En bäver har siktats vid Vinga…

.

Läsarbild från Göteborgs-Posten. Malin Minborg.

.

Nja, inte vid Vinga. Men inte så långt ifrån. Det var inte en ”stock som rörde sig” utan en bäver. Det berättar Malin, Elin och deras pappa Per-Åke Minborg för GP om sin överraskande upptäckt i Göteborgs hamn. Alldeles vid Operans kajer inne i stans city. Vid Göta älvs södra utflöde. Säkert en i längden bättre turistattraktion än det pariserhjul som nu satts upp en bit bredvid…

Likt Carl Bildts inbillade ryska ubåtar. Fast nu på riktigt, håller bävern på att än en gång erövra Sveriges vattendrag. Med de alltmer utbredda vildsvinen och bävrarna är vi tillbaka till en del av stenålderns djurliv. I dag räknar man med att det finns 100 000 bävrar i Sverige.

Bilden nedan är inte en bäver utan vår labrador Freja som i går på min ortodoxa midsommar, den verkliga, tog sig en svalkande simtur i Vipån som flyter fram förbi vårt gamla båtmanstorp. Ån byter sedan namn till Röbakaån, kallas sedan för Grönån för att till sist förena sig med mäktiga Gautr Elf  ( Odens älv ). Som numer, med ett sentida romanskt stuk, har fått namnet Göta älv. För några år sedan kom här faktiskt en ung bäver upp från ån in mot vår trädgård. Kanske på spaning efter ett nytt revir…

.

.

Freja tar ett midsommardopp i Vipån

.

Under historiens lopp har bävern alltid fascinerat oss människor. Främst dess ”bostadsbyggen”. En del indianer lär ha sett bävern som Jordens skapare. De menade att den byggt upp fastlandet med hjälp av gyttja som hämtats från sjöbotten. I Europa såg man bävern som ett dygdemönster. Flitiga djur med ordning och reda omkring sig. Som i målningen nedan som är från 1800-talets bäverjakt i Kanada. Pälsjägarna hade för sig att de mytiska djuren bodde i små, prydliga lägenheter.

I Norden använde man både bäverns svans och tänder i allehanda läkekonst. Åt en gravid kvinna av svansen kunde det underlätta hennes förlossning. Petade man tänderna med bäverns dito slapp man tandvärk. Så här berättade den medeltida författaren Olaus Magnus om bävrarnas märkliga liv:

.

”I Norden finns otaliga floder ävensom sådana träd som bäst lämpar sig till virke för bävrarnas hyddor, vilka de bygger med underbar konst, varvid naturen själv är deras läromästare. De drar flockvis ut för att fälla timmer som de avskär med tänderna och sedan på underligt sätt forslar till sina boplatser. De tar nämligen ut ur sin flock en som är oduglig till arbete, trög, lat eller skröplig av ålderdom, helst dock en som tillhört ett annat samhälle men övergivit sina kamrater, och lägger honom baklänges på marken med benen i vädret så att kroppen tjänstgör som ett fordon. Mellan hans höfter och ben lägger de timret till rätta och släpar honom så till sina boplatser, där de avlastar timret. Därpå drar de ånyo ut och vänder tillbaka igen, till dess de påbegynta små husen är färdiga. Dessa består av en eller två kamrar..”

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
.

I pressen: GP1,

Bloggare: Jinge,RödaMalmö.Svensson,

Kommentera