Spara eller Slösa? Varför inte Planera?

.

Pensionärerna är förlorare ( med undantag för politiker). Krögarna de stora vinnarna.

Det är den slutsats vi kan dra av budgetdebatten så här långt.

Själv känner jag mig mest beklämd inför politikers och medias sätt att diskutera.

.

https://i2.wp.com/1.bp.blogspot.com/_Zu-L8Z2LGa4/TTLXhydhMOI/AAAAAAAAGQA/Vh-TUGyT3qg/s320/sparaslosa.jpg?resize=382%2C469

.

”Vi pratar peanuts”, sa ofta mina chefer På Volvo Lastvagnar när de på något möte avhandlade mindre kortsiktiga investeringar. Språket var amerikanska och med detta menades ”småpotatis” på svenska och i ett lite längre perspektiv är det desvärre detta ”den råa tonen i riksdagsdebatten” handlar om.

Riksdagspartierna ligger förvisso skavfötters och tonen kan vara vara högljudd som det ibland blir syskon emellan. Men de ligger nerbäddade i samma säng och under samma bolster. ”Inga underskott i budgeten”, är deras gemensamma trosbekännelse.

Det är inte folket (demos) som styr utan marknaden. Finansindustrins herrar är våra makthavare och deras budord för dagen är att ”vi” inte ska skuldsätta oss. ”Den som är satt i skuld är inte fri”, som Göran Persson brukade domdera.

Det ligger självklart mycket i detta – så länge som vi låter finansindustrin ha makten över våra krediter och räntor. Det är därför många vanliga arbetande människor ”sitter still” inne i sina belånade bostadsrätter och småhus. ”Med Anders Borg får vi i alla fall en låg ränta”, mumlar  de tyst till varandra och röstar borgerligt.

.

https://i1.wp.com/lh6.googleusercontent.com/-3hwhLeGqIYI/TmW52cgHv0I/AAAAAAAAHtY/TqxufvkPqEQ/s912/Septemberregn%252520001.JPG?resize=584%2C387&ssl=1

.

Hemma hos oss är det översvämning.

Är ”finanskrisens andra våg” också en naturkatastrof?

.

Kapitalismens kriser ses som lika oundvikliga som regnen och alla höga vattenflöden.

”Marknaden” tycks dessutom vara lika outgrundlig som vore det en Gud.

Se bara till de ständiga ösregnen. Skördekatastrof och foderbrist får vi räkna med. Men eviga hällregn brukar också innebära att Norrlands vattenmagasin fylls och att vinterns elpriser sjunker. För tillfället stämmer tumregeln. Vattnet flödar och de rörliga elpriserna är låga.

Men till vintern när vi behöver mycket el då väntar ändå höga priser. Visserligen ska Maud Olofsson ha pratat med ägarna av kärnkraftverken. Men detta tycks inte ha hjälpt. ”Marknaden” är ändå orolig och räknar med nya kärnkraftsproblem. ”Om” vi får en ny extremvinter. Enligt Dagens Nyheter i dag har redan denna ”Marknad” räknat ”med kärnkraftsproblem i vinter och har bakat in det i elpriset”…

Vem eller snarare vilka är då denna ”Marknad”? Vi elkonsumenter?  DN vare sig ställer eller svarar på frågan och inte heller den marknadsanalytiker som intervjuas. Men ”Marknaden” i det här fallet är ägarna till elbolagen som redan på förhand har bokat in sina vinster i den stora del fasta elpriser som de redan debiterar. Nya redan säkrade miljardvinster för ägarna.

Men uppenbart var det väl ändå inte så här den liberala ekonomen Adam Smith hade tänkt sig det hela? Att ”marknadens osynliga hand” bara skulle vara en simpel ficktjuv?

.

https://i0.wp.com/www.svd.se/multimedia/dynamic/00657/ficktjuv_657949c.jpg?resize=584%2C282

.

Många av oss menar att det av flera goda skäl är nödvändigt med en dramatisk omställning av vår energianvändning och vår energiproduktion om vi både ska ha ett bra liv och stor välfärd. Inte bara för oss själva utan också för framtiden. En sådan omläggning kräver omfattande forskning och investeringar i vad och hur vi producerar.  Liksom i hur vi bor,  sätten vi färdas och med vilka medel vi transporterar våra varor. Framför allt om vi menar allvar med att bli av med kärnkraften.

Låter vi finansindustrin bestämma framtiden är detta uteslutet. För den diskussion som då krävs, den handlar inte bara om den ”småpotatis” som blir över när ”finanskrisens andra våg nu hotar att spola bort oss”. Nej, den handlar i stället om mycket stora och för marknadsekonomin otänkbara kostnader. Med till synes väldiga underskott i en tänkt budget.

Därför är det nödvändigt att vi börjar diskutera en socialisering av krediterna. Finansindsutrin och dess herrar måste ”störtas ner i gruset” som det heter i Internationalen. Genom en demokratiskt planerad ekonomi kan vi själva ta makten över våra egna liv.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

I media: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD6,SVD7,SVD8,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,DN6,DN7,DN8,DN9,

AB1,SVT1,SVT2,GP1,GP2,GP3,DN10,

Bloggare: Jinge,RödaMalmö,

6 reaktion på “Spara eller Slösa? Varför inte Planera?

  1. Det pratas negativt om planekonomi, men som det nu ser ut i Europa kan man önska att flera stater skulle ha planetat sin ekonomi på längre sikt.
    Dessutom tillämpar ju alla framgångsrika företag planekonomi med långsiktiga planer för företagets framgång – liksom framgångslika familjer.

  2. Pingback: Miljoner till politikers pensioner « Tofflan – en tragisk komedi

  3. Det planeras med olika grad av skicklighet på statlig nivå ner till familjenivå i alla länder. När den som planerar gör det för andras räkning och på andras bekostnad kan planeringen se grotesk ut. Exempelvis när stater lånar till konsumtion på den internationella kapitalmarknaden, då sitter några med höga månadslöner och lånar, som säkerhet har de allas framtida skatteinbetalningar, om väljarkåren inte är extremt kritisk kan den köpas för sina egna pengar utan att veta om det. Konsumtion för lånade pengar sker på bekostnad av framtida konsumtion, att låna nu till konsumtion leder helt säkert till neddragningar i framtiden. Ränta på ränta och amortering kan mellan tummen och pekfingret vara dubbelt så mycket som man initialt lånade, det är alltså en dålig affär. För dem i vars namn man lånar alltså, de som skriver på kontraktet tjänar på det.

  4. Hej Staffan och Janne. Tack för fina och klargörande inlägg, hälsar Benny och jag. För en gångs skull sitter vi ihop hemma hos mig och slipper prata via Skype.

  5. Man tackar!
    Trevlig kväll på er ute på vischan, hoppas det inte regnar på er.

  6. Janne,
    Det har öst ner hela kvällen och natten. Men det står vi pall för. ”Man är inte gjord av socker”, som belgarna säger.

Kommentera