Det trettioåriga kriget

Slaget om Sverige.

.

I min blogg « Det trettioåriga kriget” visas vad som hänt med de arbetandes reallöner, utdelningen till aktieägarna och investeringarna sedan Thatcher och Reagan manade till krig mot allt vad den arbetande befolkningen tillkämpat sig under decennier av facklig och politisk kamp.
Mycket har förstörts och försvarslinjerna mot den nyliberala anstormningen har flyttats tillbaka. Det gäller också här i Sverige. Trots smärre egenheter och skillnader liknar ändå den  svenska bilden utvecklingen i omvärlden.
Ett gemensamt drag för hela OECD är att lönernas andel av de producerade rikedomarna, BNP, från 1980-82 och framåt minskat till förmån för vinstens andel av samma BNP. Den direkta ekonomiska orsaken till det är att reallönerna inte längre ökade i samma takt som produktiviteten. Att de inte gjorde det var i sin tur en följd av både ekonomiska och politiska skeenden. Massarbetslösheten från 80-talets början försvårade lönekampen och politiskt började socialdemokratin att svälja de nyliberala koncepten och LO övergav kravet på att löneökningarna skulle följa produktivitetsutvecklingen.
Det var den tyska socialdemokraten Helmut Schmidt som präntade socialdemokraternas försvar av ökade vinster för företagen. ”Dagens vinster är morgondagens investeringar och övermorgons arbeten”, var hans ledtema som bland annat anammades av Kjell-Olof Feldt.
I diagram (1) här under ser vi hur produktiviteten och reallönerna utvecklades i Sverige under perioden 1960-2010 och i diagram (2) hur lönernas andel av BNP utvecklades under samma period.

.

Produktivitet och reallöner i Sverige 1960 till 2010.

Diagram (1): Skala, 1980 = 100,  Värdet för 2009 är en uppskattning och för 2010 en prognos
Källa: EU-kommissionens databas Ameco.

.

Diagram (2)
Källa: Ameco.

.

Hur gick det då med Schmidts ”teorem”? Skapade löneåtstramningen fler jobb tack vare ökade investeringar. Igen liknar utvecklingen i Sverige vad som skedde i omvärlden. Det mest framträdande resultatet av lönepressen och den påföljande vinstökningen är att investeringarna sedan 80-talets början minskar på bekostnad av allt större utdelningar av dividender till aktieägarna.
I diagram (3) syns vad som skedde med de ökade vinsterna i Sverige. Även här minskar andelen av vinsterna som investeras till förmån för ökad utdelning till aktieägarna. Trenden är tydlig och bestående oavsett vem som höll i rodret på Rosenbad.

.

Diagram (3)
Källa; Ameco
Gapet mellan vinsterna och investeringarna svarar mot hundratals miljarder kronor som bytt ägare. Lönernas minskade andel av BNP och den ökade utdelningen till aktieägarna är ett hold-up som kan få de fräckaste banditer att svartna av avundsjuka.
Vi har sett att ökade vinster för kapitalägarna inte leder till mer investeringar och nya arbeten utan fler dollarmiljonärer som använder sina nyvunna rikedomar till att spekulera i finanskarusellen.
Vad de tagit ifrån dig kan du ta tillbaka. Det är bara en fråga om politisk vilja, om att säga nej och att kräva vad som behövs för att de arbetandes intressen ska ställas före kapitalägarnas.

.

Media; DN1,DN2,SVD1,SVD2,GP1,AB1,

Bloggare: Alliansfritt Sverige,Ekonomikommentarer,Jinge,Motvallsbloggen,Röda Berget,Röda Malmö,

Svensson,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

13 reaktion på “Det trettioåriga kriget

  1. Fakta! Snyggt framställt!
    Fakta som talar sitt tydliga språk, ett betydligt tydligare språk än de flesta av Almedalsveckans talare.
    Möjligen tydligare än allihop.

    Bra bloggat!

  2. Pingback: Björklunds skola - en skola för rika | Svensson

  3. Pingback: Jinge.se » Maud Olofsson, en politiker med humor!

  4. Pingback: Netanyahu möter Obama

  5. Pingback: Nyliberalismens förlovade land.

  6. Pingback: Vad har de Röd-Gröna att erbjuda? « Röda Lund

  7. Pingback: Behov inte pengar ska styra.

  8. Pingback: Tweets that mention Det trettioåriga kriget -- Topsy.com

  9. De hadde jag ingen aning om.
    2,15 för en liter mjölk.

  10. Diagram 2 är felkonstruerat, det får utvecklingen att se skarpare ut än den är. Lön/BNP för 1975 är 77%, för 2010 är det 67%. Genom att inte rita ut 0-50% och heller inte 80-100% representeras det faktiska gapet 10% genom en figur som se ut som drygt 25% På samhällsvetenskaplig linje fick man lära sig att inte göra såna diagram, och om man ändå gör det ska det vara ett hack i procent-axeln.

    Låt ändå säga att hundratals miljarder omfördelats från lön till vinst. Kapitalisterna kan inte köpa badbassänger och BMW-suvar eller texmex-villor för annat än miljonbelopp, tar de pengarna och investerar i Kina, privat? I så fall innebär vinstens ökande andel att jobben ökar, men i Kina, vilket verkar stämma med en verkligheten. Om man läser affärspressen förefaller en del direktörer, tex Melker Schörling, numera inte jobba som hired guns längre, utan som investerare, för egen räkning. Det kan man ju göra om man skaffat sig egna miljarder.

    Sen undrar ju jag dessutom om inte de ökande vinsterna räknas i en valuta som sjunker i värde. En vinst som går upp med 20% räknat i en valuta som sjunker med 20% är oförändrad. Det hände en hel del såna saker från 1970 och framåt, just där verkar lön och vinst divergera. Oförändrad lön som betalas ut i sjunkande valuta är lönesänkning.

    Enligt vanlig nationalekonomisk teori innebär ju icke utnyttjade resurser att det inte går att höja priset på arbetskraft som finns i överflöd, snarare sjunker det eftersom det finns lediga produktionsresurser. ”Nyliberalismen” dök ju upp efter de gigantiska skattehöjningarna, inflationen och devalveringarna, inte före. Priset på arbetskraft borde sjunka, (s) använde flera decennier till att belasta det med ständigt ökande skatter och avgifter, till sist las sjukförsäkringens första två veckor på arbetsgivarna, samtidigt som asiatiska löner var bråkdelar av de svenska. Nu undrar ju jag, bortsett från den förvanskande bildstatistiken, är det lön före skatt, lön efter skatt, lön inkl eller exkl sociala avgifter som avses? Det är ju helt olika storheter, nämligen. 1970 behövdes en lön för att driva en barnfamilj, 2010 två löner. 1970 fördes en förnuftig energipolitik, kärnkraft och vattenkraft byggdes ut, el var nästan gratis, 2010 kan hälften av den ena lönen försvinna ut i ett svart skattehål som kallas energiskatt, och det gamla ”arbetarpartiet” har slarvat bort sig självt i ett moras av alternativa väderkvarnar som inte fungerar ens på ritbordet. (s) har jobbat stenhårt på att förlora goodwill de hade gratis, när man hör Jämtin undrar man vad de tänker med. Det kan ju inte gärna vara hjärnan 🙂

  11. Hej sl! Rent tekniskt så finns det ju inget hack på Yaxeln heller och den är inte proportionellt graderad från noll. Det är verkligen förfärligt. Sedan beror ju antal jobb som skapas på vad pengarna investeras i. I tredje stycket så undrar jag lite om du syftar på diagramet som visar vinster jämfört med investeringar där siffrorna representerar procentandelar av BNP. För om du gör det då får du nog gå om fler matematikkurser än de som ni fick lära er på den samhällsvetenskapliga linjen. MVH

  12. Hej sl!

    Du får nog ta en kurs i energiutveckling också 🙂

    Nedan kan du få bekräftat att vindkraften numera har blivit en integrerad del av energiförsörjningen och inte ett ”fantasifoster” som du vill låta påskina.

    I veckan sattes nytt vindkraftrekord och är nu uppe i 8,2 TWh hittills i år.

    Den liberala mainstreammedia ser nu också vindkraften som en naturlig del av energiproduktionen som du kan se nedan.

    Kanske dax för dej att uppdatera din inställning som låter som den vore minst trettio år tillbaka i tiden….

    http://ekonomi.se.msn.com/v%C3%A4rme-och-bl%C3%B6ta-h%C3%A5ller-elpris-nere

    Vill du ha låga elpriser så kan du tacka vindkraften för det 😉

  13. nej, jag avsåg bara diagram2, det stimulerade minnet av av mina gymnasieår, liksom hela denna blogg. Då var man noga med hur man skrev diagram, så att de skulle åskådliggöra relativa förhållanden. Om vi struntar i hur man lärde sig då duger diagram2 bra. Det är mycket som var viktigt 1976 som man struntar i numera.

    Vinster stiger relativt löner. Om lönerna inte följer beror på att arbetskraften globalt ökat med flera miljarder personer, eller att investeringarna görs där arbetskraften är billigare, eller att processer där vi var starka förr har automatiserats eller flyttat utomlands, eller är resultatet av en borgerlig motkampanj vet jag inte. Först hängde lönerna med, sen ökade beskattningen kraftigt, sen blev det arbetslöshet, och nu försöker de backa skatterna lite grann. Mitt under processen spred sig industrialismen till Asien.

Kommentera