Uppåt i USA ?

.

Tidningarna har de senaste dagarna glatt rapporterat om den starka tillväxten av USAs BNP det sista kvartalet 2009. Det riktigt hörs hur luften släpps ut med ett ”äääntligeeen”.

.

Mycket talar dock för att de glada krönikörerna ropar hej för tidigt. Visserligen ökade enligt amerikanska handelsministeriet BNP med hela 5,9 procent förra kvartalet, till och med något högre än väntat.

.

Kan man bekämpa krisen med billig korv?

.

Men egentligen innebär siffrorna inget annat än att företagens varulager var tomma och att produktionen sista kvartalet bara speglar att lagren fylls på igen och inte att de amerikanska hushållens konsumtion satt fart igen. Enligt Reuters databas stod lageruppbyggnaden för inte mindre än två tredjedelar av tillväxten. Däremot segade sig hushållens konsumtion uppåt med bara 1,7 procent eftersom familjernas inkomster är mer pressade än någonsin, arbetslösheten högre än någonsin och den individuella skuldsättningen enorm.

.

De amerikanska hushållens utgifter utgör inte mindre än 70 procent av landets BNP vilket är mycket högre än i Europa och nästan dubbelt upp jämfört med Kina. De amerikanska hushållen sparar nu och betalar av skulder i stället för att konsumera, vilket gör att prognosen för konsumtionen är bara 1,8 procent för hela 2010. Till och med det är kanske i överkanten, för situationen på arbetsmarknaden blir bara värre.

.

I de arbetslösas kö syns inga lyckliga miner.

.

Inte sedan den stora depressionen på trettiotalet har läget på arbetsmarknaden varit mer katastrofal. De amerikanska fackföreningarnas utredningsinstitut EPI skriver att 11 miljoner arbeten försvunnit sedan krisens start hösten 2007. Mer än en miljon arbetare kommer att förlora sin arbetslöshetsersättning under året och hamna i den grupp av 3,5 miljoner arbetare som redan försvunnit ur statistiken över arbetslösa eftersom de tappat hoppet om att hitta ett nytt jobb och därför inte aktivt söker ett.

.

Tillsammans med gruppen ”undersysselsatta”, de som vill arbeta mer men inte får det, är det 25,7 miljoner som är arbetslösa. För att antalet personer i arbete ska nå upp till nivån före krisens början 2007 måste inte mindre än 400 000 nya jobb skapas varje månad fram till 2012 års slut. Detta är uteslutet och med andra ord är det därför en ny massarbetslöshet som befästs på en mycket högre nivå än vad som rått i USA de senaste 30 åren.

.

De yngres plats på arbetsmarknaden har blivit svårare och de äldre tvingas att vara kvar i sina jobb eller söka nya eftersom deras pensioner smält som smör i solsken och bostadsskulderna exploderat. Här under ser du hur olika åldersgruppers sysselsättningsgrad förändrats.

.

.

När vi kombinerar det som sagts ovan med den vanliga arbetarfamiljens löneutveckling de senaste 20 åren är det uppenbart att den amerikanska ekonomin inte längre kan räkna med att de vanliga ”medelklassfamiljerna” ska fylla den traditionella rollen som lokomotiv för ekonomin i USA.

.

För 90 procent av alla hushåll har realinkomsterna sedan 20 år tillbaka ökat med i snitt 16 procent, det vill säga med 0,8 procent per år. Dessa knapra villkor gällde inte för den rikaste hundradedelen av hushållen som under samma period kunde glädja sig åt en inkomstökning på 408 procent. Aldrig sedan finansbaronernas högtidsperiod innan första världskriget har de rikaste i samhället grabbat åt sig på detta vis. Detta är den verkliga innebörden av och målet med den nyliberala revolutionen. Finansindustrins segertåg hade ingen annan destination än en gigantisk omfördelning av samhällets rikedomar till förmån för de som redan var stenrika. Inga nya sociala framsteg kan göras utan att de arbetande i samhället tar tag i rodret och gör en ny gigantisk omfördelning av rikedomarna. Denna gång till de arbetandes fördel.

.

Dagens rövarbaroner har bytt hög hatt och plommonstop mot en Rolex. Metoderna är desamma.

.

Media:DN1,DN2,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,SSD1,DN3,DN4,SVD4,

Bloggare: Svensson,Jinge,Motvallsbloggen,Sjöstedt,Björnbrum,Ekonomikommentarer,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Arbetslöshet, Inkomster, Nyliberalism