I vilket Sverige bor du?
.
Valet är över. För alla som tror på ett samhälle där de svagas behov ska stå i centrum var det en sorglig kväll. För oss som tror på ett samhälle byggt på solidaritet och på Marx’s vision om ett samhälle som styrs av principen ”åt var och en efter behov, av var och en efter förmåga” är egoismens seger ett dystert besked.
Jag sitter just och tittar på Aftonbladets grafiska karta över Sverige med valresultaten från norr till söder. Det finns inte ett Sverige. De finns två Sverige. Ett blått Sverige i söder och ett rött Sverige i norr. Insprängda i fiendeland finns också två Gaza. Ett mycket blått Åre i norr och en klarröd kust mellan Västervik ner till Ronneby i söder.
.
.
I min hemort Timrå fick de rödgröna 61,0 %. Inte tack vare Miljöpartiet utan därför att S och V tillsammans ensamma nästan når upp till 60%. I Norrbottens valdistrikt är de två största partierna ofta S följt av V. Tillsammans vann de rödgröna över 70 % i de flesta distrikten. Hela vägen ända ner till Dalälven är kartan helt röd. I det stolta Gällivare vann S plus V 69,8 % av rösterna. Det i norr ogillade MP bidrog med 3,6 %.
I norra Sverige ligger SD under 4% nästan överallt. Det är inte de arbetslösa i allmänhet som röstat in SD, det verkar vara arbetslösa män i söder som gett dem plats i riksdagen. Men om det återstår det att göra en detaljerad undersökning när den nödvändiga statistiken finns tillgänglig.
I går kväll lyssnade jag till Mona Sahlins eftervalstal. Hon var klart bättre förlorare än Lars Ohly. Hon kallade nederlaget för ett nederlag och att partiet gjort ett ”uselt val”. Lars Ohly försökte nog ”muntra upp” trupperna. Men jublar man över hur ”bra” partiet arbetat då det just gjort sitt sämsta val sedan 1991 då frågar sig naturligtvis partiets anhängare vad allt tjänar till.
.
-Vi har gjort en helt fantastisk valrörelse. Jag är otroligt stolt att vara ledare över detta parti, sa Ohly som första meningar till sina anhängare.
.
Min första slutsats av detta tudelade Sverige är att den lilla minoritet som lever som prinsar i södra Sveriges storstadsregioner lyckats få många med hyfsat arbete och relativt säker social tillvaro att ta till sig det borgerliga budskapet om individualismens förträfflighet.
Många av dessa kommer att få känna in på bara skinnet vad det innebär att rusta ned välfärden. Inte i dag och inte i morgon kanske. Men den kapitalistiska marknadsekonomins allt djupare kriser kommer inte att lämna dessa borgerliga rösttrupper opåverkade.
.
Media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,GP1,DN3,DN4,SVD3,SVD4,DN5,DN6,SVD5,
Bloggare: Jinge,Svensson,Röda Malmö,Alliansfritt Sverige,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Valet, Mona Sahlin, Ohly, Reinfeldt, Sverigedemokraterna,
”De svagas behov” måste balanseras mot ”de starkas förmåga”, och det är det som är problemet med socialismen. Man fokuserar på den ena sidan av vågskålen och säger hur mycket man ”behöver” i den, utan att bry sig om vad som finns i den andra skålen. Klart att det inte fungerar när man vill ha och vill ha och vill ha, utan att ha någon plan för hur man ska få tag i det. ”Någon annan” ska alltid betala notan, och det fungerar inte.
Jag jublar över att folket förstår detta. Äntligen.
En tröst är att miljöpartiet gjort ett mycket bra val. Att moderaterna anklagar miljöpartiet för SDs vågmästarroll är komiskt. Ska de rulla runt, spela död? Det vore en dödsdom mot partiet.
Kristdemokraterna eller Folkpartiet kan ju hoppa över till de röd-gröna istället. Då får ju inte Sverigedemokraterna någon vågmästarroll heller. Resonemanget kan föras åt båda hållen.
eller har moderaterna de partierna i koppel? Bihang? De partierna skulle ju annars ha ett utmärkt förhandlingsläge.
Att anklaga miljöpartiet är otroligt lågt av moderaterna. Det gäller vid förhandlingsbordet.
Människors minne verkar mycket kort, då moderaterna inte alls gjort bra från sig i regeringsmakten. Men allt kan visst vinnas med mördande reklam, propaganda och de flesta medier till sitt förfogande, att dessutom få mycket stora bidrag på flera miljoner från okänt håll hjälper inte moderaternas trovärdighet.
Sverige får sjunka längre ned innan folket börjar förstå vad moderaterna står för.
Att individualism skulle vara detsamma som osolidaritet är ju rent löjligt. Det finns nog inte någon borgerlig sympatisör som vill ”rusta ned välfärden”, däremot har alla människor ett eget ansvar för sitt liv och sin hälsa. Att inta ”offermentalitet” och förvänta sig att någon annan ska ordna allt är inte direkt produktivt. Självklart ska de som behöver få hjälp, men jag ser inget som helst fel i att ställa krav på motprestation.
@ Patrik:
Skillnaden mellan MP och KD/FP är att MP alltid hävdat att deras politik ligger mitt emellan blocken. KD och FP är en del av den blå alliansen och skiljer sig så mycket i ideell grund att ett samarbete med de röda skulle vara att svika sina väljare. Så ditt resonemang håller inte där.
Att hålla SD utanför makten däremot kommer bli enormt viktigt om vi vill bevara Sveriges mångfald.
Pingback: Grattis Sverige! – Nu sjunker vi! » HumanLabRat bloggar
Anna:
Jubla gärna för din egen skull men prata inte om ”folket”,
för du kan inte veta varför människor röstat som de gjort.
Vem är det egentligen som vill ha och ha och ha???
Vem äger jordens resurser. Den som är starkast, med bästa förmågorna eller?
Var ligger styrkan och förmågan? I kroppen, i hjärnan eller….. i lögnen?
Visst kan man dela in människor i starka och svaga men speglar det verkligen vad en människa är? Vad våra liv handlar om?
Jag föddes här på jorden, fick de uppväxtvillkor jag fick, försöker med min förmåga göra det bästa jag kan av det. Räcker inte det? Vem avgör vad som krävs?
Livet vill uppenbarligen mig, vad andra än har för åsikt om min förmåga eller inte.
Två Sverige. Kanske vi ska dela upp Sverige i två delar, ett som styrs av högern och ett som styrs av vänstern, så kan vi ju jämföra och utvärdera vilka det gått bäst för efter 10 år.
Zara:
Ansvar för sitt eget liv och sin HÄLSA. Okej? På vilket sätt har man ansvar för sin egen hälsa menar du? Ska vi hela oss själva då eller, alla vi många som inte får adekvat vård, eller hur tänkte du där?
Valresultatet ser inte alls bra ut. Det ser inte alls bra ut detta. Dessutom kan jag tala om att jag på min blogg fått in kommentarer om att jag snarast bör lägga ner min blogg. Det är uppenbart att man från höger inte gillar det jag skriver! Har vi inte yttrandefrihet heller längre?
Hej Anna
Jag tror inte att vi är överens om så mycket. Men i en sak har du till en del helt rätt. Jag tror till och med att du träffar huvudet på spiken. Detta när du skriver:
”Klart att det inte fungerar när man vill ha och vill ha och vill ha, utan att ha någon plan för hur man ska få tag i det.”
Det här är hela den breda vänsterns svaghet och framförallt de rödgrönas. De har inte förklarat hur de tänker få ”Hela Sverige” i arbete. Precis på samma sätt som de öppet borgerliga partierna står eller faller deras ekonomiska politik med världskonjunkturen. Rasar svensk exportindustri försvinner även deras så kalla skarpa förslag.
Nej, vi måste erövra den verkliga makten över våra liv. Den makt som i dag utövas av banker och investmentbolag i olika former. Dessutom se till att den makten utövas i en fullödig demokrati både för producenter och konsumenter.
Valet kan inte stå mellan en kapitalism som i rasande och brutal takt förstör människors möjlighet att i längden leva på denna jord och en stalinistisk partidiktatur. Vi måste kämpa för en demokratisk ekosocialism!
Den som tycker att valresultatet (det ”nya arbetarpartiet” gör rekordreslutat och Sd kommer in i riksdagen, varvid det första är det mest alarmerande, i jämförelse är Sd en flugfjärt i kosmos) är märkligt och att folk inte förstår sitt eget bästa har nog inte varit riktigt uppmärksam på vad som skett i det här landet.
Valresultatet i den lilla randstaten där man de senaste 18 åren med en labil Riksbank och kraftfull finansiellt åtstramande uppfyllt de nyliberala profeternas fantasier om sk jämviktsarbetslöshet med råge. Även om folk kanske inte har och absolut inte får någon kunskap från media om sambanden är de ju inte dummare än att de ser att de har höga skatter på arbete och skyhöga regressiva skatter, likförbannat har det varit permanent hög arbetslöshet de senaste 18 åren ser de ju med egna ögon. Att i ett sådant perspektiv gåt till val på höjda skatter som något rättvist är enfaldigt.
Man kan illustrera Sd framgången med ett klipp från Johan Bergströms bok ”86 timmar i veckan” från 2001, Taxi kan utgöra ett bra generellt exempel.
”– Alla som kör taxi jobbar väldigt mycket. Men medan svenska chaufförer kanske har 50-60 timmars arbetsvecka, så arbetar invandrarna ännu mer, säger Roger Hultgren [transport].
De svenska chaufförerna tar som regel kort semester, cirka tre veckor. De med utländsk bakgrund, å andra sidan, hoppar som regel över semestern helt och hållet.
– Många av de svenska blir ofta av med sina familjer, eftersom frun inte accepterar situationen. Utländska kvinnor har en högre tolerans.
Anledningen till toleransen är förmodligen att den ekonomiska verkligheten ser ut som den gör. Invandrarkvinnan vet att mannen inte kan få något annat jobb. Hon står ut för att hon måste.
Få av chaufförerna är fackligt engagerade. Av de cirka 2 000 som kör på heltid i Göteborg, och ungefär 1 000 som har det som extrajobb, är omkring 500 organiserade, berättar Roger Hultgren
…
Att via facket försöka påverka arbetsvillkoren till det bättre borde egentligen upplevas som mycket angeläget, tycker han. För villkoren är oerhört tuffa. Det gäller taxichaufförer i allmänhet och dem med utländsk bakgrund i synnerhet.”
Detta beskrivs inte sällan av S typer som Sahlin Göran Johansson som något väldigt positivt, att folk jobbar ihjäl sig, det är vad de inbillar sig vara sk entreprenörsanda och ”duktiga” invandrare”. Underförstått är svensken som inte klarar den konkurrensen är en bortskämd mes som borde ta sig i kragen.
Någon gång i början av 90-talet lär det ha varit så att transport la ett bud i förhandlingen för Taxi som fick arbetsgivarna att tappa hakan då det var sämre än det de själva hade tänkt lägga. Jag har inga närmare uppgifter, möjligen kan det ha varit för att slicka Person/Carlsson regimen i röven och ta ”ansvar för landet”. Sådan lär inte locka många nya medlemmar. Någon gång var där en aktiv ute på en arbetsplats som gjorde en gedigen genomgång av förhållandena där han visade på hur beställningscentralsystemen är uppbyggda så med fasta och rörliga uppgifter att det ligger i beställningscentralens intresse att ha så många bilar så möjligt ute om de hade körningar eller inte var ointressant. Han skickade in detta arbete till transport inför något års förhandling, han fick inte så mycket som ett svar.
Har för mig det var i början av 2000-talet så hade man i Göteborg i snitt 40% beläggning på körpassen, 60% av tiden sitter man alltså och väntar. I Stockholm rullade det fler taxibilar än i London.
En lönesänkarpolitik och sparkande neråt som skulle fått Borg grön av avund.
Alltså samtidigt som man bedriver aktiv ekonomisk politik för att upprätthålla höga nivåer på sk jämviktsarbetslöshet importerar man ännu mer arbetslöshet som sätter press på de lägre skikten i samhället. Sen blir man förvånad över att Sd vinner framgångar.
Men den kapitalistiska marknadsekonomins allt djupare kriser kommer inte att lämna dessa borgerliga rösttrupper opåverkade.
Och just detta får tydligen även tämligen välbärgade människor få känna på i USA just nu.
Har man spelat Monopol så vet man ju att den som en gång fått övertaget och kunnat bli jätten Glufs-glufs, som finanssektorn blivit nu, den kommer att glufsa i sig allting, och till sist även sina egna supporters.
Det har varit två Sverige länge.
Det finns också två SAP, under ett tak. Det finns ett industri-SAP och ett service-SAP, det är service-SAP som sätter förlorarpolitiken. Förutsättningen för att service-SAP ska få sina utjämningsbidrag är att industri-SAP bedriver politiken. Helhets-SAP vann sina segrar på att ligga i takt med tiden, och i dess framkant. Industri-SAP byggde elproduktion, motorvägar, flygplatser och såg till att hålla Volvo och SAAB med efterfrågan. Alliansen med bakåtstävarna som alltid är emot tekniska framsteg, som alltid vill lägga ner och spara just där man ska investera har kostat SAP dess mest avancerade och utbildade och välbetalda väljare. Två invandrare, Ilja och Nalin, representerade SAP i intervju i valanalys 20.00 idag. De representerar var sin halva, två olika SAP om man vill; han pratar om valförlust pga hot mot förbifart Stockholm och fastighetsskatt, hon pratar om vidgade klyftor. Förutsättningen för att hon ska få något att sätta in mot vidgade klyftor är att han har händerna på ratten och fötterna på gaspedalen, och att hon inte kommer åt handbromsen. Men de står och pratar som två får bredvid varandra utan att låtsas om att de är varandras huvudmotståndare, och allt fler av hans väljare väljer moderaterna, några av hennes väljer SD. Varför är de i allians med (mp)? Jo, de trodde bägge att man skulle kunna öka skatteuttaget långt över 50% genom miljöskatter på att bostad och bil, så de gick i allians med bakåtsträvarna som skulle ”hjälpa till”. Hjälpa till med att sänka levnadsstandarden alltså. Det är naturligt att de förlorar valet med detta upplägg. Kliv av alliansen med (mp), den är långt skadligare än (v), och genererar störst förluster. Ta en titt i backspegeln; goda framtidsutsikter, ”feeling good”, vinner val. Sluta hata villor och bilar, det är vad folk strävar efter. Tåg är 1800-tals-teknik. Jag gillar dem också, men inte som tvångskollektivtrafik som straff mot bilismen. Tågen går till hälften på kärnkraft.
Det är bra att SAP förlorar med sin dåliga politik, men det vore bättre för alla om SAP hade en bra politik. Det hade dom förr; staten används till att tillverka och underlätta kollektiva nyttigheter som billig energi, billiga transporter och billigt boende. När de ställer sig upp och kallar det högerpolitik vinner förstås högern, själva vänstern inom SAP kallar ju den bra politiken för högerpolitik. Men det är den inte, den är liberal, och liberal är vänster i nationalförsamlingen. Sossar och liberaler är överens om nyttan av framsteg, tillväxtfientliga sossar skjuter sig själva i foten. Senast för ett dygn sen.
Men hallå!!
Sluta attackera Ohly eller typ Jenny Lindahl-Persson, det är bara patetiskt. De som skall känna av vår avsky är de fega kräk som svek och röstade fram Reinfeldt och fascisterna/ SD och ni vet precis likaväl som jag att det var medelålders svenska arbetare. Sluta gulla med dessa grupper, de bryr sig inte!
Ohly och typ Jenny Lindahl är värda all respekt!! Kampanjen ”Håll ihop” var strategiskt rätt.
Däremot är jag pisstrött på den mysvänster som avleder frågan om makten och gullar med de manliga arbetare sålde ut sjuksköterskorna våren 08.
Inför dessa känner jag bara förakt.
Alldeles riktigt, svenska arbetare bryr sig inte om (v), eftersom det inte företräder deras intressen. (v) är ett parti för ungdomar ur ”mellanskikten” som inte hunnit fundera över sitt försörjningsansvar. Att förakta svenska arbetare är riktigt konsekvent (v)änsterpolitik, sänkt levnadsstandard är ekologiskt och mysig i teorin, där de alltid levt och verkat.
Riktiga svenska arbetare stödde ett förr parti som hjälpte till att skaffa eget hem och egen bil, mot en konservativ borgerlighet som inte finns längre. Att kräva högre skatt och mer till sjuksköterskorna när skatten är 50% är typiskt vänster. Jag tycker att svenska arbetare ska ha ett politiskt parti, och svenska sjuksköterskor skall ha ett annat politiskt parti, så kan de gräla offentligt om vems pengarna man tjänat är, i stället för att skyffla åsiktsskillnaderna under mattan och låtsas att man är överens. De är inte överens, sen länge tillbaka. SAP är två partier, med inkonsistent politik.
Känn hur mycket förakt du vill. Det gör inte jag, det är synd om människorna. Jag skulle föredra att de gamla sossar som faktiskt jobbade för förbättringar baserade på motprestation tog bladet från munnen, och slutade mumla förläget när ”progressiva” åbäkade sig offentligt i ”arbetarklassens” namn. Jag skulle föredra att boende, energi och transporter betraktades för vad de är, nämligen något folk behöver, och inte ett beskattningsunderlag staten gör dyr. Att (v)änstern tycker att gratisarbetet ska öka är symptomatiskt; de tänker att någon annan ska göra det. Denna ”andre” röstar mer på alliansen. Skatten är 50%. Vill inte jobba gratis. Vägen är stängd. Nu krävs annan väg; ökad tillväxt.