Både i Sverige och i Europa debatteras ett förslag om att alla medborgare i samhället ska ha rätt till en garanterad basinkomst.
I den svenska debatten nämns ofta siffran 10 000 kronor i månaden. Det är en idé som lockar och verkar solidarisk och socialt rättvis. Ingen ska behöva leva på ”allmosor” i form av sjukkassa, a-kassa eller socialbidrag.
Trots att det låter så bra och radikalt finns det flera orsaker till att vara skeptisk till förslaget.
-För att det inte bara ska bli ett surrogat för redan existerande sociala transfereringar måste basinkomsten vara så pass hög att den tillåter mottagaren att leva ett värdigt liv en bra bit ovanför vad som nu kallas fattigdomsstrecket, som definieras vara lägre än 60% av medianlönen för ett fulltidsarbete.
Det ställer omedelbart frågan om finansieringen. Uppenbarligen finns det bara en metod och det är en omfördelningspolitik från kapitalägarnas inkomster och de bäst betalda lönearbetande. Andra finansieringsmetoder som exempelvis ökad moms eller andra indirekta skatter är diskriminerande eftersom de drabbar de sämst avlönade mest.
-En annan negativ effekt av en basinkomst är att den följer med i trenden att allt blir varor i samhället i stället för att kräva att allt fler kollektiva tjänster ska vara gratis. Gratis kollektiva transporter för att bekämpa den snabbväxande bilismen, gratis utbildning, gratis sjukvård och gratis utbud av andra sociala tjänster som möter medborgarnas verkliga behov. Med en värdig medborgarlön är det lättare för marknadsentusiasterna att kräva att alla ska betala individuellt för samhällets tjänster.
Ja till gratis kollektivtrafik.
-En medborgarlön kan också få negativa konsekvenser för de könsroller radikala människor vill bekämpa. I stället för att kämpa för kvinnans lika ställning på arbetsmarknaden kan en medborgarlön bli ett verktyg som befäster existerande könsroller och hindrar kvinnornas fortsatta integrering i arbetslivet.
-Till sist och kanske viktigast av allt, innebär en medborgarlön att man ger upp kampen för full sysselsättning. Den massarbetslöshet som råder i Europa är en fruktansvärd black om foten för de arbetande och för de fackliga organisationerna. Med miljontals arbetslösa är det nästan omöjligt för de fackliga organisationerna att tvinga till sig nominella löneökningar, för att inte tala om reella löneökningar kopplade till produktivitetens utveckling. En medborgarlön värd namnet skulle tendera till att befästa de arbetslösas separation från produktionen i samhället.
För de som finns på arbetsmarknaden kan också en medborgarlön bli en norm som kapitalägarna inför i lönebildningen. Medborgarlönen blir en ny låglönenorm och eftersom den lagstiftats kan den inte ens förhandlas bort av de fackliga organisationerna.
Välbärgade Schweiz röstade nej till lönetak.
Med argumenten ovan som bakgrund tror jag man kan säga att idén om en garanterad medborgarinkomst har flera negativa aspekter och i sin helhet kan en sådan reform ses som en kapitulation inför svårigheterna för de arbetande att ta kamp för bättre löner och inför den existerande massarbetslösheten. Många skulle säkert vara nöjda med en inkomst kring 10 000 kronor i månaden jämfört med dagens sociala bidrag. Men är det verkligen en radikal väg framåt?
Det finns en annan idé som inte alls diskuteras i den svenska debatten. Varför inte införa ett lönetak? Den överväldigande majoriteten av oss anser att direktörers, bankirers, finansyuppies astronomiska löner och bonusar är vansinniga. Att dessa ”höjdare” ofta har årsinkomster som det skulle ta flera hundra år tjäna in för vanliga lönearbetare kan inte försvaras med ekonomiska argument, för att inte tala om moraliska.
Vad innebär det att rättfärdiga den typen av extrema inkomster med argument om att det handlar om belöning för ”spetskompetens”, att det behövs för att dra till sig ”talangerna” eller att det inte spelar någon roll om vissa har extrema inkomster? Det är inget annat än ett försvar av allt större ojämlikhet i samhället, att de allt större inkomstskillnaderna i samhället är rättvisa eller inget att bry sig om. Hur det är med ”spetskompetensen” hos de som höll på att driva världsekonomin över stupet 2007-2008 kan man fråga sig. Mer än två tredjedelar av alla i Europa som tjänar mer än en miljon euro om året arbetar i Londons finanscity. Vad tillverkar de? De spekulerar och placerar kapital enbart för att omfördela redan skapade rikedomar. Dessa finansherrar kan Europas arbetare klara sig utan.
Alla vägar leder inte till City.
I Egypten har idén om lönetak redan omsatts i konkreta krav. De fria fackföreningar som bildades efter Mubaraks fall ställde krav på maxilön för direktörer och chefer i industrin. Kan de så borde Europas arbetare också kunna resa samma krav. Hur högt det ska vara upp till lönetaket är naturligtvis ett problem som ska lösas i en demokratisk process, inte av byråkrater i statsförvaltningen. Syftet med taket är ju att beloppen ovan taket ska omfördelas i samhället, till både löner och betalning av gratisservice på olika områden.
Till skillnad från en medborgarlön som kan röstas igenom av ett parlament utan någon mobilisering i samhället av arbetande och arbetslösa kan inte ett lönetak uppnås genom annat än en omfattande mobilisering av fackliga organisationer och politiska partier och organisationer. Ett lönetak slår direkt mot samhällets toppar som med alla tillgängliga medel kommer att sätta sig emot ett tak på deras inkomster. Deras motstånd kan bara brytas ned i en omfattande klasskonfrontation.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Medborgarlön, Inkomsttak,
Mycket intressanta aspekter. Medborgarlön har jag annars betraktat som ett miljövänsterkrav.
Det är ganska ruggigt att se hur kapitalet kan påverka samhället så radikalt i en riktning som de önskar för sin kamp om överlevnad. Folk, regeringar och fackföreningar blir som brickor som dom flyttar omkring i ett ständigt pågående spel. Globalisering…..?
Ha en bra söndag 🙂
”För de som finns på arbetsmarknaden kan också en medborgarlön bli en norm som kapitalägarna inför i lönebildningen. Medborgarlönen blir en ny låglönenorm och eftersom den lagstiftats kan den inte ens förhandlas bort av de fackliga organisationerna.”
Om medborgarlönen blev en låglönenorm, vad skulle då incitamentet att överhuvudtaget arbeta vara?
Om en arbetsgivare betalade lika mycket eller något mer än medborgarlönen, var skulle de hitta arbetssökande?
Har försörjningsstödnivån blivit en låglönenorm? Om inte, varför skulle en medborgarlön bli det?
Grund tesen i medborgarlös idén, är alla människors lika värde, och att människor har fria vilja och suveränitet i sin existens. Således är medborgarlöns idén, endast en av många nödvändiga reformer som faktiskt måste komma samtidigt om det skall vara någon vits överhuvudtaget. Att t.ex. fortsätta ha ett monetärt system, som livnär sig på individuell och kollektiv skuldsättning för att rättfärdiga sin egen tro på omnipotens, funkar ju inte. Det skulle behöva ske en utrensning av vårt individuella och kollektiva materie behov; dvs, vårt sätt att konsumera, är bevisligen en katastrof för planeten och därmed för oss själva. En inventering måste därför till, för att avgöra vilka typer av produkter som är nödvändiga och hållbara. Vi skulle dessutom (i den mån pengar som bytesmedel överhuvudtaget behövs), frysa priserna på alla varor och tjänster. Annars kommer den ständiga kampen kring stratifierade lager av mer & mindervärdiga medborgare att fortsätta in infinitum. Inén som Zeitgeist rörelsen presenterar i form av s.k. RBE (Resource Based Economi) är nog det närmaste jag själv kommer i en förklaring på vad jag tror måste funka. Tack för bra artikel….
Har lite funderingar till din text.
Måste basinkomsten vara hög för att göra nytta? Måste den gå att leva på?
ML kan aldrig bli ett surrogat till dagens sociala transfereringar eftersom dagens transfereringar är belastade med villkor som skapar fattigdomsfällor. ML eliminerar fattigdomsfällor från första kronan eftersom den är villkorslös. Dagens sociala transfereringar upphör exempelvis när du skaffar dig en inkomst. Idag tjänar man ingenting på att höja sin lön ifall man får försörjningsstöd. Man får arbeta mer, men man förlorar lika mycket försörjningsstöd som man lyckades höja sin lön. I slutändan arbetar man mer utan att för den sakens skull lyckas höja sin inkomst. Och detta problem löser ML eftersom man fortsätter få ML oavsett vilken inkomst man skaffar sig. På detta sätt gynnas låginkomsttagare allra mest av ML. Inkomstgapet mellan låg och höginkomsttagare minskas rejält genom en ML, lönegapet minskas från två håll. Låga inkomster höjs med ML och skatten som finansierar ML sänker den disponibla inkomsten för höginkomsttagare. Lönetak är en intressant tanke, men den jobbar bara från ena hållet, den höjer inte samtidigt låginkomsttagarnas disponibla inkomst.
Drabbar verkligen ökad moms eller andra indirekta skatter de sämst avlönade mest?” Medborgarlönen gynnar sämst avlönade mer än de indirekta skatterna missgynnar eftersom det totalt sett blir en transferering från överklassen. Och det finns även fler intressanta effekter som beskrivs under andra hälften av denna dokumentär. Det blir en total omvandling av ekonomin. http://youtu.be/ViywrpAyVdY?t=58m20s
Du får gärna förklara hur en medborgarlön skulle befästa existerande könsroller? ML minskar trots allt inkomstgapet mellan alla grupper. Inte bara mellan kvinnor och män, utan mellan högutbildade och lågutbildade, invandrare och svenskar, osv… ML minska trösklarna in på arbetsmarknaden och gör det lättare på alla sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Så du får gärna utveckla hur du tror mekanismen fungerar för att missgynna kvinnor.
Medborgarlön innebär att fler människor kan komma in på arbetsmarknaden. Det blir en bättre arbetsdelning. Så jag förstår inte hur du tänker när du påstår att man ger upp kampen för full sysselsättning. Fler kommer ju kunna komma in på arbetsmarknaden när vi lämnar ”allt eller inget”-arbetsmarknaden. Medborgarlön gör det trots allt möjligt att ta sig an de arbetsuppgifter som idag inte kan fylla en hel tjänst. Idag får man antingen försörjningsstöd eller så har man ett heltidsarbete, det finns inget mellanting eftersom det inte lönar sig att gå från arbetslöshet till halvtidstjänst. Man förlorar bara ledig tid och försörjningsstöd motsvarande den höjda inkomsten. Man höjer alltså inte sin totala inkomst genom att arbeta mer i dagens system, marginaleffekten är 100%. Med medborgarlön kan halva din inkomst uppgöras av medborgarlönen och andra hälften av inkomst från ett deltidsarbete som ingen tidigare kunnat ta av ekonomiska skäl. Medborgarlön gör det lättare att ta del av produktivitetens utveckling, den upplöser de arbetslösas separation från produktionen i samhället genom att minska trösklarna in på arbetsmarknaden. Och det finns massor med arbete av denna typ, så det skulle plötsligen inte finnas någon arbetslöshet att prata om!
Medborgarlönen höjer lönerna för utsatta arbetsuppgifter. Man kan alltid välja att säga nej till dåliga arbets- och löne- förhållanden. Så hur menar du att ML skulle skapa en låglönenorm? Fackliga organisationer har ju visat sig vara oförmögna att lösa problemet med att arbetaren inte får ta del av den ökade produktiviteten, dags att fasa ut ett ickefungerande system! ML gör så att man måste betala mer om man ska få någon att vilja städa toaletter eller arbeta i gruva. Lönerna för alla utsatta grupper höjs radikalt genom medborgarlönen!
Tanken med medborgarlön och hur man finansieras är väl att många av de nuvarande existerande utbetalarna kan läggas ner som AF socialen och FK.. dessa pengar som den byråkratin kostar kan man återinvestera i medborgarlön.BLA…
att va utförsäkrad och bollade hit och dit med och som idag den 19 januari inte ens veta om man har pengar i slutet på månaden eller blir hemlös gör ju inte att man kommer närmare arbetsmarknaden…Mina studielåns ska ändå betalas… Utan tvärtom vi kommer bara längre och längre bort i utanförskapet.. med en medborgalön kan jag som INdivid själv ha valfrihet.. att välja… vad vill jag göra.. vad orkar min kropp.. jobba heltid deltid eller studera vidarutbilda mig eller omskola mig.. var och en får ett val att hitta vägen tillbakas.. den möjligheten ahr vi inte haft på många år..
Istället tryckts vi ner.. idag får 1 av 4 sökande hjälp från socialen vart händer med de andra.. jo de går till kyrkan. Någon månad kan de låna av anhöriga men vem lånar ut till någon som inte får in nått.. Till slut hamnar de på gatan idag även med barn… så visst skulle fattigdomen minska vi skulle ha en humanare sätt att se på sjuka.. vem som helst kan inom 5 minuter hamna där…. och vi MÅSTE få en chans att komma igen..
Och det handlar inte om vänster höger.. det handlar om humanism och en rättighet för medborgare.. liksom våra försäkringar har varit en rättighet för medborgare men konstigt nog är sjuka och arbetslöshetsförsäkrignen de enda försäkring i Sverige vi betalar mer i skatt på än om vi arbete.. är det rimligt?????.. Är det rimligt att vi som är sjuka får jobba med så låga inkomster så vi måste gå till socialen och be om utfyllnad.. är det rimligt att våra barn som har skolplikt ska bli hemlösa för att våra försäkringnar fungerar inte.. tänk dessa barn som redan har en sjuk förälder säg ensamstående sjuk förälder ska Dessutom bli hemlösa.. hur präglar det våra unga för framtiden..??? Så det ekonomiska måste ju lösa det kostar mer om vi INTE hittar en ny lösning
nää alla som är sjuka arbetslösa oavsett parti färg ser att idag funkar inte försäkringar och då är medborgarlön ett alternativ värt att titta på med ÖPPPNA ögon… UTAN FÖRDOMMAR…
Lönebildningen för riskkapitalister, alltså bankirer som skickar 100ggr BNP mellan olika hållplatser för att tjäna 0,00001% per transaktion ser nog lite speciell ut. Steve Jobs fick en massa aktier i Apple om steg i värde efter hans behandling, och med kinesiska arbetare arbetsinsats. Hackar man i lönen ersätts den av andra ersättningar som kallas något annat. Men visst, en jämnare lönebildning vore att föredra. Är det så många, Jobsarna, Palmstjärnorna, Kampradarna?
–
Undrar om jag inte ska redogöra för lönevillkoren för en fil.dr, 40 år, 35000 i lön, fördubblade arbetskrav sen 12 år, anslagen ökar inte så arbetskamraterna ersätts inte med nya när de går i pension. Lön för 40 timmars arbetsdag, faktisk krav på arbetsinsats 11 timmar om dagen 7 dagar i veckan. Jobbar hemma varje dag, förutom 9-17. Så ser det ut, den som orkar med får jobbet. Det finns ingen tid att obstruera om man ska hinna med fortplantningen. Vi talar alltså om statens arbetskraft. Chefen kan inget i ämnet, tillsatt för att inte ta verksamhetens parti mot finansiären, alltså staten. Permanent inbördeskrig mellan olika statliga instanser som gör liknande saker, de stjäl varandras idéer, som går ut på projekt som harmoniserar med politiska honnörsord som ”genus” och ”miljö”, men givetvis är det en ökning av antalet konsumenter och de intäkter de genererar som är grundbult. Någonting mot arabshejkerna, så att man får med Ericsson, Skanska, Arla och Securitas är ju toppen, då finns det äntligen pengar till mer än att ha nästippen över vattenytan. Verksamheten drar ingen ström och har snart bara kvinnor kvar, inklusive chefen, som alltså inte är på plats eftersom hon snabbt nöts ner i grottekvarnen, där hennes jobb är att hämta hem pengar och inte spendera dem på personal. Statens egna fastighetsbolag mjölkar hänsynslöst verksamheten via hyran. En tilldelning av hö innebär omedelbart en hand runt spenen. Ni har fått mer, våra kostnader stiger, månadshyran ska upp.
–
Vad är då detta? Det är vad som väntar när man inte kan höja skatten längre, det kan man per definition inte när den är 100%, men vi är mer än halvvägs. För vanliga löntagare alltså. Ändå är det de som hotas av ”solidaritet” som går ut på att höja skatten på allt som rör sig, förhindra att någon kan göra något alls utan att få en rejäl avgift på halsen. Det är helt riktigt att det behövs en skattehöjning på monopolvinster, hur man nu ska göra det, problemet är att så fort vinsten ska beskattas trollas den bort, men entusiasmen för egalitet förvandlas otroligt lätt till att de som tjänar 10-20″ mer i månaden ska överbeskattas, trots att de inte tjänar mer. De har samma timpenning men arbetar fler timmar. ”Värnskatt” som skydd mot arbete? Anställningens dolda villkor är 77 timmars arbetsvecka, formellt är de 40 men det räcker inte till att utför pensum. Skattehöjning nej tack. Ska vi dra åt snaran som gör allt omöjligt ett varv till?
–
(s) fyllde en hel sida i SvD med fyra saker de lovar medborgarna inför valet. Ordet skattehöjning fanns inte med, men det är det enda löftet som är säkert. Då stiger det informella anställningskravet till 80 timmars arbetsvecka med bibehållen lön, skatten försnillas på kontrollorgan som säkerställer att den kommer in, i bästa fall kommer en rännil fram till lönekontot.
Förslag av Anders R Östlund, Stråtjära Hälsingland.
Det krävs en reform mot fattigdom och förnedring i diverse bidragssystem. Den reformen är lika viktig som slaveriets avskaffande, allmän rösträtt, allmän sjukförsäkring, statarsystemets avskaffande, allmän pension…
En allmän inkomstgaranti som är ganska blygsam i kronor räknat är helt nödvändig. Dessutom skulle den säkert innebära frigörelse för många med ekonomiska bekymmer och befrielse från förnedring att granskas och kontrolleras., och även innebära besparingar i avskaffandet av många handläggare. Mitt utkast till Allmän inkomstgaranti är så här:
Alla svenska medborgare från 18 år garanteras villkorslöst och individuellt en minimiinkomst på 9 800 kr/mån., motsvarar ca 15 000 kr/mån brutto.
Den som vill sluta sin anställning ska bara göra en anmälan om AIG som träder i kraft vid det datum som önskats. Pensionärer som har mindre än AIG får komplettering upp till 9 800 kr. Detsamma gäller även de som har sjukpenning, A-kassa eller deltidsarbete med nettolön under AIG.
AIG ersätter försörjningsstöd som i fortsättningen endast handlägger frågor om särskilda behov som kan vara grund för komplettering av AIG.
Begäran om AIG handhas av myndighet, t.ex. skattemyndigheten som bara har till uppgift att kontrollera att villkoret (inkomstnivå) är uppfyllt.
Hur skulle det här finansieras? Tror inte att det krävs en total skattereform och nivåer på 50-60% i skatt och beräkningar av diverse brytpunkter, men den frågan överlåter jag till alla de som är kunniga i budgetfrågor.
Hoppas det här förslaget väcker frågor och förhoppningsvis en livlig debatt.
( PARANTES) A-kassorna borde givetvis göras obligatorisk till EN kassa (som i Holland) och enhetlig med en viss summa i relation till den lön som utgått och ersättning betalas ut utan karenstid till den som sägs upp. Arbetslöshetsförsäkring idag (30 a-kassor) administrerar utbetalning av arbetslöshetsersättning och är en typ av försäkring vid arbetslöshet. Frågan om A-kassa ser jag som en annan diskussion).
Ovanstående text får delvis eller i sin helhet kopieras eller på annat vis reproduceras, elektroniskt, mekaniskt, analogt och digitalt, eller genom tankeöverföring eller på annat outforskat vis, på papper, plast, band eller annan känd eller framtida substans, i blindskrift, i ljud- eller bildform; den får även musiksättas, dramatiseras, filmas, videoseras, animeras eller omvandlas till balett, mimföreställning eller sångspel, oratorium eller opera. Den får även användas i förbindelse med agitation och propaganda.
Medborgarlön blir säkert ett måste så slipper folk bli satta på bar backe i många fall och inte behöva bli förnedrade och känna sig mindre värda för det blir man sjuk av både psykiskt och fysiskt. Om människor mår bra så blir hela samhället bättre. Mera kreativitet skapas och folk känner livsglädje. Som samhället ser ut idag är det många som inte orkar leva. Ekonomisk stress tär och livet förkortas med många år. Det har forskningen äntligen bevisat .
En medborgarlön på 13.000:- i mån. borde vara rimligt i dagens penningvärde, och justeras eftersom. Pengar finns det I Sverige så det blir en fråga om en omfördelning av kapital. Och naturligtvis ett lönetak över hur mycket man får tjäna.
Det måste bli en demokratiskt ekonomisk rättvisa så fort som möjligt för att rädda våra ungdomar från att känna hopplöshet inför framtiden, och alltför många går ner sig i droger och piller.
Vi måste solidariskt sträva efter ett bra samhälle och en bättre värld för alla att leva i så mår vi bättre i själen. Ingen ska behöva födas fattig.
Politiker måste börja våga prata om obekväma saker som måste förändras och inte sopa allt under mattan och låtsas att problemen inte finns.
En sådan politik håller inte i längden.