Revolution – Reaktion

Folkfest  – Tyranni

Demokrati – Diktatur

.

Vi lever i en tid då ordens verkliga mening skrivs med stora bokstäver. Den arabiska revolutionen som föddes till Jul kastar alla etablerade begrepp överbord och trampar ner alla stelbenta fördomar.

Länderna vid Medelhavets sydkost har i ett slag förvandlats från europeiska soldyrkares favoriter till centrum för förtryckta folks revolt mot våld och elände. Orden byter mening och politiskt korrekt känns plötsligt fel. Det var sagt att vi lever i en historielös tid, en tid då tiden stannade med kommunismens sammanbrott i öst och marknadens segermarsch världen över. Upp till var och en att realisera sin potential. Glöm den kollektiva kampen och solidariteten.

.

Revolutionens karta ser inte ut som vi tänkt oss.

.

De härskande hade förpassat ordet revolution till vaxkabinettet. Ja, inte de gröna och orangea färgrevolutionerna. De ingick ju i Marknadens segertåg. Men de verkliga, förskräckliga revolutionerna som vill rubba de härskandes makt, de fyllda av fanatism och intolerans, de som trampade ned individen med våld och stal hennes egendom, de var döda och begravda. Hoppades och trodde de som sa sig förstå och som skrev historien.

Så kommer dessa araber och ställer alla begrepp på huvudet. Svart blir vitt och tvärtom. Nu går det plötsligt inte att öppna en dagstidning utan att REVOLUTION, REVOLUTION, trängs på rubrikplats. Det är revolution hit och revolution dit, folkets revolution, jasminernas revolution, facebook- och twitterrevolutioner, ungdomens revolution, ja utan ände. Det är som om journalisterna fått fnatt av att upptäcka ett under lång tid bortglömt ord.

Vad har hänt? Vi inser med förvånade vidöppna ögon att verkligheten inte ser ut som den etablerade nidbilden av en revolution. I Washington, Paris och London rusar nyvakna ”experter” runt i ring och ropar till varandra: vem ligger bakom det här vansinnet? Var finns de beväpnade terroristerna som tänker skörda de lågt hängande frukterna i revolutionens trädgård?

.

Friheten ger luft under ungdomens vingar.

.

De begriper ingenting. Häromdagen sa en av alla dessa experter på utrikespolitik som sitter i CIAs analysrum att han varit med i hundratals möten det senaste året om situationen i mellanöstern utan att Egypten eller Tunisien funnits med som problem på dagordningarna en enda gång. De har spionsatteliter, spioner, diplomater, avlyssningsapparatur och all annan teknik till sitt förfogande. Men vad tjänar det till när de bara söker efter hemliga grupper, komplotter, dolda agendor men inte kan förstå vilken effekt en dubblering av priset på mjöl har i fattiga människors liv. De ser inte den mullvad som gräver sig fram, än hit än dit, för att plötsligt sticka upp sitt huvud – uppror, protester och revolution. Fritt citerat från Marx som  inte behövde spionsattelit för att känna igen en revolution.

Äntligen kan vi se hur en levande revolution vänder upp och ned på begreppen. Revolutionen blir plötsligt synonym för en folkfest, för solidaritet och gemenskap, för empati och ansvar för andras väl, för fredliga protester, ja till och med för ordning och reda med rengjorda gator och torg.

Nu kan vi också se hur Reaktionen, kontrarevolutionen, visar upp sitt rätta ansikte. Det är fyllt av bitterhet och hat. Den griper till blint våld utan minsta respekt för människoliv.

Den talar om ”stabilitet”, men tänker bara på hur makten med våld ska kunna bevara ett odemokratiskt elitvälde. För innerst finns den rasistiska fördomen att araberna är ”omogna” för demokratin, vår älskade demokrati som man måste förtjäna på Marknadens villkor.

Den talar om det farliga med ett ”maktvakuum” men tänker bara på hur den elit som med våld, tortyr, korruption och nepotism hållit sig kvar vid makten och lydigt tjänat sina herrar i Washington ska garanteras fortsatt makt. Stabilitet betyder inget annat än fortsatt diktatur. Miljoner och åter miljoner i den arabisktalande världen har fått nog av ”stabilitet”. Vem behöver stabilitet? Folken eller Washington och Jerusalem?

.

Ordet Revolution är politiskt korrekt igen. Äntligen är den tid över då medaljbehängda julgranar predikade ”folkens revolutionära kamp” från höga oåtkomliga tribuner. Generationer fick en bild av revolutionen som lika med stelbenta stöveltramp fram mot en glödande röd sol vid horisonten. Den som inte hängde med i stövlarnas rytm trampades obönhörligt ned. -Revolutionen är ingen tebjudning, sa julgranarna. Men det är just vad den är, det är en folkfest, det är glädje och otroligt mod.

Äntligen öppnas våra ögon igen. Miljoner och åter miljoner ser igenom de rökridåer som härskarna och deras lakejer i media förblindat oss med.

Från Tunis och Kairo strömmar bilderna ut och vi bländas av en äkta folkfest – en levande revolution.

.

Media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,GP2,DN4,SVD4,SVD5,SVD6,DN5,DN6,GP3,GP4,DN7,SVD7,SVD8,

DN8,DN9,

Bloggare: Jinge,Svensson,Röda Malmö,Internationalen,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Egypten, Tunisien, Araber, Revolution, Kontrarevolution, Demokrati, Tyranni, Mubarak, USA, Obama,