Elva tusen jobb  hotade på Opel

Förhandlingarna om Opels framtid närmar sig ett avgörande. I onsdags 23 september samlades närmare fyra tusen anställda framför Opels fabrik i Antwerpen. De flesta var självfallet anställda i Antwerpen. Men där var också bilarbetare från Opels övriga fabriker i Europa. Bland annat kom tio fullastade bussar från fabrikerna i Tyskland trots att arbetarna där tvingades ta ut en ledig dag för att delta. Solidariteten över gränserna värmde men oron för jobben och framtiden är stor och i högsta grad berättigad.

-Vi är alla Opel, stod det på de flesta plakaten och T-skjortorna som lyste gult i det vackra höstvädret.

Men för att rädda jobben kommer solidariteten att sättas på stora prov. Situationen i förhandlingarna mellan GM, Magna, Opels företagsråd och det europeiska metallarbetarförbundet lämnar inte mycket utrymme. GM, som tänker behålla 35 procent av Opels kapital, kräver att de fackliga organisationerna ska gå med på besparingar på ett par hundra miljoner euro om året. GMs chef Fritz Henderson säger att Magna kommer att tvingas lägga ned minst en fabrik i Europa för att kunna minska personalen med elva tusen, vilket enligt Henderson är ett minimum för att Opel ska rätas upp.

Enligt de planer som läkt ut i tysk press ska 4 120 avskedas från Opels tre tyska fabriker, fabriken i Antwerpen stängas och de 2 517 anställda avskedas, 2 100 avskedas i Spanien, 1 400 i England och 437 i Polen.

-Om vi i dag inte kämpar för Antwerpens framtid blir det samma sak i morgon vid en annan fabrik, sa Peter Scherrer,ordförande för Europeiska metallarbetarunionen, till de församlade arbetarna. Klaus Franz som är ordförande i Opels företagsråd, sa att ”det blir ett nytt Opel/Vauxhall som innefattar Antwerpen”. De belgiska arbetarna mötte beskedet med uppskattning även om erfarenheterna av facklig samverkan över gränserna lämnade en bitter eftersmak när VW la ner produktionen i Bryssel.

Om det finns goda tecken till facklig solidaritet över gränserna så gäller det motsatta mellan de inblandade regeringarna och Kommissionen i Bryssel. För Angela Merkels del blev Opel ett bra kort att spela ut i valkampanjen. Den tyska regeringen har lovat Magna huvudparten av de 4,5 miljarder euro som ska användas till omstruktureringen av företaget. Det har gett intrycket att Merkel vill behålla jobben i Tyskland till nackdel för Opels anställda i andra länder.

Lord Mandelson, Storbritanniens ekonomiminister, protesterar i ett brev till EU-kommissionen och säger att Magnas bud är för dyrt. Britterna ska enligt planen delta med 400 miljoner euro. Mandelson skriver också att Merkel vill skära ned i högproduktiva brittiska och spanska fabriker för att rädda tyska jobb. Uppenbarligen gäller inte arbetarnas slogan –Vi är alla Opel– för de inblandade regeringarna.

Till skillnad från Merkel och andra ministrar som måste tänka på väljarkårens känslor råder det ingen tvekan för EUs industrikommissär, Günther Verheugen, om vad som ska göras.

-Vi måste sluta att låtsas att jobb kan räddas med skattepengar. Det finns ingen annan lösning än en oundviklig omstrukturering av Europas bilindustri vilket innebär avsked och smärtsamma nedskärningar, sa han till tyska ZDF. Ord och inga visor, som det blir svårt för Merkel och kompani att motbevisa.

De fackliga organisationerna vet att det handlar om elva tusen avsked och intar redan hållningen att vad som går att förhandla om är inte omfattningen av avskeden och de ekonomiska årliga besparingarna utan hur och var lien ska gå fram för att uppoffringarna ska fördelas solidariskt mellan Opels anställda i Europa.

I media:DN1,SVD1,SVD2,Dagens Arbete1,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Opel, EU, Merkel, Antwerpen, Arbetslöshet, Magna, GM