Ordningen härskar i Bangkok.
.
Som väntat kunde inte de rödas befästning i Ratchaprasong stå emot arméns pansar. Bambustavar och gamla bildäck räcker inte mot stål. De hade en mer symbolisk roll i de rödas kamp och motstånd mot överhetens maktapparat.
.
Pansarvagnarna gjorde skrot av barrikaderna
I går spreds i stället kaoset och skräcken till stora delar av huvudstaden. Tolv större byggnader sattes i brand av rödskjortor och troligen också mindre nogräknade element som utnyttjade situationen för egen räkning.
Media visade i går med avsky den förstörelse som följde efter militärens maktuppvisning och mord på ett okänt antal rödskjortor. Hur många kanske vi aldrig får reda på.
-Se här vad de ställt till med, sa en uppjagad reporter i skottsäker väst och militär kruka på huvudet. BBCs Chris Hogg viftade med handen mot en brinnande byggnad bakom sig och visade vad de röda ”ställer till med”.
.
Varuhuset CentralWorld var det näst största i Asien.
De ledare för rödskjortorna som gav upp och lämnade över sig till militären uppmanade sina anhängare att avbryta sina protester för att undvika fler dödsoffer.
-Vi beslutade avsluta protesterna för att spara liv. Men vi ger inte upp kampen för demokrati, sa Natthawut Saikua strax innan han greps.
Ändå ser Bangkok ut som en krigszon och i flera städer i norra Thailand har mycket upprörda rödskjortor bränt ner polisstationer och i tre fall stadshus. I natt rådde utegångsförbud i 23 provinser.
.
Unga rödskjortor spred panik i staden
Det går att förfasas över den förstörelse som skedde i går och i natt. Men det är en mycket närsynt reaktion. De hundratals, framför allt unga, rödskjortor som vägrade ge upp och som attackerade maktens symboler visade den frustration och besvikelse som uppstår när nederlagets örfil svider efter sex veckors allt hårdare och stressande mobilisering.
Det är så uppenbart att i går riktades hatet mot det rika etablissemangets symboler. Börshuset, lyxbutikerna i Central World, media som genomgående behandlat de röda som det okunniga packet från norr, polisstationer och administrativa byggnader var målet för de unga arga men kanske främst besvikna rödskjortorna.
.
Attacken inleds
Nu fördöms de för sina handlingar och kommer säkerligen att straffas som ”terrorister” om de grips. Vår blogg vägrar att sälla sig till den kören.
Den rika makteliten skördar vad den sått. Först störtade 2006 militären Thaksins regering som bildats efter en stor valseger. Sedan fälldes två regeringar, också bildad efter en stor valseger 2007, av domstolar sedan gulskjortorna i flera månader ockuperat regeringsbyggnader och Bangkoks internationella flygplats. Det ska påpekas att än i dag har inte en enda person åtalats bland de gula.
Sedan 2006 har Bangkoks elit visat att folkets röst uttryckt i allmänna val inte räknas. Folket tillsätter parlament och regering i urnorna. Bangkoks elit avsätter dem med bajonetter och lydiga domstolar.
Därför brinner Bangkok.
.
Stadshuset i Mukdahan sattes i brand.
.
Media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,AB1,AB2,AB3,EXP1,VG1,VG2,DN3,SVD4,AB4,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Thailand, Bangkok, Rödskjortor, Terrorism,
För en tid sedan, sa du apropå Thailand att huvudsaken är att ställa sig på de förtryckas sida (vilket inte låter sig göras utan att stödja kampen på dess egna villkor). Håller med. För en tid sedan uttalade du en slags klassanalys om att resningen främst samlade arbetare och bönder, från norr ända in mot Bangkoks rikemanskvarter. Din utförliga belysning har berikat bloggläsarnas insikter. Men för en tid sedan, frågade jag dig om stridsaktiviteten nått landets arbetslag och på så sätt förlamat samhällsdriftens näringskedja. Du svarade undvikande. Får ett par dagar sedan läste jag att svenska Ericsson var i full drift inne i Bangkok. Vad säger det?
Bo,
Ja, vad säger det? Till att börja med att kanske den lilla del av den thailändska arbetarklassen som arbetar i modern framför allt utlandsägd industri tjänar relativt bra i förhållande till alla de som arbetar i små ateljéer och hantverksmässig aktivitet och därför inte villa eller tordes riskera sina arbeten. Att ekonomin drabbats hårt av de rödas kamp råder det ingen tvekan om. Handelskammaren räknar med minst 2% av BNP. Men om arbetarna vid Ericson deltog i kampen eller inte ändrar ju inget i analysen av händelsernas som ett klasskrig. Det hade naturligtvis varit mycket större chans till en röd seger om arbetarna i ”storindustrin” anslutit sig.
Nu har den thailändska modellen för elitstyre fått sig en knäck. Så kanske nästa gång är det arabetarna på Ericson som går i spetsen.
mvh
Thailand är ett land där innevånarna inte ens kan stava till ordet demokrati. Att Thaksin skulle ha varit ”demokratiskt vald”… ja man sanningen är att bönderna i norr fick 500 thb i handen om dom kryssade hans namn på valsedeln… pengar som han bevisligen stal ur stadskassan… Är det demokrati? Som svensk stöder man naturligtvis alla steg för att demokratisera Thailand men det som passerat i Bangkok de senaste månaderna är så långt från demokrati man kan komma. Röda ledare har uppmanat befolkningen att bränna ner landet. Regeringen är odemokratiskt tillsatt. Vem vinner? Ingen!!! Alla har förlorat! Mitt hjärta gråter för Thailand.
Men, J Lund, svara mig på följande frågor:
1) Vad är det som gått förlorat, jämfört med den allra närmaste perioden i Thailands styre och under dess oåtkomliga och folkmordsutrustade härskarklass?
2) Är inte själva kraftmätningen ett överväldigande utslag från en samhällskropp som gjort befolkningsmassans majoritet till en fredlös hjord av värdelösa?
3) Var i samhällsbilden uppfattar du en framåtskridande förändringskraft, annat än i rödskjortornas rörelsen (som förstås genomgått sitt genrep dessa veckor och lär komma igen mångdubbelt starkare)?
Tackar för dina svar på förhand, Bosse Almunger
Pingback: Jinges Web och Fotoblogg » Det Moderata Hemlighuset