Borgerlig media manipulerar opinionen

.

”Enligt opinionsmätningarna är det fortfarande ovisst vem som ska vinna valet. Men en stor majoritet av väljarna är redan övertygade om att det blir borgerlig valseger. Även de flesta rödgröna sympatisörer tror på valförlust, enligt DN/Synovates mätning”
.
Så här majestätiskt slår Dagens Nyheter i dag upp vad som sägs ge en bild av stämningen bland de olika partiernas sympatisörer. Läser man vidare får man långt ner i texten reda på att undersökningen inte ens är statistiskt säkerställd.
De borgerliga tidningsdrakarna spottar hela tiden ur sig opinionsundersökningar som alla har till syfte att vända väljarnas intresse bort från skillnaden mellan de bägge blockens politik för den kommande mandatperioden.
Det hela handlar om att dupera människor.
Tidningarnas ägare ser till att man hela tiden jämför vilket förtroende folk har för Mona Sahlin i förhållande till Fredrik Reinfeldt. Mona ska mosas och Fredrik ska haussas. Inte fasen kan en kvinna leda landet…
Efter gårdagens debatt i Aktuellt mellan de bägge skulle en omröstning säkert visat att förtroendet för Reinfeldt rasat. Med nervösa svettdroppar på överläppen klarade vår statsminister i går kväll av att skymfa landets pensionärer. Dessutom fick han än en gång en uppstötning av det överklassförakt som tycker illa om alla människor som någon gång blivit sjuka eller arbetslösa.
Vår blogg har därför valt att utmana DN genom en egen opinionsundersökning. Vi har frågat en massa människor om vem de vill se som nästa vice statsminister. Vem har de störst förtroende för? Maria Wetterstrand eller Maud Olofsson?
Resultatet var förödande för Maud Olofsson. Resultatet blev en sensation. Hon hade bara förtroende hos 30 procent av de som vi frågade. Visserligen kan man inte säga att undersökningen är statistiskt säkerställd. Men resultatet talar ändå för sig själv. Bäverhonan Maud passar bättre i en hydda  djupt nere i en strid norrlandsälv…
Fick under eftermiddagen in den här bokstavligen skarpsynte kommentaren från Lasse. Som visar att DN  och journalisten Henrik Brors jobbar som vore tidningen en brittisk tabloid:
”Man kan även notera att DN i sin bildframställning uteslutit Wetterstrand, den populäraste rödgröna partiledaren. Det är naturligtvis ingen tillfällighet.”

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

I pressen: DN1,DN2,SVD1,SVD2,AB1,GP1,GP2,AB1,GP3,GP4,GP5,AB1,DN3,SVD3,Expr1,GP6,SVD4,

12 reaktion på “Borgerlig media manipulerar opinionen

  1. Hur kan borgligheten kontrollera media, då ca 90 % av sveriges aktiva journalister är socialister/kommunister?

    Struntprat..
    Jag har aldrig röstat på (C) eller tyckt vidare bra om Maud, men hon har skött sig exemplariskt och vunnit min respekt. Maud Olofsson har tagit tuffa och rätta beslut i stora frågor det senaste åren.

    Hon är den enda kvinna som jag anser kan leda landet som statsminister.

  2. Visst drar tidningarna orimiligt stora växlar på opiniosnundersökningarna, som ofta är gamla redan när de publiceras, och som dessutom bygger på ett lågt antal svarande. Om man gör en undersökning med 2000 pers som svarat i hela landet, så är t ex antalet kvinnor 30-60 år i Storstockholm somn finns med så där 50. Bredare underlag än så är det inte. Eftersom svenska opinionsundersökningar inte har något material för att få t ex social bakgrund och ekonomi representativ på kohortnivå kan det naturligtvis slå hur som helst: slumpen kan lätt göra att man får en hyfsad övervikt av solitt etablerade som anser det självklart att rösta borgerligt. De flesta gallups har också ett stort personbortfall, namn som man inte fått tag i – semester, resa, jobbat över etc. Opinionsundersökningar av den här typen är alltså ofta föga mer än gissningar.

    Men sedan är det också så att många s-väljare och andra känner sig genuint icke-entusiastiska över Mona Sahlin. En annan partiledare hade kunnat vända det här. Sahlin framstår altför ofta som om hon försöker trycka sig in i debatten, hon utstrålar faktiskt inte självsäkerhet och kontrollerad auktoritet. Hennes förflutna läggs henne fortfarande till last, det *är* svårt att i ett så litet land som Sverige falla så öppet som hon gjorde för femton år sen och sedan försöka komma tillbaka – och i Sverige får man (som en vinteridrottare sade i en OS-intervju) aldrig någon dunk i ryggen av media när det går dåligt. Man kan tycka att det är fånigt, men många, även sossar, kommer aldrig att se Sahlin som en fullt legitim partiledare – vilket de hade gjort med Wallström, Östros eller t om Ilmar Reepalu om han kandiderat.

  3. – Det är svårt att förstå varför så många rödgröna väljare tror på en borgerlig seger, även om övervikten inte är statistiskt säkerställd.

    Jag uppfattade det som att det var övervikten för tro på borgerlig seger hos de Rödgröna som inte var statistiskt säkerställd enlig Synovate.

    Opinionsundersökningar som inte är öppna så vem som helst kan granska hur den är gjord ska naturligtvis inte på minsta sätt ges något vetenskapligt värde, det är inte bättre än vilket löst tyckande eller anekdot som helst. Organisationer av olika slag beställer opinionsundersökningar om sådant som ligger i deras intresse och får, om möjligt, det resultatet de vill ha. Partier och stora organisationer köper också undersökningar som endast är avsett för internt bruk, här vill de förmodligen ha ett så sant resultat som möjligt.

    Annan typ av prostitution är OK, ja till och med välkomnas i viss utsträckning.
    Om du till exempel vill köpa dig en egen professor på Handelshögskolan, så kostar det 300.000 kronor per år.
    Alla är lika välkomna – på Handels diskriminerar vi ingen, så såväl Volvo som brandoffren är välkomna att köpa såväl vår tid som vår lojalitet.
    För 300.000 kronor ger vi er de svar ni beställt, med vetenskaplig auktorisation och allt. Handels är ja-sägare till vem som helst; bara ni kan betala får ni vara med och bestämma både ‘avhandlingens utformning och innehåll’!
    Vill ni att vi ska säga att EMU är bra? Att skattetrycket är för högt? Att arbetslösa är parasiter? Eller att det alltid varit lätt att få se Säpos register? Kanske att vi inte har råd till invandring eller i vart fall inte till en så stor offentlig sektor? Att vi måste betala våra politiker och företagsledare höga löner, annars flyttar de utomlands och då blir vi ett u-land?
    Allt är OK – så länge ni har 300.000 kronor med er. Vi behandlar alla lika – 300.000 kronor oavsett om du är rik eller fattig,..

    Dennis Töllborg

    Problemet är att all sidor mer än gärna lutar sig emot ”vetenskapen” för att hävda sin ståndpunkt. Närhelst auktoriteter åberopas bör man ana ugglor i mossen. Problemet är att det inte är gjort i en handvändning att vederlägga förment ”vetenskapliga” fakta och skadan är redan skedd. Lögnen hinner runt jorden innan sanningen fåt på sig skorna.

    Sahlin har högst förtroende
    Ekot december 2007.
    Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin har högst förtroende bland de svenska partiledarna medan förtroendet för statsministern Fredrik Reinfeldt fortsätter att minska.
    Det visar en Sifomätning som redovisas i Aftonbladet.

    Vilket då säger att det inte egentligen är Sahlin som person eller kvinna som gett henne lågt förtroende, motståndarnas kampanj har naturligtvis betydelse men inte minst hur hon och partiet sen agerat, det stor fallet kom efter de helt oförhappandes annoserat allians med Mp och V. Jag tror ju att de förstnämnda är den stora orsaken, de senare har de alltid haft i släptåg och de brukar gjöra som de blir tillsagda.

    Att motståndarnas tidningar bedriver kampanj mot Mona är i sig inget konstigt, det är ju deras jobb så att säga. De har ju till och med officiella beteckningar som anger politisk hemvist. Problemet är att den rödgröna sidan inte har mycket till media. Det var ju också den primära anledningen till att arbetarrörelsen en gång i tiden startade tidningar och förlag, för att kunna ge sin verklighetsbeskrivning och ta upp det som de ansåg viktigt.

    Riktigt varför SAP och LO förskingrat det mediekapital man hade är svårt att säga. Men man kan förmoda att de även vaggats in i den bedrägliga myten att tidningar i grunden skulle vara opartiskt sanningssökande journalism, typ tredje statsmakten och att man skulle kunna förlita sig på att få ut sitt budskap där. Om så var det ovanligt naivt tänkt. Public service är etablissemangets röst till folket i det huvudbudskap som ges folket, ju mer högervridet etablissemanget blir följer naturligtvis Public service med i vridningen. Public service har grundmurat förtroende hos folket, tas det inte upp där var det inget som hade nyhetsvärde. En formidabel motståndare för varje politisk opposition mot etablissemanget.

  4. Saken är inte den att man inte kan tänka sig en kvinna som stadsminister, man kan bara inte tänka sig att en person med en historia som Mona Sahlins kan leda landet. Det har inget att göra med att hon är kvinna.

    Skulle Anna Lindh varit stadsministerkandidat eller kanske Margot så skulle säkert undersökningarna visa annat… Det är även Mona medveten om och det är därför hon försöker rikta fokus bort från sin egen person.

    Och vad det gäller tidningarna så finns det både höger och vänster, om du stör dig så mycket på DN så varför läsa DN? Du kan ju läsa sosse tidningar som Aftonblaskan eller dalademokratern eller liknande.

  5. Man kan även notera att DN i sin bildframställning uteslutit Wetterstrand, den populäraste rödgröna partiledaren. Det är naturligtvis ingen tillfällighet.

  6. En vändning som den LJulia Gillard gjorde i australiska Labour – att först samlaett stöd inom partiet och störta sin egen partiledare/premiärminister och sedan utlysa nyval – hade varit helt otänkbar inte bara i (s) utan i vilket svenskt parti som helst som ledde en regering. Det är ännu oklart hur det går med strävan att få till ett vettigt stöd från vågmästarna därnere, men om hennes manöver klappar igenom och Labour förlorar rgeringsmakten kan hon själv räkna med att bli offentligt hängd i många australiensares ögon. Just därför visar hennes mod (och även dem som backade upp henne öppet) på något som saknas i svensk politik.

  7. Pingback: Jinge.se » SD tänker ruinera oss !!

  8. Fick under eftermiddagen in kommentaren ovan som visar att DN och Henrik Brors nu jobbar lika vulgärt som en brittisk tabloid:

    ”Man kan även notera att DN i sin bildframställning uteslutit Wetterstrand, den populäraste rödgröna partiledaren. Det är naturligtvis ingen tillfällighet.”

    .

  9. Sen kan man även spekulera i de bilder man valt. Sahlin och Ohly dominerar bilden men Ohly är den blicken först fastnar på och är den som framträder mest och har ett lite pushigt uttryck eller hur man ska beskriva det. Det är ju också ”kommunisten” man försökt skrämma folket med. Eriksson är lite i skymundan baktill. Bilden å Sahlin är väl inte direkt där hon gör sig som bäst, men inte så mycket att säga om. Man har tidigare i olika mosa Mona bilder valt fruktansvärda bilder där hon ser hemsk ut. Vem som helst kan se ”hemsk” ut i olika frusna ögonblick och med dagens kameror som skjuter 8 bilder sekunden eller mer är det inga problem att få en sådan bild. Man kan då jämföra den bild man valt av Reinfeldt, den lätt bekymrade lite sammanbitne ”landsfadern” som tar ”våra” problem på allvar, han får också komma fram helt framför stapeln och dominera den sidan. Man kan inte komma ifrån att bildvalet av Mona och Fredde är medvetet gjort för att de ska komma i kontrast, denna gång lite mer sofistikerat än det ibland har varit.

  10. Det är förstås märkligt att Wetterstrand uteslöts. Efter att Sahlin deklarerat allians tyckte jag att Mp fick ovanligt mycket uppmärksamhet i de malliga morgontidningarna och inte minst Wetterstrand som odlades som rival till Sahlin. Men ”gullandet” med Mp har naturligtvis upphört det här året.

  11. Om inte jag missminner mig medgav en tidigare chefredaktör för DN att HELA TIDNINGEN mobiliserades i en kampanj om skolpolitik d v s som stöd för FP Björklund. Att någon är förvånad över att vi nu ser en stor del av pressen agera som (allians)företrädare för såväl väljare som politiker är väl inte något att förvånas över.
    I ett längre perspektiv blir det närmast omöjligt för de som saknar medial makt att kunna företräda sina åsikter på ett någorluna rimligt sätt och då undermineras demokratin succesivt.
    Tididgare kunde en viss maktbalans uppnås genom att arbetarrörelsen hade en stark folkrörelsedemokratisk bas men nu saknar man dels den basen och en antal av de få a-press tidningarna har sålts eller lagts ner.
    Det ser inte ljust ut och får Alliansen leda landet en mandatperiod till så vet vi inte om vi har Public Service kvar i dess nuvarande fria roll.
    Det är ett ödesval, inte bara i sakpolitiken,utan även i fråga om en balanserad och mångsidig maktfördelning över framtida opinionsbildning.

Kommentera