellt, folk går på finterna om att lönesänkningar skulle skapa fler jobb.

    Men man blir en aning bekymrad över ekonominsikterna hos den svenska vänstern, typ de innevarande ”wanna be” regenterna som utger sig för att vara socialister och kommunister, tja det senare vill väl inte kännas vid detta längre. De övriga är bortom all räddnig.

    Såg en av dessa ”kommunister” svalla över i hur förträfflig den svenska ekonomin (att vi klarat oss något bättre än en del andra) var iofs inte direkt pga av Borg men den ”sparsamme” Persson, Torys nya husgud.

    de rödgröna partierna, inklusive Vänsterpartiet, under en rad år förstärkte Sveriges finanser och amorterade ner statsskulden. Alliansen kan tacka vänstern för att Sveriges läge är hyggligt.

    [Vem vet, V-potentaterna har kanske en framtid som Tory-rådgivare]

    I deras märkliga syn på ekonomi är de offentliga finansiella saldona allt, det ÄR ekonomin. Att den officiella arbetslösheten är 10% och ungdomsarbetslösheten än högre och att den dolda och undersysselsättningen än högre är tydligen inget som har någon betydelse för hur det ekonomiska läget är, det är ”hyggligt” när vissa imaginära offentliga finansiella saldin är på ett visst sätt.

    Att det offentliga underskottet 2009 var kriminellt lågt (0,8% rel BNP, dvs väl inom felmarginalen för BNP) när arbetslösheten skenar verkar inte bekymra dessa ”wanna be” regenter. Olika figurer på Svenskt Näringsliv har varit mer bekymrade över detta (man vill ha mer stimulans av ekonomin) än dessa förmenta arbetarrepresentanter, det drabbar ju deras medlemmar som verkar på den inhemska marknaden (säga vad man vill om SN men nog är det ett visst sundhetstecken att propagera för sådant som gynnar medlemmarna).

    Man kan även notera att de svenska hushållen är rel. BNP lika skuldsatta som i Spanien, Portugal och Irland. De svenska företagen, där exportsektorn är störst, har en betydligt bättre ställning, det är ju också exportsektorn som är de som främst gynnas av de stora exportöverskotten.

    Vi har som bekant ingen nettoskuld utan ett meningslöst överskott i de offentliga finanserna, meningslöst därför att en nation kan inte spara i någon real mening i den valuta som den själv tillverkar. Den enda reala definitionen av överskott i budgeten är åtstramning av ekonomin, det kan förstås behövas om resurserna utnyttjas fullt ut och överhettning och inflation riskeras. Men när en blåare än blå högeropposition kan slå ”vänsterregimen” från vänster mitt i en ”högkonjunktur” med arbetslöshet och utanförskap lär överhettningen ha varit ganska avlägsen. Förvisso fabulerade de en del men det var inte rena fantasier.

    En intressant kuriosa notering i vårproppen är att bruttoskulden gick upp en aning från 2008 till 2009, från 38,3% till 42,3%, men nettoskulden (överskottet) förändrades från 12,1% till 15,9%. BNP stod still 2008 och sjönk 4,9% 2009. Denna nettoskuld gör det offentliga till den största spekulanten på de svenska finansiella marknaderna. Samtidigt bygger vi upp en allt större skuld i eftersatt infrastruktur och samhällsservice, barn och barnbarn kommer att tacka de ”sparsamma”?

  6. Jo tack, jag var med om att ha halva lönen, som väl var ungefär vad som gällde när jag var ung, och i synnerhet hade unga kvinnor väldigt låga löner. Mina tänder rasade, inga pengar till tandläkaren när skoltandvården tog slut. Jag hade frusit ihjäl om pappa inte hade köpt mig en behövlig vinterkappa, som kostade en hel månadslön (före skatt), jag hade inte haft råd att bo någonstans om jag inte bott kvar hemma tills jag gifte mig, och trots detta svalt jag sådär en vecka/månad.

  7. Ja, ”otack är den armes lön” som det heter i Cornelius Wreswijks klassiker…

Kommentera