Nytt fiasko i Cancun?

-Avskaffa kapitalismen

och rädda klimatet.

.

Det är temat i den belgiske miljökämpen Daniel Tanuros senaste bok. Tyvärr finns boken ännu bara på franska. Sonderingar för en publicering på andra språk pågår. Intervjun här under gjordes av den belgiska dagstidningen Le Soir, den 30 november inför mötet i Cancun.

Redan nu kan vi se att berget kommet att föda en mus. Köpenhamn var ett fiasko. Vi riskerar att sakna adjektiv för vad som kommer ut av mötet i den mexikanska badorten Cancun.

USA spelar tuff gangster redan innan mötet startat och kräver att utvecklingsländer som Kina och Indien ska ta samma ansvar för hotet mot vår planet som den rika världen. USA lutar sig allt mer mot sinliga energikällor, som olja, kol och uran, medan exempelvis Kina i det tysta satsar mer på vindkraft än någon annan nation och är redan ledande i utveckling av solpaneler.

Ett annat tecken på det stora fiasko som väntar i Cancun är president Lulas beslut att inte delta. Han vill inte avsluta sin mandatperiod med ett nederlag. Hans efterträdare, Dilma Rousseff, stannar också hemma. Hon vill naturligtvis inte starta sitt presidentskap med ett bakslag.

Världens politiska ledare är fångna i den kapitalistiska marknadsekonomin som är helt oförmögen att ta sig an den enorma sociala och ekonomiska utmaning som klimathotet och behovet av ett nytt energisystem ställer mänskligheten inför.

Det är utifrån det konstaterandet som Daniel Tanuro säger att det är upp till oss själva att bygga den rörelse som kan axla det ansvar som framtida generationer kan kräva av oss.

**************************



Kan vi som individer påverka utsläppen av växthusgaser?

I den mån det är socialt möjligt måste vi göra det. Men effekten blir begränsad. Om vi inte ska överskrida 2°C temperaturökning på jordytan jämfört med den förindustriella epoken måste de industriellt utvecklade nationerna enligt FNs klimatpanel minska utsläppen med 80 till 95 procent innan 2050. För att lyckas med det krävs det oundvikligen strukturella åtgärder.

Vilka?

Vårt system för energiproduktion är centraliserat. Vi tillverkar exempelvis elektricitet som sedan transporteras hundratals kilometer. Enligt termodynamiska principer är det irrationellt. Om energin produceras närmare konsumenterna förloras mindre i transporterna och 30-40 procent energi kan sparas. Men det kräver offentliga investeringar. I transportsektorn måste vi överge ”allt för bilen” och utveckla effektiva och gratis kollektiva transporter. Avståndet mellan hem och arbetsplats måste minskas genom en omlokalisering av den ekonomiska aktiviteten. Det kan inte individuella uppoffringar påverka mycket.

Vilken betydelse har solpaneler?

Med existerande teknik kan den förnyelsebara energin tillfredställa 6 – 18 gånger världens energibehov i dag. Det första hindret är att den troligen förblir dyrare än den fossila energin ännu under 25 år. Kapitalismens investeringar kommer därför att fortsätta koncentrera sig på de fossila bränslena.
Det andra hindret är att ett nytt energisystem kräver massiva investeringar vilket i ett första läge kommer att kräva en ökad konsumtion av fossil energi för att tillverka den utrustning som produktionen av förnyelsebar energi kräver.
För att motverka denna tillfälliga ökning behöver vi samtidigt minska den totala energikonsumtionen och det på ett sätt som också minskar förbrukningen av materiella tillgångar. Det är kapitalismen helt enkelt oförmögen till eftersom den fungerar genom ständig kapitalackumulation och vinstmaximering.

Vad menar du med att producera mindre?

Det handlar om politiska beslut. Ta till exempel vapenindustrin som i dag kostar mer är tusen miljarder dollar om året. Samma sak med reklamutgifterna. I Frankrike går exempelvis 2 procent av BNP till att övertyga folk att de behöver vissa varor. Titta på vitvarorna som tillverkas med en inbyggd kort livslängd.
Kort sagt är det möjligt att minska den materiella produktionen utan att försämra folks välfärd, ja den kan till och med förbättras. Men att ändra vanor blir oundvikligt.

Skapar inte en minskad produktion mer arbetslöshet?

Man måste minska arbetstiden med bibehållen lön för att minska arbetslösheten. Men det passar inte in i den kapitalistiska logiken. De som arbetar i ”skadliga” industrier måste kunna flytta till nya arbeten utan att förlora på det. Jag tänker exempelvis på kolgruvearbetare som annars kan bli motståndare till en klimatvänlig politik.

Vilket är det globala alternativet?

Systemet måste ändras i global skala på ett demokratiskt sätt. Gratis massiv transfer av ren teknologi till fattiga länder behövs. Man kan inte förverkliga en övergång till förnyelsebar energi utan att ifrågasätta det privata ägandet av energikällor. Det är en samhällelig tillgång som ska brukas efter klimatets och planetens behov. Det betyder att energiproduktionen måste starkt decentraliseras. Förbrukningen av förnyelsebar energi kommer att variera enligt regionen, beroende på vind, vatten och sol.

Finns det åtgärder som kan vidtas omedelbart?

Ja exempelvis gratis kollektiva transporter och skapandet av ett samhällsägt företag för isolering av alla hus. Det skulle bli mer effektivt än de individuella bidrag som nu delas ut i Vallonien. De ges bara till husägare med god ekonomi. I dag kommer inte mindre än 25 procent av utsläppen i EU från byggnadsbeståndet. Det är möjligt att minska det till noll inom de närmaste 40 åren.

Hur snabbt krävs det en ny färdriktning?

Enligt Klimatpanelen till 2050 om vi startar omedelbart. Utsläppen i världen måste börja minska från 2015. I stället går vi nu åt andra hållet. I Köpenhamn gav man till och med upp de magra framgångar som gjordes i Kyoto. Däremot såg vi en stark social mobilisering i den danska huvudstaden. Det är med den som bas vi måste börja för att alla som kämpar för ett värdigt och rättvist samhälle ska kunna ta ansvar för klimatet.

.

Media;GP1GP2,,DN1,DN2,SVD1,SVD2,AB1,DN3,DN4,SVD3,Fokus,Fokus2,DN5,

Bloggare: Jinge,Röda Malmö,Motvallsbloggen,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Kommentera