Slut på Olja och Mat?

.

Jag brukar inte flagga

för kommande TV-program.

Men här är ett

som jag tror kan sätta i gång en del hjärnceller:

.

https://i0.wp.com/3.bp.blogspot.com/_r6B7nSVcxtg/SnBb9WCXTUI/AAAAAAAACxA/QTFMt50ukig/s400/Soppatorsk.jpg?resize=296%2C466

.

VETENSKAPENS VÄRLD

Del 13 av 18. Förut kallades de för olyckskorpar – de som sade att världens oljeresurser håller på att sina. Nu varnar världens största försäkringsbolag för att oljan inte räcker ens till nästa högkonjunktur och att priserna kan rusa i höjden redan inom några få år. Samtidigt ser forskare nu att flera andra viktiga råvaror börjar ta slut i jordskorpan. En av dem är fosfor, som är livsviktig för hela världens jordbruksproduktion. Och så lyfter arkeologerna på locket till en av Sveriges mest spännande fornborgar: Runsa var en både exklusiv och toppmodern befäst borg under folkvandringstiden. Programledare: Victoria Dyring.

20.00 SVT2. Samt massor med repriser.

Svenska Dagbladet,Politiskt inkorrekt och Sverigedemokraterna

.

.
Enligt Göteborgs-Postens Peter Linné var det Säpo som låg bakom razzian mot fyra familjer i Göteborg. Alla med rötter i Palestina. Det ”var Säpo:s hemlige agent i kommenderingsledningen som tog emot uppgifterna och som därefter hade det reella inflytandet”. Bland annat ”krävde och tillsatte” Säkerhetspolisen ”en ny åklagare”. När det sedan visade sig att de grova övergreppen var fullständigt grundlösa fick polisen i Göteborg ”tvätta Säpos byk”. Riksenheten för polismål utreder det hela. Men vi lär åtminstone inte på ett bra tag får reda på vad Säpo hade för underlag för sin blixtaktion. Kanske ett tips från den amerikanska säkerhetstjänst som arbetar i Sverige?
Avgörande fakta kommer att hemligstämplas av säkerhetsskäl.
Men nog vore det på sin plats att Svenska Dagbladets Claes Arvidsson bad om ursäkt för sin skandalösa ledare den 1 november. Där påstod han frejdigt att ”i lördags skulle ett attentat genomföras i Göteborgs city, kanske i Nordstan. Innan det smällde han dock polisen före med sin razzia”. Hans egen tidning har på nyhetsplats dementerat alla uppgifter om att det skulle ha funnits ett terrorhot. Alla misstänkta är rentvådda från anklagelser. Men Andersson håller tyst.
Det avskyvärda med Arvidssons ledare var ändå inte att han hade fel om fakta. Sådant händer. Nej, det vidriga med hans påståenden var att han, med fria associationer och genom ett bestämt urval av händelser länkade det påstådda terrorhotet till muslimer i allmänhet och kriget i Afghanistan i synnerhet.  Han jobbar med det retoriska knepet, ”guilt by association”. Familjerna i Göteborg kunde förväntas vara skyldiga därför att andra muslimer är eller påstås vara det. Här har jag saxat en större avsnitt från ledaren.
.

.

.
Ledaren i sin helhet.

.

Får vi tro Aftonbladet ska en favoritsida på nätet för den häktade Peter Mangs i Malmö ha varit ”en sajt som står Sverigedemokraterna nära”. Sajten är troligtvis ”Politisk inkorrekt” (PI). Eller något av syskonen på nätet som är ännu värre.
”Politiskt inkorrrekt” har haft och har en exempellös framgång på nätet. Den har oerhört många besökare och presenterar sitt noga urvalda nyhetsmaterial så att läsarna fås att tro att kriminalitet, våldtäkter och mord i nästan alla fall begås av invandrare. Framförallt då invandrare med muslimsk tro eller från länder där islam är förhärskande. Här gäller mottot ”guilt by association” för varje artikel. Om Peter Mangs fått en skev världsbild genom läsning av denna sajt vet vi inte än. Det är inte ens klart att han är skyldig. Men det kan vara så och många andra betraktar dagligen livet genom sajtens deformerade linser. Den vecka när 23-åringen i Örebro erkände sju kvinnoöverfall och misstänks för fler, då var det inte politiskt korrekt av Politiskt inkorrekt att skriva om detta. Detta trots att han kan vara landets grövsta sexförbrytare genom tiderna. Har man ett namn som klingar svenskt,  likt ”Hagamannen” i Umeå, Niklas Lindgren, är det inte mycket att orda om på PI:s hemsida. Liksom vardagslivet för de 700 000 svenskar med utländsk bakgrund som går till sina jobb i Sverige och ser till att det här landet överhuvudtaget inte störtar samman…

.

.
Har man Politiskt inkorrekt som sin huvudmeny när det gäller nyheter
får man en bild av att det bara är muslimer som är kriminella.
.
Svenska Dagbladets nyhetsbevakning på nätet är mycket bra och jag vill inte ens jämföra ledarsidan med Politiskt inkorrekt.  Men Claes Arvidssons ledare har ett identiskt upplägg med det som PI:s skribenter ständigt utnyttjar när de på sin hemsida beskriver verkligheten.
Därför är det ynkligt att vi inte fått någon ursäkt.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,DN1,AB1,SVD3,DN2,GP1,GP2,GP3,DN3,SVD4,GP4,

Bloggare:Jinge,Stefan,Lindgren,RödaMalmö,

Publicerat i Okategoriserade | 6 svar

Bättre att gå av cykeln – än att trilla omkull…

.

Går man av cykeln i en uppförsbacke är det lätt att sitta upp igen när man väl kommit uppför stigningen.
Det är vad Mona Sahlin gjort när hon nu, med bägge händerna, markerat att inte bara hon själv, utan också alla andra ledamöter i partistyrelsen och verkställande utskottet, ställer sina platser till förfogande inför våren extra partikongress. Ibland pratar man om ”ministerstyre”. Här ser vi ett historiskt ”ordförandestyre” där Mona Sahlin på egen hand bestämmer att de 33 ledamöter som den ordinarie kongressen valt,  ska hoppa av sina cyklar bara därför att hon själv tappat styret i motlutet.

.

.

Susanne Ljungskog klarade att bli dubbel världsmästarinna.
Kan Mona Sahlin dubblera i ett nytt ordförandeval?

.

Nu kan hon göra ett till synes eget val inför kongressen. Märker hon att en bredare skara av partiets beslutsfattare vill ha bort henne och att det finns en eller flera motkandidater till ledarskapet, med stor uppslutning bakom sig, då avstår hon ”frivilligt” från att hoppa upp i sadeln  igen när man väl nått backkrönet. När historien ska skrivas behöver det inte stå att hon tvingades omkull, att hon tvingades att avgå, i stället valde hon själv att gå av, att lämna sitt ordförandeuppdrag i en tid av omprövning.
Är hon först upp i backen, bland alla dem som hon tvingat att leda sina cyklar, är att det bara att sätta på sig den ”gula ledartröjan”, hoppa upp igen och trampa i gång pedalerna. Men nu som en ”renad”, nyvald Mona som själv vågat att ställa sin plats till förfogande. Med en nyvunnen auktoritet i partiet.
Lyckas hon med detta blir det också ett gyllene tillfälle att se om det egna ”tävlingsstallet” som det heter bland de professionella cyklisterna. Uppstickare och solokörare dumpas utan att hon själv uppfattas som ansvarig. Ett nytt ”Stall Mona” kan ge sig i väg. Publikleden slutas och kampen om  den åtråvärda statsministerposten 2014 komma i gång.
Ja, hur går det. Ingen vet. Men jag tippar för skojs skull Sven-Erik Österberg. Om han nu i tid vågar sig på en ”utbrytning” i den branta backen. En av de få i Arbetarepartiet som en gång i tiden har haft ett vanligt jobb. Innan han blev ombudsman i Skogsarbetarförbundet slet han som skogsarbetare hos Domänverket i Skinnskatteberg. En partiordförande med bredare livserfarenhet, med lite ”valkar i nävarna”, är kanske det partiet känner sig behöva i sin historiska kris.

.

https://i0.wp.com/static.beta.pixgallery.com/images/detail/J/M/N/PIX-JMNYLG.jpg?w=584

.

När det gäller politiken väntar en verklig bergsklättring

.

Aftonbladet har gjort en löjlig SIFO-undersökning som sägs visa att det ”svenska folket” har störst förtroende för Thomas Bodström som ny partiordförande. Det må så vara. Det ”svenska folket” känner igen kändisar.
En helt annan sak är vad socialdemokratins medlemmar tycker. Vid Per Albin Hanssons död 1946 tippade alla att den välkände socialministern Gustav Möller skulle axla hans mantel. Knappt några svenskar visste vem Tage Erlander var. Ändå blev det han som tog över ordförandeklubban och sedan blev den person i Sverige som suttit längst på statsministerposten…
Detta om den rafflande klungstrid som nu väntar. En strid som ytterst handlar om framtida poster, löner och möjligheter att klättra några pinnar på karriärstegarna. Jag får återkomma om den politik eller den verkliga ”bergsklättring” som väntar…

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD6,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,AB1,AB2,AB3,AB4,GP1,GP2,GP3,GP4,Expr1,Expr2,Expr3,

AB5,SVD7,Expr4.AB6,SVD8,DN6,Expr5,GP5,GP6,SVD9,DN7,DN8,GP7,

Bloggare: Jinge,Svensson,Teckentydaren,Motvallsbloggen,

Publicerat i Okategoriserade | 10 svar

Stormsvalor i London?

.

En väldig våg med 50 000 upprörda studenter sköljde i dag in över det konservativa partiets högkvarter, Millbank Tower, i London. En liten gruppering valde att också slå sönder huvudentrén och att för en kort stund ockupera byggnadens tak.
Bakgrunden till vreden är de konservativas beslut om att höja terminsavgifterna vid universiteten från omkring 30 000 kronor/år till 100 000 kronor.
Det råa och brutalt nakna klassamhället är tillbaka. Storbritanniens moderater gör detta hand i hand i sin koalition med Jan Björklunds brittiska kollegor i det liberala partiet. En föraning om vad som kan hända i Sverige när det knakar till i den oförutsägbara kapitalistiska ekonomin.
Angreppet på vanliga ungdomars förutsättningar att studera är bara en del av det som händer i samhället i övrigt. Regeringen har slängt alla osthyvlar åt fanders när det gäller den offentliga sektorn. Motorsågarna är i gång och kapar. 300 000 jobb ska bort, vilket innebär minst 200 000 till i den privata sektorn. Den gamla, långvariga recessionen i ekonomin släpar som gikt i nerkörda ben. Regeringens angrepp på den gemensamma  välfärden kan innebära ännu mer komplicerade besvär.
Vi får hoppas att studenternas uppmarsch var  den sky av stormsvalor som varslar om en social orkan…
Här några bilder från brittisk press:

.

.

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

I pressen: SVD1,DN1,GP1,VG1,

Publicerat i Okategoriserade | 6 svar

Polis och militär – kapitalets här?

.
Jag har valt att lyfta upp en kommentar från ”Bosse”. Inte för att den inleds med lite beröm, vilket alltid är trevligt, utan för att den reser en del mycket viktiga principiella frågor om hur socialister ska se på statens organiserade våldsstrukturer.  Frågor där det finns oklara svar i det vi kan kalla för en bred vänster. För det räcker definitivt inte med att bara ropa ”Polis och militär- Kapitalets här”.  En korrekt analys eller en teoretisk insikt är oftast inte samma sak som att ha ett vettigt politiskt förhållningssätt till den rörliga verkligheten. Här först kommentaren:
.

.

Soldat i imperialismens tjänst?

.

Hej Göte!

.

Som vanligt får du ihop mer sannolika mönster, av det som verkligen sker och händer, av bitar och skärvor som far åt höger och vänster när makthavarna INTE GJORT SITT för att undvika desinformation. Som så många gånger annars, är dina artiklar som att ta på sig glasögonen för en annars blind man i nyhetsdepeschernas flod. Givetvis hänger det mycket ihop med tillit och förtroende också: efter mångårig läsning av dina artiklar har jag aldrig blivit vilseledd av dig.
Men jag drar inte alltid samma slutsatser. Du skriver som slutkläm: ”Är det inte så att Nordstan är nära och Afghanistan långt borta.
Det är därför vi ska ta hem våra soldater nu!
Då hjälper vi till att minska både flyktingströmmar och att hålla Nordstan fritt från terrorhot.”
Bör inte kopplingarna peka åt närmat motsatt håll?
Är inte 1/5, 1/10 eller t o m 9/10 av faktiska bombhot i västvärlden ett verk av organiserade brottslighet och inte av terrorgrupper? Har inte läst någon statistisk uppgift i ämnet. Men bombhot verkar vara en vidare kategori än terroristiska tillslag, som en annan dag anhåller en effektsökare från svarta blocket och ytterligare en annan dag en grupp butiksbiträden från Nordstan som blockerar ingångarna med bengaliska eldar. Eller blir bara det en sanslös tankegång, Göte?
En sak till: ”få hem de svenska soldaterna” har från din sidan, som jag tolkat dig, varit på pricken detsamma som att stoppa Sveriges krigsinsats. Ska vi inte säga ”deras” soldater, inte ”våra”? Kan vi alls vara mot krigskampanjen under ledning av hökalliansen, utan att också säga rakt ut att, så länge kriget pågår, är vi för varje försvagning av insatsstyrkan, inklusive soldater som stupar?
Inblåst i fjällstugor har jag under årens lopp vistats med både militärer och poliser. Det har alltid varit duktigt fjällfolk och oftast varit hyggliga och hjälpsamma personer. Men jag tror inte att de, på de tiden ens en gång, känt igen mig när jag höll på med patientarbete. Jag hade en arbetsförordning att följa. Poliser och militärer är underställda reglementen, som bara stundtals (och inte bara vid ”tillbud”) avviker från kadaverdisciplinen. För att fullfölja rollen som vi tilldelats i klassamhället, kan ”vi” inte följa reglerna för vistelser i fjällstugor.
Poliser och militär är arbetsköparnas och imperialistiska makthavares drabanter. Även om en fascist räddade mitt liv från att bli ett ett skrovmål åt vargar, vore det otänkbart för mig att därefter dra slutsatsen: fascister är inte alltid dåliga att ha, för en dag står de man mot man mot MC-gängen.

.

**********************************************

.

Svar till Bosse:

.

Jag börjar med mina skrivningar om ”våra soldater” och ”vårt krig”. Jag använder dessa begrepp för att lättare få människor att börja fundera över det som händer. I ett klassamhälle som vårt är statligt våld givetvis inte klasslöst – i skarpa situationer där ”klass står mot klass”. Det gäller dagens Afghanistan eller morgondagens kraftfulla, men olagliga strejker.
Men samtidigt har människor – och vår klass – alltid ett politiskt ansvar för det som sker. Det är den traditionella arbetarrörelsen i Sverige, SAP och LO, som har gett klartecken (Göran Perssons regering) för ”vår” stridsinsats under NATO:s fanor. Det är också SAP – utan ett knyst av protester från LO – som nu har valt att fortsätta med sitt stöd för att enrollera mer svenska soldater under NATO:s fanor. Genom att betona att stridsinsatsen är ”vår” vill jag varsla arbetande människor. Ja, alla människor med sitt hjärta till vänster, om att ansvaret också är deras och inte bara borgarnas och att det är ”vår” förbaskade skyldighet att göra någonting åt det. I praktiken kräva att soldaterna kallas hem.
Jag kunde konsekvent använda citationstecken om begreppen ”vår” och ”våra” i alla sammanhang. Men anser att detta är otympligt. Nog kan du någon gång säga ”vi” om dagens arbetarrörelse utan att en endaste gång drömma om att dela de borgerliga värderingar som präglar Sahlins och Lundby-Wedins idévärld .
Dessutom avväpnar mina skrivningar, i bästa fall, de ”poliser och militär(er) (som) är arbetsköparnas och imperialistiska makthavares drabanter”, som du skriver. Vi är naturligtvis intresserade av att så många poliser och militärer som möjligt funderar över och ifrågasätter sina egna roller i dessa ”skarpa situationer”. Det är helt fel att i sin propaganda tala om för folk hur bra och positivt det är när svenska soldater dödas av ”insurgenter” som militären säger. Jan Myrdal som lika glatt försvarat stalinismens massmord på ryssar i stort och på arbetarrörelsen i synnerhet som de röda khmerernas terror i Kambodja, han brukar på ålderns höst, pråla med någon sliten påfågelfjäder genom att framhäva hur bra han tycker det är att svenska soldater sprängs i luften. Ett patetiskt politiskt självmord. Kanske med Stalins bödel Lavrentiy Berias skrifter på nattduksbordet…

.

Bättre att Jan Myrdal bara pysslat med modelltåg

.

Är det inte bättre att betona att de ska hem. Då slipper de gå den Norra Alliansens ärenden. De slipper att döda – och att bli dödade. Situationen ”på marken” i Afghanistan är dessutom alltför diffus för att vi på förhand ska hylla allt som kallas för motstånd mot ockupationsmakten. Exempelvis inte om det handlar om etnisk rensning eller att bränna ner skolor för flickor.
När det gäller polisen som ”Mitt på gatan står” vill både du och jag  ha en annan mer öppen och demokratisk organisation och ledning för dess verksamhet, en annan utbildning och ett annat medvetande. Men jag tror inte att någon av oss – inom överskådlig framtid – ifrågasätter behovet av ”ett vardagligt polisarbete” som ”vår” professor i kriminologi, Leif G W Persson brukar muttra om…
När det gäller din fråga om bombhot och kopplingen till ”organiserad brottslighet” respektive till vad vi kanske kan kalla för ”politiska terrorgrupper” så sker det säkert ibland en sammanblandning. Genom att kalla allting för ”terror” söker makthavarna – och media – just stöd för sitt krig i Afghanistan. Det var huvudpoängen i min blogg. Men själv är jag definitivt och hundraprocentigt övertygad om att exempelvis attacken mot World Trade Center och kollektivtrafiken i London hade religiösa och politiska förtecken. Mer eller mindre regisserade eller influerade av den rabiata sekten kring Al Quaida. En gruppering som i namn av motstånd mot USA främst dödar andra muslimer, företrädesvis shiiter..

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD6,DN1,DN2,DN3,GP1,GP2,GP3,

Publicerat i Okategoriserade | 4 svar

Överallt terrorhot och terrorister…

.

” Terrorhot mot Nordstan”

” Ny Laserman i Malmö”

” Terroristrättegång mot somalier i Göteborg”

” Så dödades svenske soldaten”

” USA: Vi övervakar bara terrorister”

.
De flesta svenskar håller inte längre fast vid ”den enda sanna evangeliska läran”. Därför är det omöjligt att  här på hemmaplan piska upp rätt stämning för ett religionskrig. Den tid, när den uppländska överklasskvinnan ”Heliga Birgitta” kunde mana kung Magnus Eriksson till krig mot ”hedningarna i Finland” är ett minne blott. Vare sig regeringen, miljöpartiet eller socialdemokraterna väljer i dag att kalla sitt krig i Afghanistan för ett nytt ”korståg”.
De svarta rubriker,  som sätter fart på ideologiska uppbådet för Sveriges militära aktivism under NATO:s fanor,  handlar i stället om ”terrorister”, ”talibaner” eller ”islamister”.

.

.

I går var det antisemitism som gällde…

.

I början av 1900-talet var det ”sågfilare” från Ryssland som hotade Sverige. I en tid när sviterna från Karl XII:s krigarliv ännu inte gått över i tvinsot. Under 1930- och 40-talen, som så många gånger förr, var det judarnas tur, att hängas ut. Det var ”judarna som korsfäst Jesus”. Judarna låg inte bara bakom ”bolsjevikrevolutionen”. De var också ansvariga för börskraschen på Wall Street och Den stora ekonomiska depressionen. De var ”ockrare” med ”osvenskt kroppsspråk” på samma sätt som ”lappjävlar, tattare och zigenarpacket”. Antisemitismen var djupt rotad i Europa. I alla klasser, i överlevande kungahus och i alla samhällsskikt. Det var definitivt inte en farsot som spridit sig  från arabvärlden…
Åren passerade och Carl Bildt lyckades under några år blåsa nytt liv i rysskräcken med sin jakt på ”sovjetiska ubåtar”. Men i dag har tiderna flytt och gårdagens ryska sågfilare och judar har blivit till ”islamistiska terrorister”.
Detta därför att USA och stora delar av västvärlden jagar efter kontrollen över Afrikas, Mellanösterns och Centralasiens energi- och råvaruresurser. Därför krigar man i Irak, i Afghanistan och i Pakistan. Direkt eller indirekt också i Somalia och i Jemen. Våra stater ger också ett reservationslöst stöd åt kolonialmakten Israel. Namnet Carl Gustaf sprids över världen. Inte minst när bilden av vår monark som en ömsint och trofast familjefar suddats bort på Stockholms lönnkrogar blir det granatgeväret Grg m/48/Carl Gustaf  som får stå för varumärkets glans och ständigt nya exportframgångar…

.

.

Från amerikanarnas övergepp i  fängelset Abhu Ghrahib

.

Krigen rasar främst i muslimska länder och därför blir det” Muhammed” som på ett naturligt sätt kopplas till ”terrorismen”, vilken oftast handlar om mer eller mindre desperata svar på våra krig. Kopplingen blir lätt att göra. I krigens spår kommer flyktingströmmarna. USA vägrar i stort sett att ta emot ”sina flyktingar”. Inte ens alla kristna i Mellanöstern som nu flyr från Irak, Libanon och Israel får en fristad i landet.  Som en följd av krigen i Irak, där vår utrikesminister Carl Bildt var aktivist, har över hundratusen irakier i stället hittat skydd i Sverige. Miljoner andra finns i Syrien, Jordanien och andra länder i Mellanöstern. I Sverige finns också stora flyktingskaror från Somalia. I veckan berättade radions P1 om att svenska poliser hjälper den grekiska gränspolisen med att försöka klara den enorma flyktingströmmen från Afghanistan. Flyktingar som inte är några ”flyttfåglar” i mänsklig skepnad. De försöker ta sig  hit helt enkelt därför att vi krigar i deras hemländer. Borta är de dagar när de gamla kolonialmakterna lugnt kunde skjuta ihjäl ”gulingar” och ”svartingar” utan att behöva räkna med rekyler i form av flyktingar till sina egna trygga hemländer…
Därför blir det ”Muhammed” som jagas. Inte när hans namne blir matchhjälte för AIK och räddar denna anrika fotbollsklubb från att ramla ur allsvenskan. Nej, den Mohammed man jagar är en palestinier eller en muslim som har svårt för eller inte accepterar USA: s krig i Somalia, Jemen, Irak, Afghanistan och Pakistan. Jan Guillou har väl berättat om hur det gick när en svensk familjefar med detta namn skulle kallas till vittne efter ”terrorhotet i Nordstan”:
”Men nu var det alltså frågan om en svensk som hette Muhammed i förnamn. Då krävdes 20 man för tillslaget, då fick polisen mundera sig i de särskilt skräckinjagande svarta kläderna med terroristmasker och då fick de använda sina häftigaste vapen, k-pisten Heckler & Koch MP 5 med lasersikten.”
Judas Iskariot med kroknäsa och penningbörs har blivit den skäggige självmordsbombaren Muhammed…
Vare sig en Fredrik Reinfeldt eller en Mona Sahlin kan beskyllas för rasism. Men deras krig och deras anpassning till USA grumlar det vatten där Sverigedemokraterna och andra ännu mer obskyra partier finns. Sverigedemokraterna kan framgångsrikt  fiska röster på grund av västmakternas krig i den muslimska världen. Beror inte alla skjutningar i Malmö egentligen på alla muslimer i stan?

.

.
Samtidigt med att ”Amerikanska” Dagbladets ledare
konstaterar att ett ”attentat har avvärjts”
visar tidningens nyhetssida att det var falskt alarm…

.

Ett av de mest vidriga inslagen i detta ideologiska uppbåd för våra krig var en ledare i Svenska Dagbladet: ”Afghanistan handlar också om Nordstan”. Där hyllas polisen för sina övergrepp i Göteborg och författaren Claes Arvidsson hävdar fullständigt grundlöst att ”ett attentat avvärjdes”. I sin smaklösa tribut till våra krig väljer han sedan att citera från den danske statsministern Lars Lökke Rasmussens bok ”I orkanens öga”, där denne försvarar det danska dödandet i Afghanistan:
”Vi är där för att försäkra att landet inte blir en fristad för terror igen. Det är grunden till vår närvaro, varken mer eller mindre.”
Ledaren i Svenska (Amerikanska?) Dagbladet avrundas sedan djupsinnigt med en poetisk rad:
”Afghanistan är långt borta. Nordstan är nära.”
Varför inte vända på versen?
Är det inte så att  Nordstan är nära och Afghanistan långt borta.
Det är därför vi ska ta hem våra soldater nu!
Då hjälper vi till att minska både flyktingströmmar och att hålla Nordstan fritt från terrorhot.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD6,SVD7,SVD8,DN1,DN2,GP1,GP2,GP3,SDS1,AB1,VG1,SVD9,SVD10,SVD11,SVD12

GP4,SVD13,GP5,GP6,SVD14,SVD15,DN3,GP7,GP8,AB2,VG2,AB3,SVD15.

Bloggare; Jinge, Svensson,Sjöstedt,

Publicerat i Okategoriserade | 7 svar

Från höst till vinter

.

.
I förrgår fyllde jag bloggen med några bilder som visade hur sensommar går över i höst, i våra tiders  ”Mulens marker”.
I dag har snön börjat att falla. Vi får se hur mycket vitt som dansar ner eller om det blir slask som dryper.
Men här är två kort från i går. Vintern börjar att ta tag. Ute i backarna var det nio minus. Naturen håller andan.
Själv pryder jag sedan länge mina ben med långkalsonger.
Det ”lurviga” räcker inte långt. Veden är dessutom inne och dubbdäcken på…
.
.
Här är snön på väg in över södra Sverige. Bilden SMHI 6.30 i dag:

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

I pressen: GP1,SVD1,,SVD2,DN1,GP2,,DN1,GP3,SVD3,

Bloggare: Jinge,Svensson,

Publicerat i Okategoriserade | 2 svar

Från sensommar till höst

.

.

På bara ett par dagar går sensommaren över i höst.
I norra Sverige lurar redan vintern.
Från köldhålet Nikkaluokta i Lapplandsfjällen
rapporterades i morse minus tjugoen grader.
Här vid vårt gamla båtmanstorp var det minus åtta vid sjutiden.
Från en vecka till en annan är höstens fyrverkeri i gulrött över.

.

.
Morgondimma i november.
.
.
Den sista kvällssolen tar farväl i skogsbrynet.

.

.

Under flera nätter i oktober sjönk temperaturen ner till minus nio grader.
Får vi en ny vargavinter?
Vi bor i Alefjäll fem mil norr om Göteborg
där höstens varma Skagerack inte kan dämpa kylan.

.

.
Egentligen behöver man ingen termometer. Utanför köksingången
har vi en rhodedendron vars blad omedelbart
anpassar sig efter temperaturen. Släktet trivs därför bra i Himalaya.
Efter en tids umgänge med busken lär man sig hur kallt det är.
.

.

Även kalla vinterdagar går det bra att torka tvätt ute.
När det är soligt och blåser nordan är luften extremt torr.
För mig är det nu dags för långkalsonger och tjocka flanellskjortor…

.

.

Vår by, som en gång hade skyldighet att hålla vårt båtmanstorp,
ligger till en del på lätt sandjord. Här är därför
gammal jordbruksbygd, i Alefjälls och Risvedens skogar
mellan Göta älv och sjön Mjörn.
Det finns gott om arkeologiska minnen ända tillbaka
till den Äldre stenåldern. Men denna vackra bautasten,hos en granne,
stammar från det vi brukar kalla för Folkvandringstiden, åren 300 – 600.

.

.

Älgjakten är för många av oss på landsbygden större än julafton.

Vår lilla jaktgemenskap hade bättre tur än kungen.

Men vi hade inte heller sextio journalister som rände runt i buskarna.

Här går en pinntjur upp i logtaket

Köttet ska hänga tre till sju dagar för att bli mört.

Allt beroende av hur kallt det är.

.

.

Granngården med den ståtliga bautastenen har också en liten flock
med långhornad skotsk höglandsboskap.
Alla klarade sig under älgjakten…

.

.

Med genombrottet för ensilage har vi haft en tyst revolution i
produktiviteten hos svenskt jordbruk.
Långt in i oktober kan man skörda en andra eller tredje gång.
Här är det klöver och en del havre som rullas in i balar.

.

.

I ett ekologiskt jordbruk ska gödseln tillbaka till jorden.

Här en utsikt från min skrivkammare på vinden.

Härliga dofter över nejden.

.

.

Gårdagens sträng med gödsel bränner bort nattfrosten.
Kväven ska snabbt ner i jorden
för att ge bästa gödning och minst utsläpp av koldioxid.
Med en kooperaiv infrastruktur kan
mjölkjordbruken producera mycket biogas.

.

.
Hösten är en tid med vila.
Här har vår labrador, Freja, en rofylld stund i farstun.
Med mina gamla skor som kudde.
.
.
Friden rår också i hall och kök.
Barnbarnen bäddar ner sina dockor…
.
.
.
Även om nallarna inte går i ide
tar de sig en eftermiddagslur. Hösten är här för gott.

.

.

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

I pressen: GP1,SVD1,GP2,

Bloggare:

Publicerat i Okategoriserade | 6 svar

Tjugosex år sedan 1984…

Redan i torsdags morse skrev vi här om den amerikanska spioncentralen i Oslo. En naturlig slutsats var denna:
Spionskandalen i Norge ställer naturligtvis frågan om hur det ser ut i Sverige. Lever vi också med ett flöde av tidigare anställda inom SÄPO som nu arbetar för USA:s räkning? Är regeringen i så fall informerad? Har det också här pågått sedan våren 2000?
Ärendet är öppet. Vilken eller vilka riksdagsmän/riksdagskvinnor reser sig upp och ställer vår justitieminister till svars?
Efter några dagar i trance har svensk media  och bloggvärlden släppt intresset för kungens olika ”rumpor”  här i livet,  vare sig det handlat om de hos bortflyende älgar eller tillskyndande hålldamer, och i  dag får vi veta, vilket var självklart, att samma illegala verksamhet bedrivs på svensk mark. Vem kan bli förvånad? Så här 26 år efter 1984.

.

I torsdags berättade vi också hur Thurid Thomassen, ordförande i  det norska vänsterpartiets Rødt, kommenterade  avslöjandet i vårt naboland. Hennes ord gäller bra också för svensk del. Det är bara att i stort sett byta ut nationaliten i hennes uttalande:
– Vi måste skapa klarhet i vad svenska myndigheter känt till om denna verksamhet och om den är i strid med svensk lag. Vi kräver också full öppenhet runt efterspelet till de avslöjanden som kommer fram. Har någon dessutom blivit orättvist övervakad på svensk jord, måste de få ta del av de lagbrott som begåtts emot dem.
– Här kan det handla om erfarna agenter som fått sin speciella kompetens på de svenska skattebetalarnas bekostnad. Det är mycket betänkligt att topputbildad säkerhetspersonal tar arbeten för utländsk räkning när de har avslutat sina karriärer i svensk tjänst. Vi föreslår därför att det införs en karens där man förbjuder anställda att arbeta för en annan stats räkning de första fem åren efter avslutad tjänst för Sverige. Vi vill också att det ska vara anmälningsplikt för de som tar sådana uppdrag där de för den svenska myndigheten deklarerar avsikten med sitt nya uppdrag. Deras namn ska dessutom finnas i ett offentligt register.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,DN3,AB1,AB2,Expr1,Expr2,Expr3,GP1,GP2,VG1,SDS1,SVD4,SVD5,DN4,Expr4,GP3,SVD6,DN5,DN6,DN7,

Expr5,GP4,VG2,DN8,VG3,SVD7,GP5,GP5,SVD8,

Bloggare: Kulturbloggen,FotoLasse,Jinge,RödaMalmö,Svensson,

Publicerat i Okategoriserade | 17 svar

Republikanerna stormar Capitol Hill.

-Ett högtidligt löfte till Amerika.

.

-A Pledge to America, är titeln på det Republikanska partiets program för hur landet ska styras av den nya majoriteten i Representanthuset.
I koncentrat kan programmet sammanfattas till – mindre centralmakt i Washington, lägre skatter och kraftiga nedskärningar i de offentliga utgifterna.
-Bort med fingrarna från den fria företagsamheten, lyder stridsropet som ett eko ur den amerikanska westernideologins djupaste källare. En så ingrodd reflex att republikanernas andreman i Representanthuset, Eric Cantor, häromdagen avfärdade Barack Obamas förslag om nya skattelättnader för företagen i syfte att stimulera jobbskapande.
-Vi ska hålla tillbaka Washingtons vilja att tala om för företagen hur de ska göra för att växa, sa den principfaste försvararen av den fria företagsamheten. Anekdoten är ett koncentrat av vad som väntar på Capitol Hill.

.
Eric Cantor blir republikansk andreman i Representanthuset.

.

Budskapet är tydligt. Inga skattehöjningar, drastiska nedskärningar i den statliga budgeten och totalt fria händer för ”företagsamheten”. Så ska underskotten och arbetslösheten lösas för att ramaskriet från väljarna ska höras ända upp i Vita Huset.
Men nu kommer problemen för det republikanska kavalleriet. Vad ska man hugga in på med värjorna? I Pledge to America och i Eric Cantors budgetförslag anges nedskärningar för 260 miljarder dollar för nästa budgetår, vilket i så fall blir den största nedskärningen i den federala budgeten under ett år sedan andra världskrigets slut.
Så var kapar man när ”tepåsarna” flåsar i nacken och de statliga underskotten närmar sig 14 000 miljarder? En normal ”familjefar”, som kavalleristerna gärna kallar sig, börjar naturligtvis med att titta på de stora budgetposterna där en nedskärning på säg en femtedel (Cantors krav) får en kännbar effekt på underskotten.
Men är man ärkekonservativ republikan då frågar man sig först var det går att skära i utgifterna utan att det drabbar min egen klass intressen. Då blir det plötsligt inte mycket kvar att prata om.
-Rör för guds skulle inte våra militära utgifter. Boeing, Northrop, General Electric, Blackwater och alla andra ”patriotiska” företag är av vitalt intresse för nationen. Och våra hundratals baser världen runt behöver varje cent som vi ger dem. Nej vår krigsapparat behöver mer pengar. Vi får spara på annat.

.

De federala utgifternas fördelning 2011. Den enda post som republikanerna just nu vill angripa är de 12% för välfärden. De verkliga militära utgifterna är närmare det dubbla än vad som anges ovan därför att ”äldre” utgifter inte finns med, som exempelvis betalning till ”krigsveteraner”.
.

-Rör inte Bushs skattesänkningar för alla amerikaner, lyder nästa invändning. Republikanerna har redan gjort klart att de inte kommer att gå med på Obamas förslag att göra lag av Bushs skattesänkningar med undantag för de som tjänar mer än 250 000 dollar per år. Vi talar om 2 procent av befolkningen. Problemet är bara att i stort sett alla republikaner i Kongressen (och demokrater) tillhör just den gruppen. Kostnaden för att låta permanenta skattesänkningarna även för de två procenten blir 700 miljarder dollar för de närmaste tio åren.
Ändå hotar Cantor och andra hökar att stoppa Obamas lösning. Ett beslut måste tas i Kongressen innan 1 januari då Bushs tillfälliga skattelättnad automastiskt upphör om den inte görs till lag. I så fall börjar de gamla skatteskalorna att gälla för alla amerikaner oavsett om de tjänar 250 000 dollar eller en tiondel av den summan. Det är kanske vad som kan tvinga republikanerna till en eftergift för annars kommer de att i sina ”arga” väljares ögon framstå som ansvariga för skattehöjningar bara för att de vill skydda de med mer än 250 000 dollar i årsinkomst.
Men vad blir då kvar av budgeten som kan kapas? Rätt gissat – de sociala utgifterna. Och inte ens dem går det att göra vad man vill med. Republikanska lagstiftare har redan sagt att det inte kan bli tal om att (ännu) ge sig på vad som kallas ”entitlements”, det vill säga mycket viktiga och populära institutioner som Medicare och Medicaid. Kvar blir cirka 20 procent av årets federala utgifter på 3 700 miljarder dollar.

.

USAs militära utgifter stiger oavbrutet och ingen republikans retorik om mindre stat kommer att vända trenden.

.

Hur 260 miljarder dollar ska kunna kapas från en femtedel av 3 700 miljarder är det ingen som förklarat. För kvar av utgifterna, sedan militären och andra viktiga program fått sitt, finns utbildningen, vissa sociala välfärdsprogram, Obamas vårdreform, klimatanpassning och vård av nationalparker. Redan enkel matematik säger att inget stämmer i de luftiga löftena. Tunga republikaner som Eric Cantor inser också detta och har redan sagt att det inte går att minska de statliga budgetunderskotten utan att också angripa de sociala rättigheterna (entitlements) som Medicare och Medicaid. Men det får ändå lov att vänta eftersom det är social service som stora delar av republikanernas väljare absolut vill ha kvar intakt.
Mellan republikanernas (och ”tepartisternas”) ideologiska pladder om mindre stat och regering, minskade offentliga utgifter och verkligheten finns det knappast något samband. Inte ens under republikanernas ”helgon”, Ronald Reagan, minskade statens roll eller underskotten. Tvärtom, under hans styre rusade de statliga underskotten i höjden. Inte så mycket för att utgifterna ökade men därför att hans ”skattegåvor” minskade statens inkomster. Under hans presidentperiod 1980-88 ökade statens underskott med 200 procent på grund av skattelättnaderna och upprustningen under ”stjärnornas krig” mot Sovjet.

.

De federala utgifternas tillväxt sedan 1995. Hur den här trenden ska brytas utan att rubba militärens utgifter finns det inget svar på.

.

Förutom en kort period av budgetöverskott under Bill Clintons andra mandatperiod har staten arbetat med ett permanent budgetunderskott ända sedan slutet av 50-talet, vilket naturligtvis betalats tack vare dollarns roll som ohotad reservvaluta. De amerikanska sedelpressarna löste problemet.
Men det är under republikanen Georg W. Bush som underskotten exploderar. Två faktorer förklarar vad som hände. På inkomstsidan tappade staten massor av inkomster på grund av den ”nyfödda evangelistens” skattesänkningar för framför allt de rika. Från 2000 fram till Obamas tillträde minskade de statliga inkomsternas andel av BNP från 20,6 procent till 14,8 procent, motsvarande tusentals miljarder dollar sammanlagt under perioden. Från krisens början 2007 minskade skatteinkomsterna ännu mer eftersom bolagen betalade in mindre skatt och de arbetslösas antal rusade i höjden.
Samtidigt steg utgifterna kraftigt från 2001 och framåt. Det tar på att kriga i världens fyra hörn. Från 2008 ökade dessutom de sociala utgifterna för krisens offer. Obama ärvde republikanernas underskott och med krisen och den höga arbetslösheten 2009-10 växte underskotten ytterligare.

.

Innanför Kongressens murar höjs inga röster till försvar av det arbetande Amerika.

.

Med en ny majoritet i Representanthuset ställs nu frågan om statens underskott och skulder kommer att försvinna som republikanerna ropar ut i media. Eller är det bara ögonfägnad för att mobilisera sina anhängare inför presidentvalet 2012? Sett till den amerikanska statens funktionssätt, med tre maktcentra, är det inte troligt att det innan 2012 kommer att ske någon större förändring.
Men om republikanerna vinner presidentvalet 2012 väntar nya tider. Då kan vi vänta oss att Eric Cantors program blir verklighet. Då kommer det inte finnas några heliga kor kvar som går säkra för slakt. Förutom skattelättnader för de rika och ständigt större militära utgifter – naturligtvis.


Det intressanta med tårtdiagrammet ovan är att det visar på verkliga militära utgifter som utgör mer än 50% av den federala budgeten.

.

Media: GP1,GP2,DN1,DN2,SVD1,SVD2,Fokus,AB1,

Bloggare: Svensson,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,