Syrien sluter upp.

Publicerat av

Gryning i Damaskus.

.

Bachar al-Assad följer Khaddafis recept och skjuter skarpt på allt som rör sig i hopp om att oppositionen mot hans diktatur ska skrämmas till tystnad om tillräckligt många dödas.

.

I Damaskus demonstrarade i fredags flera tusen till stöd för upproret i Daraa.

.

I går fredag dödades demonstranter i ett flertal städer, som Maadamiyeh, Latakia, Homs, Sanamein och i Daraa där demonstrationerna mot regimen i Damaskus började för mer än en vecka sedan. Minst hundra personer har dödats av kravallpolisen. Regeringens taleskvinna Buthaina Shaaban sa i går till media att 34 personer dödats. Hon antydde samtidigt att det inte var regimens fel. I stället påstår den officiella nyhetsbyrån SANA att ”beväpnade gangsters terroriserar befolkningen i ett försök att skapa instabilitet i landet”. Har ni hört den förut?
Sedan ett par dagar sprider sig protesterna till andra platser i landet. Demonstranterna i Daraa är inte längre ensamma. Vad som väntar upproret mot Assads regim är oklart. I likhet med regimen i Libyen saknas det ett alternativ till diktatorn al-Assad. Samhällets elit är intimt uppknutet till personen al-Assad och hans familj. Det pekar mot att blodig repression är den enda politiska väg som tyrannen i Damaskus kan välja.
Det hindrar inte att taktiken med morot och piska kommer till användning. Redan i fredags sa Buthaina Shaaban att regeringen tänkte ”diskutera undantagstillståndet” och att lönerna för de statsanställda ska höjas.
Syrien  är en av de mest stängda regimerna i hela arabvärlden. Efter att det nationalistiska Baathpartiet tog makten 1963 infördes ett undantagstillstånd som sedan aldrig hävts. Det innebär att människor kan arresteras utan formalia och slängas i fängelse på obestämd tid utan rättegång.

.

Familjen samlad. Fadern sittande till höger och sonen Bachar stående andre från vänster.

.

Familjen Assan kom till makten 1970 efter en militärkupp av Hafez al-Assad, far till dagens härskare. Därmed fick också den religiösa shiasekten Alawiter ett stort inflytande över politiken i landet. Alawiterna representerar knappt tio procent av befolkningen men med familjen Assad i sina led dominerar den alla andra religioner i landet. Detta bidrar också till att regimen agerar som att den står med ryggen mot väggen och bara kan behålla makten med extremt våld.

.

Den lilla staden Daraa på gränsen till Libanon står i centrum för protesterna mot regimen i Damskus.

.

Efter maktövertagandet 1970 fram till 1977 fanns det ett fungerande parlament med sekulära och religiösa partier. Därefter tystade Baathpartiet all opposition. Men i samhället rådde fortfarande starka politiska motsättningar som mynnade ut i ett uppror i staden Hamah. Vad som följde är en av de grymmaste och blodigaste massakrer som ägt rum i en arabisk stat.
Assads armé belägrade Hamah och krossade upproret med tungt artilleri under 27 dagars beskjutning. En tredjedel av staden förstördes och mellan 10 000 till 25 000(enligt olika källor) människor dödades. Massakern i Hamah visar vad regimen är kapabel till.

.

Stora delar av Hama förstördes av Assads artilleri. Tiotusentals människor mördades

för att de vågade sätta sig upp mot regimen.

.

Att sonen Bachar sedan 2000 ersatt fadern Hafez ändrar inget i diktaturens karaktär. Det är fortfarande en familjediktatur som inte kan gå med på en demokratisk öppning i samhället.
Syrien ansluter sig därmed till den revolutionära vågen i arabvärlden. Upprorsvågen tar sig olika former i varje land för sig alltifrån Marocko till Jemen. Men det vi ser är hela den arabiska nationen som reser sig i ett gemensamt uppror mot diktatur och förtryck.

.

Media:DN1,DN2,GP1,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

12 svar på ”Syrien sluter upp.”

  1. Ett demokratiskt Syrien utan Iranstöd skulle vara nyttigt för Mellanöstern. Mer fred.

  2. Hade de muslimska länderna varit överens, så skulle de utrota staten Israel.

    Staten Israel är inte utrotat eftersom muslimska länderna är inte kapabla att enas.

    Det enda som binder dessa stater är faktum att alla är muslimer.

    Syrien är nyckeln och låset till hela mellanöstern.

    Jag tror att oavsett vem som styr i Israel, så tänker Israel inte hindra utvecklingen som bidrar att Syrien, Jordanien, Libanon och Iran faller.

    Det skulle enbart vara nyttigt för fred i Mellanöstern!

  3. Här saknas väl ändå upprinnelsen till problemet; i 50talets jordmån växte en slags socialistiska nationalistiska antikapitalistiska partier fram i arabvärlden som kallades baathpartierna i Irak och Syrien. I den frihetsfientliga antikapitalismens korruption frodades så småningom näriga familjekonstellationer; det händer i alla samhällen, men extra snabbt i politik-ekonomiska diktaturer. Nu är sovjet och socialism inte gångbart längre, då blir shia-sunni-konflikten avgörande gränslinje. Massorna har ingen nytta av någondera, de behöver avpolitiserad ekonomisk frihet för att försörja sig själva, ett maffiafritt samhälle där man inte måste betala för att försörja sig.

    I Irak måste sunni ha kontrollerat baath, i Syrien tyligen shia. I vilket fall har den sortens byråkratiska kleptokrater inget av leverera till befolkningen, utom granater förstås.

  4. Jerry,
    Blanda inte samman allt och alla. ”De muslimska länderna” som du talar om innefattar också Indonesien och Malaysia. Vad de har att göra med ”utrotningen av staten Israel” kanske du inte kan peka på. Jag förmodar att du pratar om de arabiska staterna.

  5. Vill du påstå att artikeln handlade om Indonesien och Malaysia?

  6. Jerry,
    Nej inte alls. Men du talar om de muslimska staterna och bland dem finns Indonesien och Malaysia.

  9. Pingback: Framgångar för rebellerna i Libyen | Svensson

  10. sl # 3.

    Var i hela världen finns det en ”avpolitiserad ekonomisk frihet”. Alla sätt att organisera ekonomier och marknader är beroende av politisk makt.
    Problemen i arabvärlden är i minst lika stor grad beroende på yttre staters tryck läs USA/EU som av inre organisatorisk art.
    Det största problemet är att ekonomierna i arabvärlden inte inriktas på vad som är bra nationellt. Men det intressanta är att de stater som för en ekonomisk politik som gynnar intern utveckling får i väst oftast den värsta kritiken vad gäller mänskliga rättigheter.

  11. Pingback: Framgångar i Syrien trots regimens våld | Svensson

  12. Familjefotot får mig att tänka på bilden av en bolagsstyrelse för Syrien AB. För visst är det som så att familjen Assad tror att dom ÄR Syrien, dom äger Syrien, att dom aldrig kan bli avskedade från Syrien AB. En diktatur kan aldrig bli demokratisk. Sen såg jag talet på Al-Jazeera. Vad är det med folket? Dom uppför sig som om det vore en hyllningsgala. OK, man vågar inget annat. Dom som vågar finns på gatorna. Det är där som kampen förs. Det är folket som betalar priset med blodspillan och förtryck. Typ ett undantagstillstånd som varat i typ 48år.

Lämna ett svar