13 svar på ”Valutaspekulationen.”

1. Ett företag som säljer insatsvaror till ett annat företag i ett annat land vill värdesäkra vad de kommit överens om. Att sälja svenska lastbilar till Egypten och få betalt i Egyptisk valuta om nio månader är riskabelt, den kan ha sjunkit väsentligt under tiden. Valutatransaktionernas innehåll är att köpa och sälja risk för valutafluktuationer, det är det som är utbud och efterfrågan i valutahandeln. Man kan ju kalla det spekulation om man vill, spekulation går ju ut på att man antar något om en varas värde i framtiden och agerar därefter, dvs köper om man tror den stiger, säljer om man tror den sjunker. Ordet spekulation har en negativ klang som förmodligen kommer från ransoneringsekonomierna under världskrigen, men den som vill ha bestämt exakt hur mycket egyptisk valuta är värd i SEK om nio månader har nytta av verksamheten. Begreppet nollsummespel innebär att man betraktar allt ur ett von-oben-perspektiv som inga riktiga aktörer gör, alla agerar för egen räkning, i verkligheten alltså.

   Finansmarknaderna har svällt mycket, det har också utrikeshandeln. Jag misstänker ett samband.

   Sen finns det ju en annan sida av saken också; de som jobbar i finanssektorn riskerar andras pengar, precis som politiker. Mellanhanden vid den finansiella riskhanteringen har just lärt sig att skattebetalarnas pengar bara kan hämtas med skottkärra om banken gör fel. Så där kan man inte ha det; banker som spelat bort andras pengar ska naturligtvis konfiskeras, rekonstrueras och säljas av staten. Bankägarna och bankanställda skall stå risken, inte skattebetalarna, annars kan de ju riskfritt lägga beslag på allt över tiden.

2. sl,
   du läser ju inte vad som står i bloggen. BRI visar att valutahandeln är 60 gånger större än världens samlade export och import av varor och tjänster. Alltså räcker 1/60-del till att säkra export/import mot valutaförändringar. Relationen 60-1 har kraftigt stigit under kasinokapitalismen. För var den inte ens 10-1. 59/60-delar är därför ren spekulation och inte ett sätt att skydda affärsverksamheter.

3. Jo då, jag läste om 59 av 60 också, glömde det bara. De digitala pengarna byter ägare massor av gånger per dygn. Jag antar att verksamheten är beroende av skalfördelar som all industri. Men den är säkert till för bankerna själva.

   De här digitala pengarna, finns de verkligen ? Ingenting byter ju plats i verkligheten, det är bara binära kombinationer som flyttar sig.
   Transaktionskostnaderna borde vara låga, men sen finns det ju bonusar och vinst också.

   Anser du att det finns en skillnad på spekulation och ”ren spekulation” ?
   Är inte de låga räntorna ett resultat av överskottet på pengar ?
   Vad skulle hända med räntorna om man ströp denna verksamhet ?

4. sl, Jo självfallet byter de ägare i sanbb takt, liksom i ett kasino. Men när de väl, efter terminskontraktets slut, skrivs in som vinst eller förlust i bokföringen då finns de ju som tillgodohavanden i banken eller som en skuld. Enligt BRI är 37% av de 4 000 miljarder dollar ren valutahandel och resten av de 59/60-delarna derivat av olika slag. De kan ju också byta ägare flera gånger men de har ett terminslut då det avslöjas vem eller vilka som vunnit och vem eller vilka som förlorat samma summa, dvs nollsummespel. Jag anser detta vara spekulation, eller ren spekulation om du vill, eftersom det är spel med insatser som inte ti!llväxer. Det ger ingen vinst i form av varor och tjänster som kan vara till nytta.
   Att det finns så mycket pengar i den finansielle sfären ser jag som ett resultat av den nyliberala ”revolutionen” som kraftigt omfördelat rikedomarna mellan arbete och kapital till kapitalets fördel. Dethar jag redan publicerat ingående statistik om i ”Det nyliberala korståget”. Vad som precis skulle hända om man höjde räntorna kan jag inte göra en bra bedömning av. Jag är ingen specialist i penning- och kreditväsendet. Troligen skulle den handel vi talar om minska eftersom omkostnaderna skulle öka och det skulle bli mer räntabelt att köpa räntebärande papper.

5. Kasino antyder lotteri, spel och dobbel, tur och otur. Valutamarknaden handlar valutarisker, vissa vill köpa, andra sälja. Det finns ett pris på risk, en betalningsvilja. Detta är inte lotteri, inte heller hästkapplöpning (där finns ju ”specialister), utan industriella investeringar som ska valutasäkras.

   Derivaten är själva medlet för att göra valutasäkring, och det är inget nollsummespel ur den valutasäkrandes synpunkt. Att ställa sig ovanför och se bruttoresultatet och kalla det meningslöst är poänglöst. Aktörerna vill sälja eller köpa risk, och har inget von-oben-perspektiv.

   Det är du som använder begreppet ren spekulation, inte jag, men jag tolkar det som att du ser ”ren spekulation” och spekulation som samma sak. Då fungerar ”ren” som en slags förstärkare till ett tänkt negativt innehåll i ordet spekulation, en slags religiös värdering som inte tar hänsyn till att människor alltid försökt göra vinster och undvika förluster, och att det bara går att förhindra med diktatur. Och inte ens då, de som beslutar i diktaturen fortsätter naturligtvis för egen räkning, det är bara alla de andra som inte får.

   Jag vet att relationen vinst/arbete har ökat, men bara som en bråkdel av penningmängdens ökning. Vinst och investeringar kommer väl antagligen att bara växa ännu mer i relation till lön, samtidigt som lönen köper allt mer och levnadsstandarden stiger. Men vad jag tänkte på angående räntorna; de är väl så låga därför att kapitalet är så ymnigt, och om man förbjöd ”valutaspekulationen”, med alla dess terminskontrakt skulle kanske räntorna stiga, investeringarna och därmed i praktiken levnadsstandarden utvecklas sämre än med nuvarande ordning? Alltså, för att förtydliga, inte vad som händer om man höjer räntorna, det vet alla, utan vad som händer med räntorna om man förbjuder valutatransaktioner du ser som onödiga. Jag gissar på att de skulle stiga, betydligt. Men jag vet inte.

   Det är nånting lurt med våra pengar. De existerar inte i praktiken, utan bara som konton. Staten trycker kontanterna, först var det så viktigt att få slut på inflationen genom begränsning i penningmängden, sen gick banker omkull efter felsatsningar, och då fanns det plötsligt hur mycket pengar som helst att ta av. Till sist visade det sig att bankgarantierna inte var så dyra, för de var bara utfästelser som inte genomfördes i praktiken, utan staten gjorde vinst på att paketera om refinansierade banker. Man undrar hur det ska sluta. Jätteinflation, pyspunka, eller ny glad sväng med större vinster och 4D helväggs-teveapparater (lukt som ytteligare en dimension) för 500 spänn.

6. sl,
   Det är spekulation eftersom de säljer och köper valutor, direkt och via derivat, enbart för att spela på minimala växelkursvariationer.
   Den del som täcker risker med världshandeln är 1/60-del av de 4 000 miljarder dollar som dagligen omsätts på valutamarknaden. Resten, 59/60-delar, har inget med de internationella industribolagens affärer att göra. De är resultat av den internationella finansens alltmer dominerande ställning.

7. Jag tror att spelandet på växelkursvariationerna ökar likviditeten, sänker räntorna och därmed gynnar investeringar och levnadsstandard. Valutautbudet ökar, därmed sjunker valutapriset.
   Jag tror att ett förbud skulle minska likviditeten, höja räntorna, minska investeringarna och sänka levnadsstandarden.
   Jag tror att spekulation är ett drag i den mänskliga naturen, aversion mot förlust och glädje över vinst kan inte tränas bort hur många omskolningsläger man än sätter en befolkning i. I synnerhet förlustaversion är ett oerhört starkt drag, starkare än vinstglädje.

8. sl,
   ett par sista kommentarer.
   -jag ser att du är frälst av Friedmans Chicagoskola – den nyliberala monetarismen. Lite tråkigt för dig att alla aktade ekonomer numerar anser att krisen 2007-2009 visar att Friedmans teoretiska modeller inte stämmer
   -Valutautbudet sjunker därmed sjunker valutapriset, skriver du som ett försvar av spelet på valutamarknaden. Om du tänker efter inser du att vad du säger är att inget händer. Sjunker priset på valutorna har ju inget hänt. Relationen mellan dem är densamma. Då skulle valutaspekulationen helt försvinna. Så var det under de fasta växelkurserna mot dollarn som garanterades mot guld.
   -Vad gäller spekulationer i människans ”natur” överlåter jag det åt filosofer.
   -Dina ständiga hänvisningar till vansinnighterna under stalinismen (omskolningsläger) ber jag dig undvika. Jag har aldrig och kommer alldrig att ha den minsta sympati för ”socialism” som stoppas ner i halsen på folk med hjälp av styrka och vapenmakt.

9. Jag tro inte några ekonomiska modeller stämmer i sin helhet, det går mode i sådant tänk. ”Frälst” för tankarna till religion, som sysslar med obevisade händelser, detta gäller ju handel. Jag tänker inte på mig själv som monetarist, utan är mera intresserad av diskussionen. Nu undrar jag nyfiket; vilka teoretiska modeller hos Friedman stämmer inte ?

   Antingen har du läst fel eller jag skrivit fel, men i inlägg 8 står ju tydligt att om utbudet på valuta sjunker stiger priset på densamma. Med priset på valuta menar jag räntan, inte priset på en valuta mätt i en annan. Det är naturligtvis lätt att missa, eftersom bägge betydelserna är korrekta. Jag tror inte att vare sig min eller din åsikt om valutamarknaden spelar någon roll för dess fortbestånd. Däremot tror jag inlägg 8 återspeglar verkligheten, och undrar vad du tror. Det ser ut som om du missuppfattat de två första och avspisar den sista.

   Är inte Karl Marx en politisk filosof ? Jag betraktar honom som filosof, och tänkte att du är nog marxist och ser det du sysslar med som till en del filosofi. Filosofer sysslar ju med frågor som kunskapens och sanningens innehåll, det har marxister bestämda åsikter om, de ser klasskampen som upphov till allt.

   Det är inte många hänvisningar till stalinismen jag har gjort här, det är ju bra att ingen av oss gillar den. Med omskolningsläger, som kan sända tankarna till Kina och Vietnam, menade jag primärt att det inte går att förhindra handel annat än med våld. Inte att du är stalinist. Att erfarenheten av socialism är mest stalinism, att de upplevs som samma sak är ju en sak, men just nu diskuterade vi valutahandel i relation till realekonomi, det är intressant tycker jag.

10. sl,
    Ja hela den nyliberala modellen att marknaden är ”effecient”, dvs reglerar sig själv bäst har visat sig helt absurd. Den baseras på idén att alla ”aktörer” känner till det ”rätta” priset på ett värdepapper eller något annat som säljs via marknaden. Det offentliga har tvingats in med 1000-tals miljarder dollar för att rätta till kaoset efter den nyliberala festen.
    Ja, du har rätt. Jag missuppfattade och trodde du menade växelkurserna. Jag tror inte att höga eller låga räntor i sig spelar någon större roll för realekonomins och levnadsstandardens utveckling. Som efterkrigsperioden visat beror levnadsstandardens utveckling i första hand på styrkeförhållandet mellan arbete och kapital. I trettio år efter andra världskriget ansåg kapitalägarna sig tvingade att gå med på en ökad standard i takt med produktivitetens utveckling. Efter nedgången i den fackliga kampen i slutet av 70-talet tog den nyliberala revolutionen över och de arbetande kunde inte längre räkna med att deras reallöner skulle följa produktivitetens utvcekling. En allt större del av de producerade rikedomarna hamnade på Kapitalets sida. Om detta råder det inte ens oenighet mellan marxistiska och borgerliga ekonomer. Tvisten består i om det var positivt eller negativt.

    Man kanske kan kalla Marx ”politisk filosof”. Själv skrev han en berömd tes om Feuerbach i vilken Marx säger att ”filosoferna har hittills förklarat världen, men nu gäller det att förändra den” och med det avskrev han sig epitetet ”filosof”. Han kallade sig inte heller ekonom. Det är inte en tillfällighet att Marx kallar Kapitalet ”En kritik av den Politiska Ekonomin”. På dagens språk skulle man kanske kalla honom ”all-roundare”. Han försökte förstå historien och den verklighet han levde i som en helhet, som inte kan delas in i fack med vattentästa skott emellan.
    Själv har jag inga andra ambitioner än att vid min ålder bidra med de kunskaper jag samlat på mig under ett långt politiskt aktivt liv och som jag försöker bearbeta och sätta på pränt. Det är vare sig ”objektivt” eller ”vetenskapligt”. Det är ett moraliskt ”imperativ” , som Kant skrev, därför att jag anser att världen går att förbättra till det bättre och att det inte finns någon annan väg för att undvika en global katastrof som redan skymtar vid horisonten, ekonomiskt, socialt och till sist och i första hand ekologiskt.

11. Jag trodde du hade något mer specifikt än ”hela den nyliberala modellen”. Är det verkligen Friedmans uppfattning att alla känner till alla priser ? Det betvivlar jag. Jag har aldrig läst Friedman, men tror att alla ekonomer i Adam Smiths efterföljd menar att prismekanismen är lokal, därför att kunskap är lokalt, att marknadspriset är en information om brist eller överflöd. Det är därför jag tror att det kan vara så att alla 60/60 du nämner jobbar på att sänka räntorna, en enorm mängd köp och sälj är själva processen som ger marknadspriset, därför att det inte är känt, det blir känt i processen. Valutahandelns 60 faldigt större storhet än utrikeshandeln kan vara den verksamhet som dels underlättar kapitalets investering där det får mest avkastning, men allt ”överhandlandet” ökar tillgången på kapital och därmed sänker priset på kapital.

    Entusiasmen över marknaden kom efter grandiosa politiska misslyckanden, politiker är alltid mer eller mindre korrumperade och köper sina väljare för deras egna pengar, medan marknaden faktiskt levererar varor som efterfrågas. Keynesianismens nedgång liknar socialdemokratins, den inträffade sedan den segrat ihjäl sig. När skatten blir för hög blir skatten huvudproblemet.

    Sen skrev du faktiskt att alla ekonomer är överens om Chicagoskolans fallisemang. Jag följer många bloggar, det finns en kraftfull teoribildning som går ut på att politiker pressat banker att ge lån till icke-solventa låntagare med villkor som oundvikligen skulle leda till just massor av dåliga krediter inom några år. Kaoset tillverkades av politiker, som sen fick reda ut det, utan att på minsta sett vidgå att de själva gjort något. Kanske för att det var nya politiker på plats då.

    Låga räntor gynnar investeringar, höga hindrar dem. Menar du på fullt allvar att det inte stämmer ?

    Priset på arbetskraft bestäms av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Kan facklig kamp göra något åt det ? Nej, det kan den inte. Om utbudet på arbetskraft ökar (det har det), och efterfrågan på arbetskraft sjunker (det gör det vid automation) sjunker priset på arbetskraft.

    Med allt högre kapitalinsats, och lägre arbetsinsats per producerad vara kommer väl kapitalets andel relativt arbetslön alltid att öka ? Enda sättet att höja lönens andel vore Kuba-modellen, massor av lågproduktivt manuellt arbete och inga teknikinvesteringar ? Som exempel ökar utvecklingskostnaderna för en ny bilmodell, V60 kostade något astronomiskt jämfört med Volvo Amazon. Är det inte naturligt att kapitalets andel blivit mycket större ? Om vi antog att ett organ som Gosplan investerat i V60 i stället för Industrivärden, skulle väl Gosplans andel av kostnader och intäkter ökat relativt de arbetandes ändå, även om V60 inte ens såldes på en marknad, utan distribuerades endast via lotteri, eller partibok ? Alltså som ett resultat av ökat teknikinnehåll, och minskat manuellt arbete. Om man minskade kapitalets andel skulle levnadsstandarden sjunka, men allt skulle bli mer egalitärt. Under perioden du beskriver som en förlust för arbetarklassen har levnadsstandarden stigit dramatiskt, mätt i kvadratmeter boyta per capita, antalet fläskkotletter per vecka eller hur du vill. Jag minns när man gick på konsum och handlade kött en gång i veckan i början på 80-talet. Sen hände verkligen något, kyckling, fläsk, nöt, allt bara sjönk i pris. Här råder ju en långt högre levnadsstandard nu än på den gamla ”solidariska” tiden, det verkar vara ganska korrelerat med ökad kapitalavkastning, tycker jag.

    Angående situationen i USA som initierade alltihop 2008, så har väl USA:s komparativa fördelar med större hemma-marknad och högre teknikinnehåll smält bort. Deras enorma militärutgifter börjar få för liten ekonomisk bas. Lånefinansierad konsumtion liknar jag vid någon som försöker springa allt fortare, därvid lutar allt mer framåt in i framtiden, vid för stor lutning faller man framlänges. Ingen verkar inse att det man lånar idag för att konsumera idag måste betalas imorgon med pengar som inte kan användas till konsumtion i morgon, konsumtionen i framtiden skall alltså minska som en direkt följd av att man konsumerar nu. Kaoset i festen du nämner tror jag har med lånefinansierad konsumtion att göra. Nya hangarfartyg för global säkerhetspolitik, nya kylskåp på kredit till alla konsumenter, och allt tillverkat i Kina verkar inte gå ihop. Om det verkligen finns ett mirakel som får den allt mer framåtlutande sprinterkonsumenten att inte lyda gravitationens lagar, är jag intresserad av hur det går till. Verkligen intresserad.

    Du nämner ju det moraliska imperativet, jag anser det vara kristet, och ett arv från Jesus. Jag ser Marx som en i raden av kristna moralister, hans avsky inför arbetes villkor i 1700-talets England är det som känns mest övertygande. Med kristen moralist menar jag alltså inte sexualfientliga översittare, utan dem som önskar andra ett gott liv. Världen går ju att förbättra, men det verkar vara det fria kapitalet som gör jobbet. Du ville ju överlämna åsikterna om människans natur till filosoferna, men eftersom kapitalet styrs av mänskliga preferenser måste man kanske ta med människan i kalkylen, och inte låtsas som om hon vore ett offer för kapitalismen. Det finns nog många undersökningar som visar att riskaversion är större än lyckan över framgång, det är ju ett överlevnadsvillkor i en darwinistisk värld. Det är människan som är subjektet, kapitalismen bygger på människan, inte tvärtom. Kapitalismen är en konsekvens av mänskliga egenskaper, den lever inte avskild för sig själv. Att avskaffa kapitalismen kräver kanske att man avskaffar människan ?

12. sl,
    som vi visste redan sedan förrut har vi skilda meningar om det mesta. Det hindrar inte att vi diskuterar. Men här sätter jag stopp för den här gången. Jag har andra järn i elden. Bloggen kräver näring.

    mvh
    Benny

13. Just när vi kom till pudelns kärna 🙂
    Det är ju människan som är näringen.