Socialdemokratisk brittsommar…

.

 

https://i1.wp.com/lh3.googleusercontent.com/-O0pWfB3ZASw/TobOpfI37KI/AAAAAAAAHxE/CjYYRsh5G64/Fullsk%2525C3%2525A4rmsinf%2525C3%2525A5ngning%2525202011-10-01%252520102440.jpg?w=584&ssl=1

.

Vi kommer nog aldrig att få reda på om det fanns en strategi bakom det ­hela. Tydligen ville han även i sjukförsäkringsfrågan lägga sig mycket nära Reinfeldt. Kanske tänkte han inte alls. Hela soppan kan vara ren och skär ­inkompetens. Juholt har lyckats med det förr. Vi har turerna runt Libyen i färskt minne.

Håkan Juholt måste ta sig samman. Så här kan det inte fortsätta.

Från Katrin Kielos ledare i Aftonbladet

.

”Så går beslutsamhetens friska hy
I eftertankans kranka blekhet öfver”

.

Bättre än så, med William Shakespeares rader för snart femhundra år sedan, går det inte att beskriva det budgetförslag som Håkan Juholt och Tommy Waidelich i veckan presenterade för sin riksdagsgrupp. Den ytliga retoriska vänsterradikalismen från Juholts tidigare så kallade linjetal var helt bortflagnad. De våldsamma vänstersvingarna 1 Maj förvandlade till en lam höger. I stället ska  vi fortsätta att leva med en A-kassa som är bland de sämsta i Europa. Pensionärerna får en löjlig allmosa på 50 kronor i sänkt skatt. Sjukförsäkringssystemet förstärks med felräkningspengar…

.

https://i1.wp.com/tavling.idg.se/sites/default/files/imagecache/photo_standard/photos/sommar2011/2011-06-22/sve2fxh93r-ystra-kor-pa-gronbete.jpg?resize=584%2C389

.

När det begav sig i våras jublade partiets vänster. ”Kosläppet” hade börjat. Göran Greider, Daniel Suhonen och alla de andra radikala debattörerna dansade runt i glada krumsprång, lika ystert som kalvar på grönbete. I den nyvalde partiledaren Juholt såg de aningslöst och okritiskt än en gång ljuset och en ny vår.

Men uppvisningen då, handlade bara om att karska upp stämningen i rörelsen, om att få till stånd åtminstone en känsla av dåd och handlingskraft.

Ingen ny vår. Bara en kort brittsommar med de gamla välkända retoriska figurerna.

.

https://i1.wp.com/sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/images/news_images/83/1694767_520_292.jpg?resize=584%2C327

.

I själva verket är det en mörk, kylig och blåsig höst som väntar för socialdemokratin.  Inga nya grönbeten. I stället ska både kor och kalvar in för gott. Slakten ska fortsätta av alla de ”heliga kor” som sinat för gott.

Inte konstigt att borgerlighetens ledarskribenter roar sig kostligt på socialdemokratins bekostnad. Dagens Nyheter i dag slår an tonen:

.

Håkan Juholt red in på den politiska arenan som de traditionella socialdemokraternas riddare med röd lans. Nu äntligen skulle partiet hitta tillbaka till kärnan. Flörten med storstädernas medelklass var över. Debattörer från partiets radikalare falang jublade över den kommande positionsförflyttning vänsterut som skulle verkställas av Sir Juholt.”

.

Svenska Dagbladets Johan Ingerö stämmer sedan in:

.

”Idag är stämningen delvis en annan. Håkan Juholts och Tommy Waidelichs första budgetreservation har åkt på kompanistryk i riksdagsgruppen. Siffrorna är, har det visat sig, något mindre runda än orden. Regeringen lägger 1,1 miljarder på att stärka sjukförsäkringen. Juholt/Waidelich föreslog 1,2. Efter alla ramaskrin om ”pensionärsskatten” föreslås en ynka femtiolapp i sänkning. Skattehöjningar, däremot, ska bara åläggas de få promille som tjänar över 100000 kronor i månaden. Inte heller vill partiledaren skrota rut-avdraget eller höja a-kassan. Socialismen tycks, försiktigt uttryckt, vara uppskjuten på obestämd framtid.

I sak är det naturligtvis klokt av Juholt att inte vilja gå bärsärkagång med statens checkhäfte. Men att först anklaga regeringen för att ha ”slagit sönder a-kassan” eller ”rivit itu välfärden” och därefter presentera en i huvudsak likartad politik är inte ansvarsfullt, i synnerhet inte gentemot väljarna. Det är ohederligt – politiskt, ekonomiskt och intellektuellt – att hävda att gränsen mellan civilisation och barbari går vid några tior i plånboken eller vid ett kommatecken i skattetabellen.”

.

De borgerliga tidningarnas glädjeutbrott är självklara. Men lika självklart skulle det ha varit med våldsamma protester från fackföreningsrörelsen. När Juholts och Waidelichs konfrontation med sina egna väl blivit offentlig hade det varit mer än klädsamt om Lundby-Wedin och alla andra ledare i ”arbetarrörelsens andra del”, i vår fackföreningsrörelse, hade gått ut med våldsamma protester.

Men från fackligt håll hörs inget. Inte ett ord.

Brittsommaren är över. Det är så tyst att vi kan höra hur höstlöven faller.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

I media: SVD1,DN1,DN2,AB1,AB2,

3 reaktion på “Socialdemokratisk brittsommar…

  1. När Juholtaren steg fram i ramljuset kunde man lätt få intrycket av att han var en av dessa sossar som knutit näven i byxfickan över den högergir som S gjort de senaste decennierna.

    Har han lidit i tysthet med den knutna näven i fickan för att som partiledare ta bladet från mun och ta fram den knutna näven från fickan?

  2. Svärmor är en sk. fattigpensionär.
    ”Om vi fick bort den där förbannade Reinfeldt då skulle jag får mer i plånboken”, – hojtade hon i telefonen.
    Det var i tisdags det, idag är hon tyst, så mycket gott kan en 50 kr göra…

  3. Pingback: (S)trid eller (s)kvaller

Kommentera