Ge Libyens folk egna vapen!

.
”Ge oss vapen!”, ropade taktfasta talkörer i den demonstration som en del av Bengazis rebeller organiserade i går.
Vi ser ett drama där Libyens befolkning, nära nog med sina bara händer, desperat försöker  att avväpna Khaddafis våldsmakt. Vanliga människor på ”den arabiska gatan” har gjort uppror mot fyra decenniers förtryck av en lika hänsynslös som brutal diktatur. Hantverkare, arbetare, arbetslös ungdom, studenter, lärare och butiksägare kämpar för sin frihet sida vid sida mot vältränade elitgarden. De västmakter som för god profit utrustat Khaddafis mördarband har tvingats att byta sida och bistår nu revolutionen med flygunderstöd och begränsade humanitära insatser. Den libyska upprorsrörelsen har dessutom fått viss kommunikationsutrustning och en del begränsade sändningar med skyddsvästar.
Men samtidigt förvägras revolutionärerna egna vapen. Den senaste versionen av det svenska granatgeväret Carl Gustav (Charlie Good som amerikanarna säger) borde exempelvis finnas i händerna på varje rebell. Fransmännen borde skicka en skeppslast med sina pansarbrytande Milan missiler…

.

https://i0.wp.com/lh3.googleusercontent.com/_hFyIVHLPW40/Ta8tck-tbsI/AAAAAAAAG_A/Au4XJ95PtjI/Mideast_Libya_537115i.jpg?resize=584%2C361&ssl=1

.

I den sedan sju veckor belägrade staden Misrata är befolkningen utsatt för en militär våldtäkt. GRAD-raketer, granateld och klusterbomber sliter sönder hus – och människor. Här en bild av svårt skadade människor i ett av de ”lasarettfartyg” som under NATO:s beskydd brutit Khaddafis marina blockad av Misrata och lyckats få ut en del av alla dem som sårats i striderna.

.

https://i0.wp.com/lh3.googleusercontent.com/_hFyIVHLPW40/Ta8t8mGla2I/AAAAAAAAG_M/p-lJQL1Dq8g/Besieged-Libyan-City-Of-M-005.jpg?resize=584%2C388&ssl=1

.

Många andra dör. Här begravs en av alla de som stupat i ”slaget om Misrata”. När jag ska redigera detta foto från gårdagens Guardian, tagen av Chris Hondros, ser jag samtidigt att det tragiskt nog blev en av hans sista bilder. Både han och den lika välkända fotografenTim Hetherington blev ihjälskjutna i går, när de vid stadens centrala Tripoli Street, med sina kameror ville visa världen hur Khaddafis mördarmaskin arbetar. I Hetheringtons sista meddelande på Twitter hette det:
”I Libyens belägrade stad Misrata. Urskiljningslös granateld från Khaddafis styrkor. Inte en skymt av NATO”…

.

https://i1.wp.com/lh3.googleusercontent.com/_hFyIVHLPW40/Ta8uWi_NVzI/AAAAAAAAG_Y/61wmfktbj8g/Tripoli-street-in-central-004.jpg?resize=584%2C407&ssl=1

.

Så här ser Tripoli Street ut i dag. En del annars mycket högljudda och frasradikala vänsterliberaler, som den välkände journalisten Alexander Cockburn, tycker inte att detta är mycket att orda om. I sina skriverier konstaterar han bara att ”det har varit värre på andra platser”. Andra som uppfattar sig själva som vänstermänniskor ordar om ”nationell självständighet” och säger att det här får libyerna ta hand om på egen hand.  Detta samtidigt som de glömmer att diktaturen inte beväpnats av det egna folket utan av främst Västmakterna och Ryssland. Ibland maskeras likgiltigheten och ointresset för den libyska revolutionens behov med pacifism eller förment antimilitarism. Hittar man inga andra svepskäl för sitt svek letar man i stället efter möjliga kollaboratörer i Bengazis övergångsregering…

.

https://i1.wp.com/lh6.googleusercontent.com/_hFyIVHLPW40/Ta8u0FCCpfI/AAAAAAAAG_k/_yayG77wIqE/A-rebel-fighter-stands-on-003.jpg?resize=584%2C388&ssl=1

.

En av lojalisternas fruktade stridsvagnar runt Misrata har slagits ut. Rebellerna har själva fått stopp på en del av dessa med molotovcocktails och hemgjorda granater och minor. Andra har bombats sönder av NATO:s flyg.

.

https://i0.wp.com/lh3.googleusercontent.com/_hFyIVHLPW40/Ta8vEAhLLPI/AAAAAAAAG_w/JvVnfEj8HQw/Two-rebel-fighters-peak-o-001.jpg?resize=584%2C404&ssl=1

.

Det är nästan overkligt att se de flesta av de vapen som Misratas befolkning har till sitt förfogande. Dessa två rebeller inne i ett av stadens hus skulle självfallet ha granatgeväret Carl Gustav i sina händer.

.

https://i1.wp.com/lh4.googleusercontent.com/_hFyIVHLPW40/Ta8vdvRGFWI/AAAAAAAAG_8/j9pF05zStEY/201141514858202580_20.jpg?resize=584%2C386&ssl=1

.

En av Bengazis motståndsmän har fått en ny brittisk skyddsväst. Men givetvis skulle han dessutom förfoga över modernt artilleri!
Sverige borde omedelbart dra hem alla trupper och all militär utrustning från krigets Afghanistan. Soldaterna kan sedan stanna hemma. Fordon, vapen och militära persedlar i övrigt kan däremot skickas express i ett Herculusplan med adress till Misrata!
Med vapenhjälp till den libyska revolutionen kan man med en gång avsluta en begynnande diskussion om eventuella insatser med marktrupper från FN/NATO. Vi på vår blogg är för de flyginsatser som gjorts. Vi är för en nödvändig militär eskort av olika humanitära insatser.
Men Bennys och min gemensamma blogg är definitivt emot marktrupper, ”boots on the ground”, under NATO:s ledning. Med regelrätta marktrupper tappar rebellerna befälet över sin egen revolution.  En invasion blir lätt en ockupation. Att den frågan överhuvudtaget behöver diskuteras beror bara på att demokratirörelsen inte får vapenhjälp och det ansvaret ligger inte hos upprorsmännen.
Tveklöst ligger det i stället hos Västmakterna. Inte minst här i Sverige där riksdagsmajoriteten accepterat FN-resolutionen 1973 och dess skrivningar om vapenembargo för bägge parter. Varför Vänsterpartiet bryr sig om denna legalism, som bara hjälper den part som redan fått sina vapen, det får man själv utreda…
”Ge oss vapen!”, krävde än en gång rebellerna i går. För alla som i någon mening säger sig vara solidarisk med den arabiska revolutionen är svaret på deras begäran ett rungande ”Ja!”.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

I pressen: SVD1,DN1,AB1,GP1,GP2,SVT1,DN2,DN3,SVD2,DN4,SVD3,DN5,

18 reaktion på “Ge Libyens folk egna vapen!

  1. Delar din och Bennys uppfattning. Sänd vapen till rebellerna. ”Vanliga människor på ”den arabiska gatan” har gjort uppror mot fyra decenniers förtryck av en lika hänsynslös som brutal diktatur. ” Detta är centralt för våra ställningstaganden. Vad händer om inget/ringa stöd ges?
    Bilderna ovan talar sitt tydliga språk. Den brutala diktaturens språk. Rebellerna kommer krossas. Khadiffis legosoldater kommer gå från hus till hus med allt det innebär.
    För många år sedan reste vi kravet Saabs flygplan till MPLA inte till Pakistans militärmakt. Som du skriver Carl Gustav till rebellerna

  2. Jag däremot, som oftast håller med er, Åsman & Kildén, tycker att ni har hoppat i alldeles galen tunna den här gången.

    Men bortsett från det
    En Glad Påsk önskar jag er.

  3. Hej Kerstin,

    Tack ska du ha.
    Vi önskar dig också en Glad Påsk
    Jag tror att vi alla kommer att se klarare i Libyenfrågan inom de närmaste månaderna.
    Räddade revolutionen livet och sålde själen?, verkar vara huvudfrågan. Vi får se.

  4. Den här insändaren tänker jag skicka till Värmlands Folkblad.I amerikanska ”befrielsesoldaters” spår brukar det spridas cocacolaburkar och tomhylsor av svenska granatgeväret Carl-Gustav. På ett foto från staden Misrata i Libyen ser jag en rebellsoldat i den vanliga uniformen, jeans, kasta sig ner för en slänt. På ryggen har han granatgeväret Carl-Gustav. -Äntligen, tänker jag, har det svenska granatgeväret hamnat på rätt sida.
    Naturligtvis har granatgeväret exporterats till diktatorn Kadaffi.
    Rebellerna i Libyen skulle ha stor nytta av fler granatgevär. De avgörande striderna kommer att ske inne i städerna och utan hjälp av flygstöd. Kadaffis stridsvagnar behärskar öppna platser inne i städerna där de skyddas av prickskyttar på taken som skjuter på rebeller som försöker komma inom skotthåll med sina pansarskott.
    Carl-Gustav är ett suveränt vapen för rebellrörelsen. Lätt att lära sig, lät att ta med sig och effektivt både mot pansar och strider inne i städer. Får rebellrörelsen tillgång till rätt vapen kan de få bort Kadaffi utan inblandning av utländska marktrupper.
    Den svenska satsningen att skicka JAS med servicepersonal blir inget annat än en samövning med NATO och en reklamkampanj för JAS för 200 miljoner.

    Riksdagen la ner svenska folkförsvaret utan debatt. Det betyder att det finns mängder med granatgevär och ammunition i våra mobbförråd utan användare. En del av dessa borde kunna skickas ner till det belägrade Misrata.
    Bengt Petersson

  5. Bengt,
    Hör av dig om tidningen tar in din insändare.

    mvh
    Benny

  6. Varför ska svenska vapen sändas ned till ett stridsområde?
    Det finns ju vapenexportbestämmelser som hindrar det, så mycket borde väl ändå kommunisternas krigshetsare veta. Jag är ganska övertygad om att Gaddafi inte har fått köpa vårt numera rätt så gamla granatgevär. Men eftersom grg förekommit på andra ställen i världen, och eftersom vapen av den sorten får andra innehavare med tiden, genom krigsbyten eller genom försäljningar mellan länder som har haft tillgång till dessa vapen på licens och andra länder som inte har haft licens. Det är omöjligt att komma åt alla sådana affärer. Själva granaterna produceras numera säkert på många andra ställen i Världen och själva vapnet också, då de har funnits i 45 -50 år.

  7. I övrigt ser jag att ni själva saknar erfarenhet av vårt svenska grg. Att det skulle kunna användas av krypskyttar inifrån hus är ren nonsens, då grg är gjort för två liggande soldater, som för att inte få eldkvasten bakåt på sig själva ligger i nästan 90 graders vinkel mot vapnet. Bakåt ska det helst vara fritt från allt vad föremål är på minst 15 -20 meter då eldkvasten bakåt då riskerar att på rekylen slå ut både skytt och laddare, om inte de nyare modellerna är mycket annorlunda än de tidigare, med vilka undertecknad skjutit med. Däremot verkar de Kalachnikovs de har och som kommer från det gamla Sovjet, vara ett utmärkt val, då det är det allra mest spridda armévapen som finns. Alltså inga problem med ammunition heller.

  8. Svenska vapen skulle inte skickas till ”ett stridsområde” i största allmänhet utan för en gångs skull till människor som slåss för livet för att bli av med en diktatur.

  9. I krig så slåss människor för livet var det än är och oavsett anledning. Gör man revolution mot en galning som Gaddafi, som jag till skillnad mot den yttersta vänstern i Sverige alltid varit emot, så länge jag har känt till honom, och det går tillbaka ända till 1970-talet när jag gjorde FN-tjänst i Egypten.
    Däremot så har vänsterns lakejer gladeligen jamsat med, när det har varit USA, Israel och NATO som har utsatts för Gaddafis metoder.

  10. I krig så slåss människor för livet var det än är och oavsett anledning. Gör man revolution mot en galning som Gaddafi, som jag till skillnad mot den yttersta vänstern i Sverige alltid varit emot, så länge jag har känt till honom, och det går tillbaka ända till 1970-talet när jag gjorde FN-tjänst i Egypten, så får man räkna med att han slår tillbaka.
    Däremot så har vänsterns lakejer gladeligen jamsat med, när det har varit USA, Israel och NATO som har utsatts för Gaddafis metoder.

  11. Hej Olli.

    Du blandar ihop korten lite hur som haver. Själv blev jag politiskt aktiv socialist åren 1962-64. Socialist, dvs inte socialdemokrat. Inte stalinist. Inte maoist. Jag har aldrig yttrat eller skrivit ett enda gott ord om Khaddafi, Inte sedan han dök upp i politiken 1969. De som har ”jamsat med” har jag aldrig kallat för socialister.

    För övrigt-Sedan 2003 har Västmakterna ”jamsat med Khaddafi”. Kom ihåg Carl Bildts ord i februari: ”Vi tar inte ställning för någon part”…

    När det gäller krig och vapen slåss många människor för pengar – inte för livet!

    När det gäller vapen skulle befolkningen i Misrata ha stor nytta av ”Charlie Good”. Det kan jag se av de dokumentära filmerna på Sky News och Aljazeera. Jag var visserligen röjdykare i lumpen men under grundutbildningen på Kustjägarkompaniet fick vi lära oss så pass mycket om närstrid i städer att det räcker för att se detta.

    Hoppas att du själv inte ”jamsade med” USA under landets vettlösa krig i Indokina. Eller försvarade dess lika vettlösa invasion av Irak…

  12. Till Olli
    Visst har vi lagar som skall reglera svenska vapenexport. De vore nog ok, men det är mycket lätt att få dispenser.
    USA är ett krigförande land och svenska vapenexport får inte ske till krigförande länder. Detta skall kontrolleras av Inspektionen för strategiska produkter (ISP). ISPs generaldirektör Andreas Ekman Duse är däremot ärlig när han rätt fram avslöjar att ” Om vi skulle stoppa exporten skulle Gripen tämligen snabbt bli stående på marken, det vill säga att vi skulle förlora kontrollen över vårt luftterritorium.” Dagens Eko 101118.
    Så är det. När en supermakts intresse hotas är våra lagar inget värda. Dessutom säger det väldigt mycket om vårt försvars nationella stolthet, System JAS Gripen. Utan tillstånd från Pentagon kan det inte ens lyfta.
    Bengt Petersson

  13. Din sökning – Carl Bildt + ”Vi tar inte ställning för någon part”… – matchade inte något dokument.
    Det är det svar jag får på min Internetsökning. jag minns inte exakt vad Carl Bildt sa, men det var ungefär som ett FN -utlåtande ska göra men inte alltid gör. När man är i strid tänker man inte på vare sig pengar eller vapenaffärer. Det tror jag ingen som har varit i strid på riktigt tänkt på. Fortfarande är jag mycket tveksam till användning av grg i strid i tät stadsbebyggelse, då det knappast finns några längre fria ytor och man själv blir ett ypperligt mål för krypskyttar och prickskyttar. Jag tror mer på riktiga ksp och kraftiga handeldvapen som de Kalascnekov de har. Ute på öppen mark däremot är grg en stor tillgång men också granatkastare och Artilleri.

  14. Granatgevär Carl Gustav M/48 och M/86

    http://www.soldf.com/grg.html

    Denna militära sida styrker i stort det jag har skrivit. Min egen erfarenhet av Grg är endast från ett par tillfällen i grundutbildningen 1970/71 på A1 och till skjutning med skarp ammunition på skjutfältet i Villingsberg mellan Örebro och Karlskoga vid krigsförbandsövning under repmöte i sept. 1975. I varje skyttepluton i den FN- bataljon 52 M som jag deltog i 3nov 1973 – 26 april 1974 hade vi en grg- grupp med två grg och 8 rökgranater till varje grg.
    Dessa skulle i ett skarpt läge användas för att ta sig ur vår position ungefär mitt emellan de egyptiska och israeliska trupperna. Vi skulle fly mot de israeliska ställningarna, då detta skulle vara något mindre farligt än mot de sämre disciplinerade egyptiska trupperna. Jag är tacksam att det aldrig blev nödvändigt, då våra chanser att klara den manövern på den tid 8 rökgranater verkar inte var särskilt stora. Att vi bara hade 8 rökgranater till vårt förfogande, berodde på att vi aldrig hade hela plutonen på samma ställe och sällan mer än en grupp om 7 man. Jag var skyttegruppchef med viss utbildning på grg. Ibland men inte alltid hade vi någon eller några ur grg-gruppen med oss ute på fältet.

  15. Det är nästan overkligt att se de flesta av de vapen som Misratas befolkning har till sitt förfogande. Dessa två rebeller inne i ett av stadens hus skulle självfallet ha granatgeväret Carl Gustav i sina händer.

    Det är det här uttalandet av er som avslöjar er direkta inkompetens av att bedöma lämpliga vapen för strid i olika miljöer. I övrigt är det en hel del intressanta saker ni tar upp när det gäller upproret i Libyen, men jag betvivlar starkt att det är något folk i allmänhet har så stora kunskaper om eller ens riktigt kan förstå skillnader mellan olika militära stridsmiljöer och rätt anpassade vapen efter dessa. På så vis ligger ni nog på överkurs för de flesta. det är ju länge sedan nu, när alla svenska yngre män gjorde värnplikten.

  16. Pingback: Baghdad Bob i Tripoli

Kommentera