Midvinterblot…

Av hävd ska vi blota i kväll. Det är midvinter och 17. 47 står solen som lägst på himlen. Planetens norra del, där vi lever, har sin maximala lutning bort från solen och vi har vår kortaste dag och vår längsta natt.

Alla traditioner kring julen handlar egentligen om att betvinga mörkret och kylan. Om att solhjulet skall vända. Om vår längtan efter solens återkomst med ljuset och värmen.På sätt och vis var därför klimatmötet i Köpenhamn en historisk paradox. I tusentals år har vi människor på jordens norra delar offrat till gudarna och vädjat om solens och värmens återkomst. Under vår historiska järnålder när klimatet blev kallare och granen vandrade in och tog över från de stora lövskogarna, när sälfettet fräste i lamporna och kådiga facklor fladdrade i mörkret, då offrades vildsvinen eller gårdsgrisarna i väldiga midvinterblot.

Men i Köpenhamn var det inte släkter och stammar som möttes för att med ett väldigt blot blidka gudarna med hopp om att solen och värmen skulle återvända.

För det är inte längre gudarna som rår utan starka indicier talar för att människan själv genom sin förintande snabba förbränning av jordens fossila material skapat ett varmare klimat. I Köpenhamn träffades kapitalistiska regeringar från världens alla stater och sa sig försöka komma fram till ett avtal för att minska planetens uppvärmning.

Mötet blev ett fiasko och till Dagens eko i radion sa vår och Europas tillfällige ”hövding” Fredrik Reinfeldt att det var ”alldeles uppenbart att det saknades politisk vilja att stå upp emot klimathotet”. Han fokuserade först på Kinas ledare som de största svikarna. Senare även på USA:s. Fast med tillägget att Barack Obamas besök ändå ”gav nerv till mötet” . Denne kom inte med något nytt. Men till skillnad från Bush ska Obama och hans nya administration ändå ha insett problemen med jordens uppvärmning, menade Reinfeldt.

”Vår hövding” raljerade sedan över Kinas och andra länders syn på ”västvärldens historiska klimatskuld . ”Detta är sant. Men då visste vi inte bättre. Nu måste vi se framåt. Bara för att vi gjorde fel behöver inte andra göra om våra misstag”, var hans syn. Att varje amerikan i dag bidrar med fyra till fem gånger så mycket utsläpp av CO2 som en genomsnittlig kines ska trollas bort från statistiken. Eller att vi svenskar inte bara bilar till våra jobb utan också unnar oss att flyga som skottspolar över världen…

Det blev ett nattsvart Köpenhamnsmöte…

Bakom denna grova manipulation av fakta och föraktet för de miljarder människor som kämpar för sin överlevnad, för värme och mat för dagen, finns en annan bister dagordning. De fossila bränslen som förbrukas i en allt snabbare takt är inte förnyelsebara. De kommer att ta slut inom ett par generationer.

Ja, de har redan börjat ta slut. Den verkliga ”agendan” när det gäller jordens resurser av olja, naturgas och kol är att det redan i dag råder fullt krig om vem som ska ha makten över dessa tillgångar. USA har erövrat den miltära kontrollen över världens sista stora oljeresurs, Iraks rika fält,  och ett av de viktigaste skälen till att Obama ökat truppinsatserna i Afghanistan är landets geopolitiska betydelse när det gäller Centralasiens tillgångar av olja och naturgas…

Summa summarum. Samtidigt som världens ledare träffas och säger sig vilja minska användningen av fossila bränslen råder det fullt krig om de tillgångar som finns kvar. Här handlar det om ännu en historisk paradox. Bara i Irak och Afghanistan har USA, inklusive ”civila” kontrakterade legotrupper, uppåt en halv miljon soldater för att döda tills den sista oljedroppen är räddad till hemmafrontens american way of life. Är det någon som tror att det kommer att finnas kvar en enda amerikansk soldat i Irak – om 20 -30 år – när oljan är slut. För att kriga om ökensanden?

Kjell Aleklett, internationellt erkänd professor i fysik från Uppsala och expert på hur mycket fossila resurser det finns kvar på vår jord, framhåller ständigt att oavsett storleken på klimathoten så är mänsklighetens stora ödesfråga det enkla faktum att våra billiga, fossila bränslen är på upphällning. Han menar att de värsta scenarier som finns när det gäller våra klimat aldrig kommer att bli verkliga därför att oljan, naturgasen och kolen helt enkelt tar slut.

År 2050. Om bara trettio år. Då har jordens befolkning ökat med tre miljarder människor och vare sig det har blivit ett bra klimatavtal eller inte så måste fossila bränslen till stora delar höra till gårdagen. De som finns kvar kommer att vara extremt dyra.

Redan i dag måste därför en stor del av mänsklighetens gemensamma resurser inriktas på en övergång till förnyelsebara energislag. Produktion, transporter och boende måste klara sig utan olja, gas och kol.

Det är vad årets midvinterblot måste handla om. Vare sig det sker i dag. På julafton med Kalle eller Anna Anka. Eller på juldagen med Jesus.

Jag hade egentligen inte tänkt avsluta årets sista blogg och helghälsning med några politiska slutsatser. Den drömda julefriden skulle ha sin plats. Med rimfrost på träden och knirr och knarr i snön där vår labrador glatt kutar omkring med isflak i gapet. Men det går inte att komma ifrån det viktigaste av allt. När det gäller vår gemensamma framtid.

Den drömda julefriden skulle ha sin plats. Med rimfrost på träden och knirr och knarr i snön. Här har mina gamla lagg från Telemarken kommit fram…

För visst går det att förändra världen. Det finns en möjlighet. Men för att lyckas krävs det globala antikapitalistiska massorganisationer och socialistiska partier. Den gamla arbetarrörelsen är helt enkelt förbrukad. Så svårt är det. En väldig men helt nödvändig uppgift tar vid. Vi måste bygga ett nytt, öppet och demokratiskt socialistiskt ungdoms- och arbetarparti.

Det får bli min enkla midvinterhälsning till alla bloggens läsare. Ha det så skönt.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, midvinter, vintersolståndet, klimathotet, klimatavtal, Köpenhamn, Barck Obama, Fredrik Reinfeldt,

I pressen:SVD1,SVD2,DN1,DN2,AB1,