Motståndet står i ett vägskäl.

.

I går visade franska arbetare att de inte gett upp kampen mot Sarkozys försämring av pensionerna. Minst lika många demonstranter som den 7 september, säger både de fackliga organisatörerna och polisen.

Närmare tre miljoner deltog i 232 demonstrationer i lika många städer och större samhällen. Närmare 300 000 tusen i Paris, 200 000 i Marseille, 120 000 i Toulouse, lika många i Bordeaux, 80 000 i Nantes och så vidare ner till 2 000 i alpsamhället Digne.

.

I Paris protesterade närmare 300 000 mot Sarkozys ”reform”.

.

Så här ser läget i mobiliseringen just nu. Nationalförsamlingen har redan röstat igenom regeringens ”reform”. Men den kan inte bli lag innan Senaten gjort samma sak den 5 oktober. Därför har de fackliga organisationerna rätt när de säger att allt ännu är möjligt – om mobiliseringen fortsätter.

De opinionsundersökningar som gjorts visar att det finns ett massivt folkligt stöd för kampen mot attacken på pensionerna. I förrgår visade Viavoice att 63 procent står på demonstranternas och sida medan bara 29 procent stöder regeringen. Ett starkt varningstecken för regeringen är att hela 80 procent i gruppen 18-24 år stöder kampen. Redan i går var det betydligt fler skolungdomar och studenter som deltog i demostrationerna än den 7 september.

Viavoice undersökning visar också att det råder en upprorisk stämning på många arbetsplatser och bland de som känner sig hotade av inte bara pensionsreformen utan hela den ekonomiska och sociala krisen i landet. Inte mindre än 45 procent sa sig vara ”upproriska”(révoltées) medan 18 procent sa sig ha förtroende inför dagens ekonomiska och sociala situation.

.

Vänsterpartiets Jean-Luc Mélenchon, de grönas Cécile Duflot och Socialistpartiets chef Martin Aubry demonstrerade tillsammans.

.

De fackliga och organisationerna och vänstern har alltså ett gynnsamt läge för att slå tillbaka regeringens reform. –Det är inte för sent, säger exempelvis CGTs ledare Bernard Thibaut. Men motståndet står ändå inför ett vägval. Regeringen säger att den helt enkelt struntar i vad som sker på gatan och räknar med att avsluta och anta reformen den 5 oktober i Senaten.

De fackliga organisationerna visar upp klara skillnader i bedömningen av ur kampen ska föras vidare. CFDT vill i princip förhandla med regeringen om hur den liggande reformen ska kunna göras acceptabel för arbetarna. CGT, FO och Solidaire säger att regeringen ska dra tillbaka reformen och glömma bort den.

Oavsett detta är samtliga fackföreningar överens om att mobiliseringen måste och kan fortsätta. Redan i dag möts de för att fatta beslut om vad som ska följa. CFDT vill organisera en ny jättedemonstration lördagen 2 oktober för att alla arbetande ska kunna delta. CFDT menar att det är svårt att begära av de arbetande att förlora ännu en dagsinkomst. CGT och FO har hittills drivit strejklinjen. Men i går gav CGT intrycket av att de ansluter sig till idén om nya demonstrationer 2 oktober.

.

CFDTs François Chérèque och CGTs Bernard Thibault sida vid sida men med skilda strategier.

.

Den fråga de inte ställer är vad de ska göra om Senaten trots alla protester antar lagen. Hur ska då kampen fortsätta? För Socialistpartiet, som har stort inflytande i CFDT, är svaret entydigt. Samla era krafter till presidentvalet 2012. Partiet manade sina anhängare att demonstrera i går men i grunden är partiledningen överens med Sarkozy att pensionerna ska reformeras. PS säger att de är emot höjningen av pensionsåldern från 65 till 67 år. Men de är överens med regeringen om den värsta aspekten av reformen, nämligen att man måste betala till sin pension under 41 år (upp från 39) för att få ut full pension. För ett stort antal av dagens unga människor är det en matematisk omöjlighet då studierna ofta pågår till långt efter tjugiostrecket.

Men för de som inte vill vänta till 2012 återstår frågan vad som kan göras nu för att tvinga den skakade regeringen till reträtt?

-Det är pensionsfrågan som står i centrum för kampen. Den bestämmer styrkeförhållandena för den närmaste framtiden därför att frågan berör alla löntagare, alla ungdomar och därför att den handlar om ett central och avgörande socialt problem – en omfördelning av rikedomarna, säger NPAs talesman François Grond.

-Många till vänster utropar, med gallupsiffror i handen, en seger 2012. Vi delar inte den synen på situationen. En kraftmätning vinns eller förloras och styrkeförhållandet 2012 avgörs här och nu, fortsätter François Grond.

.

Facket Solidaires kräver generalstrejk.

.

-Antalet demonstranter visar att slaget inte är över, säger fackföreningen Solidaires ledare Annik Coupé som är för en obegränsad strejk tills regeringen viker ned sig.

-Republikens president och parlamentets ledamöter måste ta i beräkning den omfattande förbittring som en lag inspirerad uteslutande av Medef (arbetsgivarföreningen) orsakar, säger å sin sida CGTs Bernard Thibault och varnar regeringen för att den håller på att provocera fram en ”djup social kris” om den inte går med på seriösa förhandlingar.

Det är det vägval som landets arbetare och studerande står inför. Acceptera reformen och ställa in siktet på presidentvalet 2012 eller utvidga dagens kamp till en frontalkrock med regeringen med målet att få den att vika ner sig eller avgå.

.

.

Media: DN1,SVD1,GP1,

Bloggare;

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Sarkozy, Strejk, Pensioner, NPA