Inför EU-valet 7 juni

Vi publicerar här nedan en deklaration från det franska NPA, Nya antikapitalistiska partiet. NPA synar det Europeiska Socialistpartiets krispolitik. Det är de europeiska socialdemokraternas och socialistpartiernas gemensamma partibeteckning i Europaparlamentet. NPAs deklaration riktar sig i första hand till det franska Socialistpartiet men deras kritik gäller lika mycket för Mona Sahlins parti som Browns Labour och Zapateros spanska socialister. Alla möter de krisen med pomada och plåster. Inte för en sekund ifrågasätter de det system som nu slänger ut miljoner män och kvinnor i misär och arbetslöshet.

********************

Europeiska Socialistpartiets politik

Söndag 26 april.

Krisen driver fram förändringar och kast i den europeiska arbetarrörelsens och vänsterns situation, men det europeiska socialistpartiet, PSE, det vill säga socialdemokratin, står kvar på sin socialliberala grund.

Martinne Aubry, franska socialisterna, och Zapatero, spanska PSOE

Det franska socialistpartiet, vid sidan av sin opposition mot « sarkozismen », ser sin politik som en del av den europeiska socialdemokratins politik. Ledarna har i allmänhet stött hjälpen till bankerna om än med kritik att de varit otillräckliga och saknar krav på motparten. Vanligast refererar de till en keynsiansk politik, speciellt när de är i opposition, för att integrera den i en nyliberal politik. Antony Giddens, Tony Blairs teoretiker om den tredje vägen, avfärdar däremot Keynes teorier som förlegade i den globaliserade kapitalismen.

För att rida på oppositionen och motståndet mot krisen kan socialisterna dock vrida sin retorik till vänster. Men deras grundposition, som den uttrycks i PSEs Manifest, bekräftar deras stöd till det europabygge som pågått de senaste två decennierna och nu senast stödet till Lissabonfördraget.

Margot Wallström med partivänner

Socialdemokraternas krisplan som PSEs president Poul Nyrup Rasmunsen presenterat är mycket oklar. Planen kan sammanfattas till- ökade investeringar, stöd till existerande jobb, se upp med krisens sociala kostnader, solidaritet med de som har det svårt, och en reglering av finansen. Det placerar dem inom ramen för de fem möten Ministerrådet haft sedan sommaren 2008. De kännetecknas av tystnad kring den offentliga sektorns service, en europeisk minimilön, om en harmonisering av de sociala rättigheterna, och om nödvändiga åtgärder mot alla planer på avsked.

Det franska Socialistpartiet kräver bara tre procents ökning av minimilönerna, det vill säga 3 euro mer i månaden, när de anställda i Guadeloupe och Martinique uppnådde en ökning på 200 euro i månaden. De franska socialisterna ligger långt efter.

PSE tar avstånd från existerande krisplaner genom att kritisera deras omfång och rytm, inte genom att ta avstånd från deras ändamålsenlighet och syften. De har till och med satt press på sittande regeringar för att de ska stödja IMFs förslag. Den europeiska fackföreningscentralen har anslutit sig till PSEs kritik av krisplanerna för Europa.

Men en krisplan som inte strukturerar bankerna i en gemensam offentlig service under folklig kontroll, som inte upphäver de privatiseringar som gjorts, som inte satsar på den offentliga samhällsservicen, som inte starkt ifrågasätter existerande EU-fördrag, som kort sagt inte kastar om relationen mellan lön och profit och som inte ifrågasätter den privata ägandestrukturen, kan inte tjäna den arbetande befolkningens intressen.

I media: Arbetarinitiativet,DN1,SVD1,SVD2,Dagens Arbete1,DN2,SVD3,

Bloggar: Röda Malmö,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, EU, Europaparlamentet, NPA, Frankrike, Mona Sahlin, Brown, Zapatero