Förlust i Afghanistan säker.
Barack Obamas « nya » strategi i kampen mot terrorismen har två grundpelare. Trupperna i Irak ska dras bort i etapper fram till 2011 samtidigt som 21 000 soldater skickas till Afganistan där enligt den nya presidenten det verkliga kriget mot terrorismen förs.
Obama på besök i Afganistan
Målsättningarna för de amerikanska och de allierade Natotrupperna sägs vara många. Demokratin i Afghanistan ska räddas. Kvinnornas rättigheter ska skyddas. Opiumproduktionen ska stoppas. Al-Qaida ska krossas genom att de mest fanatiska talibanerna drivs tillbaka över gränsen till Pakistan och de mer medgörliga vinns över via förhandlingar.
Det är bara att välja bland de ädla motiven för det dagliga bombandet och mördandet av civila afganer. För även om en stor majoritet av landets befolkning säkerligen inte vill ha tillbaka en talibanregim i Kabul är samma majoritet grundligt emot utländska truppers närvaro. Folket har redan tillräckligt många gånger i Afghanistans historia upplevt utländska invasioner av brittiska imperiebyggare, sovjetisk armé och bombflyg och amerikanska « nationsbyggare » för att lita till inkräktarna och deras lokala kollaboratörer.
Efter stora förluster och politiskt fiasko tvingades Sovjet på flykt.
Sanningen är den att det inte finns en strategi för seger. Hur ser egentligen en seger ut ? De knähundar som USA installerat i Kabul är genomkorrupta och avskydda av alla i samhället. Ändå har Obama inget annat kort att satsa på än en valseger för premiärminister Karzai i augusti. För att Karzai ska kunna sitta kvar krävs det att hans regering samarbetar med olika krigsherrar som exempelvis bödeln Dostum i ett desperat försök att slå tillbaka talibanernas frammarsch. Vare sig 21- eller 50 tusen nya soldater kan vinna något som ens kan komma i närheten av att kallas seger. USA och Nato kanske kan stabilisera en ockupation av landet. Men det är ju ingen segerstrategi att glädjas över.
En möjlig strategi för seger?
Också på det internationella planet börjar Obama att förlora kriget mot terrorismen. I Storbritannien växer kritiken mot den brittiska arméns närvaro i Afghanistan. På elva dagar har femton brittiska soldater mist livet i olika sammandrabbningar med talibansk trupp. Bara i helgen dog tre artonåriga brittiska soldater. Tre unga pojkars liv spillda för vad ? Det börjar också den brittiska befolkningen att fråga sig även om etablerade media som BBC, Financial Times och även den « radikala » The Independent fortfarande håller fast vid att missionen är nödvändig och riktig. Hur många unga pojkars liv som ännu krävs för att Gordon Brown ska tvingas till reträtt vet ingen. Men det finns en smärtgräns som opinionen inte tål, speciellt för ett krig som alltfler ser som meningslöst och hopplöst.
I Tyskland sker samma sak utan att de 1 500 tyska trupperna på plats gjort nämnvärda förluster. Kraven på att trupperna ska tas hem växer snabbt och Angela Merkel har inte fria händer.
Ska Afghanistan bli Barack Obamas Waterloo? Från Irak till Afghanistan. Ur askan i elden?
I media; DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,GP1,SSD,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Ekonomi, Irak, Afganistan, Obama, Karzai, Brown, Merkel, Talibaner, Al-Quaida
”I Afghanistan vinner alltid hemmalaget” som en tänkare (jag själv nämligen) påpekar ibland.
I Afghanistan har han alltså det perfekta sysselsättningsprojektet alltså. Var skulle han annars göra av alla arbetslösa amerikaner?
Hej Kerstin,
Nu tar du allt i ordentligt. Ska han skicka alla arbetslösa ungdomar till Afghanistan blir det den största invasionsarmé som USA eller en annan nation någosnin skickat ut i strid. Men jag förstår att du skämtar och vill understryka det absurda i ”västs” krig i Afghanistan .
Benny:
Bra att du förstår ironi.
Men har han tur blir det åtgtång på sodaterna så att han kan skicka fler ( mer ironi).
Hur var det i Sverige? Tyckte att jag nyss hörde på radion att i år var det fler än tidigare som anmälde sig som frivilliga till Afghanistan. Har ingenting med ungdomsarbetslösheten att göra förstås! (ingen ironi alls här).
Eller jo, det där om ungdomsarbetslöshet var ju också ironi, när jag tänker efter. Det har förstås med denna arbetslöshet att göra.
Och visst, ett krig i Afghanistan är liksom det dummaste Väst kan ta sig för. Å andra sidan agerar man ju sällan speciellt intelligent från det hållet (och det är verkligen inte ironi).