Tiotusentals ungdomar i Hongkong demonstrerar sedan en vecka tillbaka för en verklig demokratisk valprocedur i den förra brittiska kronkolonin. Britternas hundrafemtiofemåriga ”lån” av Hongkong gick ut 1997. I förhandlingar mellan Deng Xiao-ping och Margaret Thatcher lämnades kolonin tillbaka till Kina i utbyte mot ett löfte att formeln ”en nation-två system” skulle råda och att allmänna val skulle gälla på halvön.
De massiva protesterna handlar om löftet att guvernören för Hongkong ska väljas fritt. Ett löfte som Peking aldrig uppfyllt.
I början av september publicerade Peking en ny vallag som formellt säger att allmänna val ska hållas 2017. Men i praktiken handlar det om vad demokratidemonstranterna ironiskt kallar ”iranska val”. De kunde lika gärna kalla dem ”kinesiska val”. För att ställa upp som kandidat till guvernörsposten krävs att en valkommission på 1 200 medlemmar ger grönt ljus utifrån kriteriet att en kandidat måste vara lojal med regimen i Peking.
Protesterna började med att studenter började bojkotta lektioner på universitet och skolor. En grupp campade utanför regeringsbyggnaden. Det var i lördags när tusentals ungdomar försökta ansluta till protesterna utanför regeringsbyggnaden som kravallpolisen börjad skjuta tårgas och pepparspray mot demonstranterna.
-Gå hem, bryt inte mot lagen, stör inte den allmänna ordningen så att kollektivtrafiken störs, var det enda budskap som den av Peking utsedde guvernören Leung Chun-ying hade att säga till de protesterande ungdomarna som tydligen inte förstod vad han sa eftersom de stannade kvar på gatorna och tusentals fler anslöt till protesterna som spred sig till andra delar av Hongkong, bland annat de chicka affärskvarteren i Causeway Bay och till andra sidan av hamnen till Mong Kok och Kowloon. I dag måndag anslöt lärarnas fackliga organisation till protesterna genom att utlysa strejk.
I Peking ser ledarna med fasa på de nya protesterna i Hongkong eftersom de i sista hand kan hota deras maktpositioner. På det kinesiska fastlandet går det inte en dag utan lokala uppror mot maktmissbruk, korruption och miljöförstörelse och strejker för bättre löner. Men det finns ingen nationell rörelse för demokratiska fri- och rättigheter att tala om.
Även om det troliga resultatet på kort sikt för protesterna i Hongkong är att repressionen kommer att ta ut sin rätt kan de på längre sikt bli en förebild för miljoner och åter miljoner kineser på fastlandet. Trots att Peking blockerar Instagram för att hindra bilder från protesterna i Hongkong att ses av den kinesiska allmänheten och blockerar sökord som ”tårgas” på internet är det uppenbart att informationen om kampen för reell demokrati i Hongkong kommer att spridas vidare utanför den gamla kronkolonins gränser.
Läs även andra bloggares åsikter om Kina, Hongkong, Peking, Demokrati, Tårgas
Allt stöd till de demokratiska demonstranterna i Hongkong. Deras seger ligger i vårt intresse, svenska arbetare har nytta av demokrati och fria fackföreningar i Kina.
ha ha ha…. du och dina falska dimridåer och den här gången har dom visst fått den äran och vara röda för arbetarklassen…
Ärligt talat är jag ganska trött på ditt nys och ännu en i raden av borgerliga ”revolutioner” finansierade och organiserade från liberalismens slutliga mål där ägandet har samlats till ett fåtal kapitalister som servas upp av ett antal småborgare som får slåss om spillrorna som blir över.
Nä, jag hoppas och tror den kinesiska regeringen har full kontroll och kan dra ner byxorna på quisslingarna och täppa igen deres mutade trutar så att vardagen kan återgå till ett fredligt lugn.
Det är så både arbetarna och den gryende medelklassen vill ha det.
För den kinesiska nationens bästa.
För övrigt gläder det mig att Kina och Ryssland har börjat samarbeta och tillsammans bör de kunna stoppa dollarns dominans som ”världsvaluta” vilket kan få imperialismen på fall, något som hela världen skulle ha glädje av för att kunna bygga upp ett samarbete utan total dominans från någon enskild stat.
Jag skulle med glädje se FN:s huvudkontor flyttades från USA till någon annan plats där det inte är utsatt för en total ensidig påverkan och det skulle bli en vinst för hela världen.
Jag för min del hoppas de kinesiska arbetarna lyckas bilda riktiga fackföreningar och erövra en större del av vinsten från kommunistpartiets kapitalistiska industrialisering. Med fria fackföreningar följer yttrandefrihet. Armén krympt till gränsförsvar och placerad i barackerna, fri press, fri opinionsbildning och rätt att bilda fria partier är en önskvärd utveckling för Kina.
Kinas enda parti, KKP, är partiet för Kinas kleptokrater. Tjuvarna sitter vid makten i Kina, det är därför de inte kan tillåta andra partier. Ingen vet vad Kinas arbetare och medelklass vill, den vågar inte ens säga det, det är bara några decennier sen man placerades i arbetsläger för att ens släkting sagt eller gjort något förbjudet.
Den socialism du propagerar för liknar fascism på pricken.