Katolska kyrkan groggy.
.
En gigantisk pedofilaffär skakar det belgiska samhället, än en gång. Den katolska kyrkan är nere för räkning. I åratal har den tystat ned vittne efter vittne och enbart haft kyrkans ”obefläckade” rykte som prioritet. Nu exploderar skandalen i ansiktet på kyrkans hierarki och den huvudansvarige pekas ut – Benoit XVI i Vatikanstaten.
.
I Rom låtsas Påven att han inget ser och inget hör.
.
Härvan började med ett vittne som avslöjade att biskopen Vangheluwe i Brugge grovt förgått sig på vittnet i fråga från att denne var sju år och att det pågick i åratal. Därifrån startade den lilla snöbollen som blev en lavin. Inte mindre än 450 fall av pedofili och sexuellt våld mot minderåriga rullades upp. De flesta fallen är preskriberade, men det ändrar inget i skandalens sprängkraft.
En parlamentarisk kommission ledd av Peter Adriaenssens tillsattes. De detaljer som Adriaenssens rapport avslöjar går långt utöver vad de mest härdade fruktat. Våldtäkter, sexuellt våld i andra former, pennalism och andra ”lekar” har varit legio och ännu värre: – alla rop på hjälp från offren tystades ned med hot och mutor.
.
För biskop Vangheluwe är det för sent att ta sig åt huvudet.
.
Kyrkan visade inga tecken på att släppa till den information som alla visste att den satt inne med. Polisen slog till mot arkiv i krykans ägo vilket i sin tur fick Benoit XVI att gå i taket och ärkebiskopen i Belgien att tala om ”nitiska överdrifter”. I vanlig ordning la olika byråkratiska instanser hinder i vägen för utredningen och en domstol beordrade att det material polisen lagt beslag på skulle lämnas tillbaka. Så nu ligger Adriaenssens rapport i träda.
Men den här gången kommer inte kyrkan undan. Skandalen är för stor och mörkläggningen för tydlig. Den nytillsatte ärkebiskopen Léonard försökte i ett tv-tal häromdagen att lugna ner stormen. Resultatet blev det motsatta. Det enda han hade att erbjuda var en begäran från kyrkan om ”förlåtelse” och att en mottagning borde öppnas som tillåter offren att tala ut. Inte ett ord om rättvisa. Inte ett ord om straff.
.
Gud förlåter allt…eller vad håller de på med?
.
Av denna bedrövliga affär finns det flera konstateranden att göra.
1. Det handlar inte om enstaka maskätna äpplen i kyrkans dignande fruktkorg. Med 450 (kända) fall och lika många försök till mörkläggning talar vi om ett system inte enskilda fall.
2. Kyrkan reagerar på samma sätt som USAs och Israels försvarsmakter. De anser sig ha rätten att själva undersöka sina egna brott. I Rom avfärdas samhällets rättsväsen som för jordiskt och brutalt. Gud förlåter allt.
3. Tills nu har kyrkans utgångspunkt varit att be offren om förlåtelse och tystnad, eventuellt mot materiell kompensation.
Många menar att det är den katolska kyrkans celibat som leder till pedofili. Jag tror inte att det är den verkliga förklaringen. Det kan väl tänkas att några präster dras till yrket med baktankar i huvudet. Men är det en större andel än de som dras till läraryrket, barnomsorgen eller andra yrken med daglig kontakt med barn? Knappast.
Nej, jag anser att det är den katolska kyrkans struktur och interna funktionssätt som ”uppmuntrar” sexuella övergrepp på barn. Alla anklagelser mot olika präster har mötts av en mur av tystnad inom kyrkan och av en generad tystnad i det omgivande samhället. Präster med snedvriden smak har helt enkelt känt sig skyddade i kyrkans famn och fritt kunnat ge utlopp för sina böjelser på ett sätt som det är svårare att göra i andra yrken.
.
Led oss ej i frestelse.
Den katolska kyrkan är i viss mening de ”sista stalinisterna”. Vatikanstaten är, tillsammans med ett fåtal diktaturer, den enda staten som anser att demokrati är inget att hänge sig åt. En ”centralkommitté” väljer Påven och sedan den vita röken stigit mot himlen beslutar han likt Stalin i ensamt majestät. Besluten stampas ner genom den extremt pyramidala organisationen och verkställs utan minsta protest. För den som eventuellt mumlar i skägget går karriären upp i rök i form av en förvisning till någon avlägsen församling. Det är bara nackskottet som skiljer från den stalinistiska ordningen.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Belgien, Katolska kyrkan, Pedofili, Benoit XVI,
Av etthundra katolska präster, hur många har gjort sig skyldiga till pedofili ?
Haltar inte jämförelsen med stalinismen en liten smula ? Kyrkan har inte konfiskerat alla företag och byggt en privatarmé och säkerhetstjänst som kontrollerar varje kubikcentimeter av samhället, den tvångsinvesterar inte allt samhälleligt överskott och kan inte ta ut vad den vill. Tvingande 100-procentiga möjligheter till 100 procents korruption är inte för handen. Stalinisterna sköt prästerna och brände kyrkorna. Däremot drar jag mig till minnes en historia ur ”Den röde Tsaren”; en tidig tjeka-chef som åkte runt på nätterna och plockade upp småflickor som efter en natts tjänst grävdes ner i en trädgård. Men var han representativ för alla bolsjevikerna? Han drog snarast nytta av situationen, eller hur? Alla bolsjevikerna var förmodligen inte pedofiler, och bolsjevismens ändamål var inte pedofili.
Hoppas det blir rättegång. Alla tjänar på att alla ser att överheten har att följa lagen.
sl, KOPPLA AV, du behöver inte rada upp stalinismens alla brott mot mänskligheten för att säga att det finns skillnader mellan stalinismen och katolska kyrkan. Jag skrev bara att det finns en likhet, nämligen den extrema organisationshierarkin. En person uttolkar skriften (Guds ord eller ”marxismen-leninismen”) , resten versktäller i givakt.
Inte hellar handlar det om det är eller tio präster per 100 som begått sexbrott mot minderåriga. I Andriaenssens rapport framgår det att det handlar om cirka 90 präster som står bakom de 450 fall som dokumenterats. Därför kan man säga att det inte handlar om enstaka maskar i ett friskt äpple. Dessutom handlar det inte bara om dessa 90 brottslingar. LIka allvarligt är att krykans män, präster, biskopar,ärkebiskopar och Påven gjort allt i deras makt för att alla ”affärer” ska tystas ned. Redan innan Ratzinger blev Benoit XVI var han mycket upptagen med att mörklägga prästers brott i flera olika länder. Idén är att den världsliga makten inte ska ges insyn i kyrkans inre problem. De ska lösas internt. Målet blir då inte rättvisa för offren utan uppgiften att minimiera skadan på kyrkans rykte. Brottslingen ska bikta sig, be om förlåtelse och sedan förflyttas till en ny församling – där det blir fritt fram igen.
Fast 90 präster sedan 50-talet är ju ingenting statistiskt sett, i ett katolskt land med många många tusentals präster under tidsperioden. Det är promille vi talar om som är förövare. Jämförelsevis antas mellan 5 och 10 procent av den manliga befolkningen begå sexuella övergrepp under sina liv. Hur många sexuella övergrepp tror du/ni inte att det har begåtts på andra institutioner under samma tid?
Men jag delar helt er kritik att kyrkan har tystat ner övergreppen, och levt med en farlig föreställning att de skall skipa rättvisa själva. Det viktiga som kommer ut av detta är att många katolska biskopar, dit hör bl.a. den svenska, har varit tydliga med att brott måste utredas av det civila samhället. Det är ingen tröst för brottsoffren, men man kan hoppas (be?) att man i framtiden inte tystar offer och gärningsmän utan att de får (jordiska) straff också.
Jonas,
Om du läser om vad jag skrev ska du se att jag säger samma sak som du. Jag säger att det knappast finns fler pedofiler bland katolska präster än bland lärare eller dagispersonal. Jag sa att de troligen kände sig säkrare i kyrkan och därför ”tog för sig” mera. Säkrare, just därför att den katolska kyrkan i decennier sopat rapporter om övergrepp under mattan. Påven själv har i flera fall ”straffat” pedofilövergrepp från prästers sida med att flytta dem till en ny församling. Vilket närmast måste ses som att servera nya offer på ett fat.