Slavarbetets bittra frukter
Snart kommer de första spanska jordgubbarna att lysa röda och lockande i butikernas diskar. Det är frukter som kommer till dig tack vare vad som 
närmast kan kallas slavarbete i de spanska jordbruksdistrikten. I februari anländer 25 000 nordafrikaner, främst marockaner, för att för svältlöner kring 35 euro om dagen kröka rygg i 6 ½ timmar mellan raderna av jordgubbsplant.
Odlarna rekryterar direkt på plats i Fès, Marrakech och andra städer. Bara kvinnor anställs. De anses skapa färre konflikter med lokalbefolkningen.
Väl på plats i Huelva och andra bärdistrikt inhyses de i usla baracker lokaliserade intill odlingarna. Det saknas nästan alltid transportmöjligheter till närmaste tätort så att säsongsarbetarna inte blandar sig med lokalbefolkningen och « skapar problem » för odlarna.
Den aktuella ekonomiska världskrisen som slår speciellt hårt i Spanien har fått oväntade, eller kanske väntade, konsekvenser för säsongsarbetarna. I december i fjol irrade fler än 5 000 nordafrikaner runt på den spanska landsbygden i jakten på jobb i olivlundarna. Men ingen anställdes. Arbetslösa spanjorer fanns plötsligt tillgängliga för jobb som den inhemska befolkningen ratat under de goda åren.
Samma öde kanske kommer att drabba de tiotusental som nu bereder sig att plocka jordgubbar. Spanjorerna har hittat tillbaka till odlingarna.
Glöm inte att det är surt förvärvade slantar som ligger och lyser rött i diskarna. Köp och ät jordgubbar då det verkligen blir säsong. Varför äta bittra frukter som färdats långt i dieselslukande långtradare ?
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Spanien, Jordgubbar, Säsongsarbete, Slavarbete,