När Daesh i juni 2014 proklamerade sitt kalifat över ett område lika stort som Storbritannien på gränsen mellan Syrien och Irak frågade sig många förvånat varifrån de fick sina resurser. Svaren varierar alltifrån vulgära fantasier till enkla robusta uppskattningar.

För en del är jihadisterna i Daesh bara ett verktyg som helt finansieras och beväpnas av ”imperialismen” och bundsförvanten Saudiarabien. Med den utgångspunkten blir det normalt att förklara terrorattacken i Paris som en förståelig för att inte säga en rättvis repressalie, en skörd som såtts av ”oss i väst”. Mördarna befrias från ansvar för sina handlingar eftersom de beskrivs som en enkel rekyl på imperialismens härjningar i Mellanöstern.

Inför COP21 i Paris deklarerade Vladimir Putin att ”ISIS säljer sin olja till Turkiet” vilket kanske var en halvsanning 2013-14 men i dagsläget inte alls stämmer med de seriösa undersökningar som bland annat gjorts av Financial Times i en reportageserie och av den franska dagstidningen Le Monde.

Bilden av Daesh som träder fram är den av en krigsmaskin som organiserar sina finanser som en stat i det territorium som ligger under dess kontroll. Inkomstkällorna är många som olja och gas, konfiskation av övergivna byggnader, alltmer omfattande beskattning av företag, butiker och löner. Till det kommer de hundratals miljoner som Daesh la fingrarna på när de tömde bankvalven i Mosul och inkomsterna från försäljningen av arkeologiska fynd. Daesh ger licenser till civila för att söka efter antikviteter som de beskattar med 20-50 % av det uppskattade marknadsvärdet. Utöver det kontrollerar jihadisterna också stora veteodlingar och bomullsplantager i östra Syrien. Uppskattningen av ”statens” inkomster 2014 varierar mellan 800 miljoner dollar till 2,5 miljarder dollar.

Sett till den budget på 2 miljarder dollar för 2015 som Daeshs finansministerium publicerat verkar det troligt att inkomsterna ligger vid den övre uppskattningen. I distriktet Deir ez-Zor där nästan all olja och gas finns koncentrerad lyckades en forskare komma över ett dokument från finansministeriet som listar fördelningen av budgeten i distriktet.

Av distriktets inkomster på 8,5 miljoner dollar i månaden kommer 44,7 % från konfiskeringar, 27,7 % från olja och 23,7 % från skatter. Av 5,5 miljoner i utgifter per månad gick 43,6 % till krigarnas löner, 19,8 % till militära basers underhåll, 17,7 % till offentlig service, 10,4 % till ”islamska moralpolisen”, 5,7 % till sociala bidrag och 2,8 % till media.

Efter att Daesh tog kontrollen över östra Syrien och Mosul och delar av norra Irak kontrollerade de 60 % av Syriens oljekällor och 10 % av Iraks reserver vilket enligt oljeexperter tillät dem att producera cirka 100 000 fat råolja om dagen.

I den omfattande undersökning som Financial Times råvaruexperter gjort framgår det att Daesh inte förmått hålla uppe produktionen på samma nivåer i år. Enligt tidningen ligger produktionen i dag på högst 30- 40 000 fat om dagen för vilka Daesh inte får ut mer än 20 till 45 dollar per fat beroende på kvaliteten. Enligt branschtidskriften Petrostrategi ligger produktionen inte högre än 20 000 fat om dagen. Det är nivåer som inte ens räcker till konsumtionen i de områden som ligger under Daeshs kontroll och nivåer som långt ifrån är någon källa till lukrativa affärer med uppköpare i Turkiet.

Hela idén att Turkiet är beroende av olja från Syrien är inget annat än fantasier hos propagandister för regimen i Damaskus. Av den totala produktionen på 30-40 000 fat om dagen konsumeras nästan allt i Syrien och Irak. De smugglare som i decennier sålt olja svart över gränsen till Turkiet kunde göra stora profiter tack vare att regimen i Damaskus subventionerade oljepriserna. Men subventionerna har upphört och världsmarknadspriset på olja av god kvalitet sjunkit till under 50 dollar fatet. Det har gjort den illegala gränshandeln med Turkiet i det närmaste olönsam, speciellt med tanke på de stora risker som smugglarna måste ta.

I själva verket är det Ryssland som förser Turkiet med huvudparten av landets dagliga oljekonsumtion på cirka 700 000 fat om dagen, vilket ska jämföras med Daeshs aktuella produktion kring 35 000 fat om dagen och med ett eget behov på cirka 70 000 fat om dagen.

Det ligger flera orsaker bakom nedgången i produktionen. Flera källor och raffinaderier har bombats med nedlagd produktion som följd. Daesh har inte heller lyckats rekrytera tillräckligt med kvalificerade ingenjörer och tekniker för det underhåll som anläggningarna kräver.

Både amerikanska och ryska media har rapporterat om bombattacker mot tankbilskonvojer. Vad Financial Times reportage avslöjar komplicerar bilden av vem som köper och säljer och hur oljan når fram till konsumenterna. Daesh har inget eget distributionssystem för råoljan och raffinerade produkter. De tankbilar som ibland bildat kilometerlånga köer vid oljekällorna tillhör inte Daesh utan privata uppköpare som i sin tur säljer vidare till elkraftverk, bensinstationer, handlare i eldningsolja och så vidare.

De smaskiga rubrikerna om att Daesh säljer olja och gas till sina fiender och vice versa att fienderna köper av Daesh och därmed finansierar dem har mer jordnära orsaker.
Till att börja med köper regimen i Damaskus gas av Daesh för att hålla igång de elkraftverk som ligger under Assads kontroll. Det passar naturligtvis inte in i regimens proklamationer om totalt krig mot ”terroristerna” men materiella behov är moder till mången kohandel i världen. Med sina kontakter i Iran skulle Assad kunna skaffa den nödvändiga gasen men handeln med regimens ”bästa fiende” är billig och direktlevererad till kraftverken.

I de områden som kontrolleras av FSA och andra miliser, som exempelvis i stora dela av provinsen Aleppo och Idlib, är oljeprodukterna från källor under Daeshs kontroll vitala.
-Det är en situation som får mig att både skratta och gråta, säger en lokal milisledare i Aleppo som köper diesel producerad av Daesh
– Vi har inget annat val, vi är en fattigmans revolution. Ingen annan erbjuder sig att sälja olja till oss.
Oljan behövs till pumpning av vatten, i jordbruket, på sjukhusen, i de industrier som finns kvar och till uppvärmning. Ingen klarar sig utan oljeprodukterna och det finns bara en källa tillgänglig för de områden som ligger utanför regimens och Daeshs kontroll, nämligen oljan från Daesh.

De senaste månaderna har situationen för Daeshs utvinning av olja ändrats drastiskt. Bombningen av tankbilsköerna, oljekällorna och raffinaderierna har enligt Patrick Osgood, vid Iraq Oil Report, lett till att exporten minskat kraftigt och begränsas mest till handel med regimen.

Daeshs inkomster från oljeutvinningen har säkerligen minskat kraftigt sedan amerikanskt och ryskt flyg bombar anläggningar och tankbilar. Vad som hittills hållit tillbaka de amerikanska bombningarna verkar vara effekterna för befolkningen i de områden som kontrolleras av FSA och allierade miliser. Men med Putins inträde på scenen faller de farhågorna bort eftersom inga tankbilar längre vågar stå i dygnslånga köer vid källorna. Situationen för civilbefolkning som är i behov av oljeprodukter för att värma sig och laga mat kan bli desperat inför den kommande vintern.

För de 10 miljoner människor som lever under Daeshs kontroll kommer de sjunkande oljeinkomsterna att svida i skinnet. Redan har Daesh ökat ”zakat” (obligatorisk allmosa) från 2,5 % av inkomsterna till 10 % och affärmännen har fått förskottskrav på hela skatten för 2016. I Mosul har det redan lett till att en tredjedel av klädbutikerna på affärsgatan Dawasa har tvingats stänga. Lönerna till anställda i administrationen har halverats och skolböcker och medicin är inte längre gratis.

Det låter som om nyliberala chockbrigaden satts in, men ekonomin under Daesh är i stort en krigsekonomi. I Raqqa och Mosul planeras inga ekonomiska investeringar för utveckling och förbättringar. Allt går ut på att suga ut maximala inkomster i krigets tjänst. Som alla andra extrema krigsekonomier kommer den att rasa samman och slå undan benen på det monster som lockat till sig kriminella, äventyrare och religiösa fanatiker från hela världen.

Läs även andra bloggares åsikter om Syrien, Putin, Assad, FSA, Olja, ISIS