.

På denna länk sände den brittiska tidningen The Guardian  en live chat med Julien Assange. Här är den:

.

.

Photograph: Carmen Valino for the Guardian

.

http://www.guardian.co.uk/world/blog/2010/dec/03/julian-assange-wikileaks

.
I pressen:SVD1,DN1,VG1,VG2,SVD2,DN2,GP1,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Julien Assange, WikiLeaks,

.

Det finns gott om ”Norgehistorier” där ”norrbaggarna” beskrivs som enfaldiga och lantliga idioter. Men det finns också gott om ”Svenskehistorier” där vi uppfattas som dryga och högfärdiga dumbommar.

Den senaste ”svenskehistorien” om hur våra politiker och industrifurstar blev blåsta så att det visslar om det, när det gällde försöken att kränga stridsflygplanet JAS Gripen till ”norrbaggarna”,  betyder att det inte blir några mer svenska vitsar om dumma norrmän…

.

.

Uppdrag Granskning berättade 2007 om fiaskot JAS Gripen…

.

Skandalen handlar i sak om en misslyckad affär. En affär på 50 miljarder. Först en rad socialdemokrater och sedan moderaterna Reinfeldt och Tolgfors, tillsammans med industrifurstarna i främst sfären kring familjen Wallenberg. Alla har de blivit grundlurade. Trots att de ”pragmatiskt” ställt upp på allt vad USA begärt. Nu senaste att strida under NATO:s fanor i Afghanistan. De framstår som idioter. Blåsta så att det både visslar och tjuter.

Men självklart är det alla vi vanliga skattebetalare i Sverige som har blivit blåsta i hela affären JAS Gripen. När riksdagen 1982 fattade beslut om att ösa över hundratals miljarder till Wallenberg beskrevs det som en av Sveriges största industrisatsningar någonsin och i dag snart tjugo år senare står det klart att det i stället blev Sveriges största industriella fiasko någonsin. ”Världens dyraste jordfräs”, sa Bert Karlsson på sin tid.

Tänk om bara en bråkdel av pengarna hade använts till sjukvården, äldreomsorgen  och en omläggning av hela vårt transportsystem.

Då hade vi haft ”den goda välfärden” och  SJ:s tåg hade rullat även när det blir minusgrader och snödrev!

De nya avslöjanden om regimen i Afghanistan som görs i dagens New York Times och Guardian visar också övertydligt hur blåsta vi har blivit när det gäller Sveriges insatser där borta i Centralasien.

.

.

Ska man skaffa sig en bil  är man naturligtvis inte så dum att man köper en skrothög. Man går inte ut och betalar dyrt för ett sönderrostat vrak på någon tipp.

Men detta är vad alla riksdagspolitiker i Sverige har förespråkat när det gäller vår utrikespolitik. Läser man noga handlade till och med ”de rödgrönas” plattform för Afghanistan om att satsa på regimen Karzai.  Våra insatser, även de civila, har syftat till att försöka få en skrothög att rulla på vägarna.  Ett bilvrak har av politikerna framställts som en åtminstone en bättre begagnad bil…

.

President Karzai, som i dokumenten beskrivs som paranoid,

obeslutsam,oberäknelig och beroende av kriminella.

Här med sin vicepresident Ahmed Zia Massoud.

Den man som mjölkat också oss på otaliga miljoner kronor…

.

De nya dokument som släppts förstärker bilden till övertydlighet om att regimen Karzai är ett perverst rovdjur och att dess enda dygder handlar om mer mutor, mer korruption, mer utpressning och mer förskingring. New York Times har bara hittat en enda minister i den nya regering som håller på att installeras som kan sägas hålla måttet. Tidningen säger att ”en hederlig man” i den här miljön närmast kan ses som en ”uteliggare” som lever utanför samhällets normer…

Sveriges alla miljarder satsas i provinser kring Mazar al Sharif där den forna Norra Alliansen fortfarande härskar. En av de politiska förgrundsfigurer som varit en symbol för regionen är forne vicepresidenten Ahmed Zia Massoud, bror till den legendariska ”islamisten” och gerillakämpen Ahmed Shah Massoud (på sin tid de svenska maoisternas idol). I det material som nu kommit i dagern avslöjas att han förra året greps av tullen i De Förenade Arabemiraten. I sitt väldiga bagage hade han med sig 52 miljoner dollar i kontanter. Efter lite diskussioner blev det dock tummen upp för honom som för så många andra afghanska politiker och statliga tjänstemän att fritt ta med sina enorma penningsummor in i landet med dess möjligheter till ”tvätt” och trygga penningplaceringar…

.

.

.

Presidentens halvbror. Ahmed Wali Karzai. Krigsherre i Kandahar.

Ökänd för att vara en spindel i knarkhandlarnas nät.

.

Självklart är det så att Massoud och alla andra ”perversa rovdjur” i den stat vi är med och bygger upp tar sina pengar från oss. Även de ”poliser” som vi lär upp. En insats som Lars Ohly applåderat och vill utöka. Polisen tar också sin del av pengarna. När de inte skjuter ihjäl sina allierade. Nu senast sköt en polis i Helmand ihjäl sju amerikanska soldater…

Afghanistans vanliga människor ser inte däremot många kronor eller afghanis i sin valuta…

.

.

Här i Palm Jumeirah i Dubai, kapitalismens nya ”Babylons trädgårdar”

äger ordföranden för Kabul Bank 39 fastigheter.

Självklart köpta för pengar som roffats från internationella hjälpinsatser

.

.

Brittiska trupper i den utsatta basen Sangin.

.

WikiLeaks nya material får många människor i Storbritannien att gråta. av förtvivlan De egna ”hjälteinsatserna” i den upproriska provinsen Helmand har hyllats av alla från drottningen till den snaskiga kvällspressen.Tony Blair, Gordon Brown och Cameron har rörda stått tätt tillsammans med de anhöriga vid jordfästningarna av de soldater som stupat. Nu får de anhöriga reda på att den regim deras nära och kära har offrat sina liv för sett och ser den brittiska armén som oduglig. När det gäller det omstridda området kring Sangin säger en  ansvarig afghansk guvernör rakt av att britterna inte gjort någonting för regionen. De har bara byggt sin egen militärbas och ingenting mer. Karzai själv har uttryckligen sagt att han vill ha dit amerikanska soldater som vågar gå ut till befolkningen.

Vågar gå ut till befolkningen? Jodå. Först karameller till barnen. Sedan skjuter de ihjäl de föräldrar som inte redan dödats av drönare eller särskilda dödspatruller…

Kanske kan detta leda till att det brittiska krigsmotståndet får ny vind i seglen och att regeringen tvingas att ta hem sina trupper.

Det är dags att inse att vi är blåsta så att det både  visslar och tjuter.

Det är hög tid för  en proteststorm mot våra egna bedragare

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, WikiLeaks, Jas Gripen, Whistleblower, Julien Assange,

I pressen: SVD1,SVD2,DN1,DN2,DN3,AB1,Expr1,GP1,GP2,VG1,VG2,VG3,VG4,SVD3,SVD4,SVD5,DN4,AB2,VG5,SVD6,

Bloggare: JInge,Svensson,RödaMalmö,

.

.

Från Dagens Nyheter 8:e augusti 2008

.

Svenska Dagbladets granskning av WikiLeaks material om den kärleksfulla intimiteten mellan vår regering och Vita huset riktar in strålkastarljuset på verkligheten. Vi får se sanningen bakom diplomatisk förljugenhet och politisk retorik.

Det är därför Carl Bildt är förbannad på WikiLeaks och det är givetvis därför Sverige hjälper USA att jaga Julien Assange. I radions P1 menar Carl Bildt ”att diplomatin i allmänhet och den amerikanska i synnerhet kommer att skadas och att det nu blir svårare att förebygga konflikter”.

En annan granskning av WikiLeaks flöde av information, nu i New York Times, visar att sanningen är den motsatta. Tidningens genomlysning av USA:s diplomatiska underrättelse, före och under kriget i Georgien, är en berättelse om en katastrofal diplomatisk inkompetens. Med en mer öppen och genomlyst diplomati hade konflikten i stället kunnat biläggas.

.

.

Tidningens berättelse ger oss svenskar en biprodukt i form av bakgrunden till Carl Bildts genomklappning som internationell toppolitiker. Poltava blev Karl XII:s fall. För Bildts del blev det Tiblisi.

För alla oss som för två år sedan försökte förstå vad som hände långt där borta vid randen till Kaukasus var det mycket snart uppenbart att det var president Micheil Saakashvili som försökte sig på en militär våldtäkt på Sydossetiens huvudstad Tskhinvali. Globala TV-kanaler visade oss bilder på anfallet och OSSE:s fredsbevarande representanter på plats meddelade att den georgiska militären brutit vapenvilan klockan 23. 35, den 7:e augusti med raketer, granater, flygbombningar och stridsvagnar.

Men den amerikanska diplomatkåren valde att bara okritiskt lyssna till vad den georgiska regeringen hade att säga på sina pressträffar och i mer nära så kallade förtroliga meningsutbyten. Fanns det en mångalen Bahgdad-Bob i Irak så fanns det på samma sätt en lika galen Tiblisi-Batu i Georgien. Nämligen landets försvarsminister Batu Kutelia. Trots att man fått en enstaka rapport från fältet, ”trettio bussar med soldater är på väg mot norr”, svalde USA:s ambassadpersonal med hull och hår Kutelias budskap om att man inte hade något i görningen. Bara ”hög beredskap”.

.

.

”Du vet vad som gäller. Vi gör som ni vill. Om än i förtroende…”

.

Saakashvilis närmaste krets var en drös med unga, hängivna och entusiastiska nyliberaler. Flera med många års studier i Harvard bakom sig. Carl Bildt ”gick som ett barn i huset hemma hos presidenten”, sa Birger Schlaug. Regimen var en önskedröm för George Bush och den georgiska militären var utbildad och beväpnad av USA och sågs som en möjlig spjutspets för NATO:s expansionsplaner in mot Centralasien.

När Ryssland, i ”hög beredskap” och med bättre information än Vita Huset, såg att det väntade anfallet hade inletts, satte man in en förödande motoffensiv och förnedrade snabbt den georgiska insatsen.

Men Condoleezza Rice litade till sina källor och Bildt litade till henne. Liksom till ”sitt breda nätverk och sin skarpa överblick över regionen”. Hans ambassadråd Andreas Tuvesson, med klena egna resurser, hade varit med på samma träffar som amerikanerna och levde i samma nyliberala yrsel, och kunde därför inte hem till Stockholm berätta om vad som verkligen hänt.

Bush och Rice fördömde ”Rysslands attack”. Liksom Bildt. De sa sig ha tillförlitlig information om vad som hade hänt. Mer konkreta bevis skulle komma. I sin blogg, Alla dessa dagar, den 7 augusti, vräkte Sveriges utrikesminister dessutom ur sig de ödesdigra meningar som skulle bli hans fall. Ryssland jämfördes med Hitlers Tyskland och dess president Dmitrij Medvedev med Hitler…

När Europas utrikesministrar möttes några dagar senare insåg Bildt besviket att han trampat igenom för gott. Tyskland och Frankrike accepterade inte denna aktivism. OSSE:s finske ordförande Alexander Stubb ville heller inte dra upp sin kollega ur den djupa vaken.

Den ende partner som försökte var britten Ralph Miliband. Men när han från BBC:s sida konfronterades med bildreportage där den georgiska ödeläggelsen av Tskhinvali var dokumenterad, släppte även han taget.

.

.

Bildt var isolerad och det hjälpte inte att han i den engelska versionen av sin blogg tvättade texten. Hitler försvann och omformulerades till det mer lättsamma ”former Germany”.

Mycket talar för att Carl Bildt hade hoppats på att kunna få det nya jobbet som EU:s utrikesminister året därpå. Hans namn var med bland de högst rankade av kandidaterna. Samtidigt var hans fru, Anna-Maria Corazza Bildt, i en egen karriär för moderaterna, på väg att bli parlamentsledamot i EU. Varför inte då ha den äkta sängen i Bryssel ? Inom bekvämt promenadavstånd för bägge makarna?

Nu blev det inte som det kanske var tänkt. I dessa sammanhang var Bildt diskrediterad för gott. Slaget om Tskhinvali blev hans Poltavla.

.

Några äldre bloggar om Carl Bildt och Georgien:

Med rysskräcken i blodet

Saakashvili i Stalins blodiga fotspår

Har Bildt gått i barndom?

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, WikiLeaks, NATO, Svensk neutralitetspolitik, Georgien,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,AB1,GP1,GP2,GP3,SVD6,DN6,VG1,SVD7,GP4,

Andra bloggare: Jinge,Svensson,RödaMalmö,

.

.

”Shit! Nu har du nog gått över gränsen.

Dessutom hade vi redan DNA på Ban ki-moon…”

.

I ett av WikiLeaks släppta dokument ska finnas ett direktiv i Hillary Clintons namn där hon i sin egenskap som amerikansk utrikesminister begär att anställda ska spionera på FN:s högsta tjänstemän. Hon vill inte bara ha reda på deras bakgrund, personliga lösenord mm. Hon vill skandalöst nog också få in underrättelser om de biometriska fakta som polisen vanligtvis jagar som DNA, fingeravtryck, bilder av iris mm. Jag kan tänka mig att FN:s ordförande Ban ki-moon äntligen har fått svaret på varför USA:s diplomater varit så närgångna vid minglar och andra mindre offentliga möten…

I Förenta Nationernas konvention från 1946 finns en klausul som klart visat att hon gått över alla gränser när det gäller den ”förtroliga diplomati” som Carl Bildt nervöst och irriterad försvarar. En paragraf som Farhan Haq, talesperson för FN;:s generalsekreterare, nu uppmärksammar:

”Förenta nationernas egendom och tillgångar, var de än finns och oavsett vem som innehar dem, ska vara immuna från eftersökningar, rekvisition, konfiskering, expropriering och varje annan form av inblandning, vare sig det handlar om verkställande, juridisk eller lagliga handlingar”.

Clinton ska ha uppmanat sina anställda både vid FN:s högkvarter i New York, Wien och Rom, samt vid 33 ambassader runt om i världen, att agera som spioner.

Skallgången går nu efter Julian Assange.  I USA höjs samtidigt reaktionära röster som kräver att Bradley Manning, den underättelseanalytiker som sägs vara källan till läckorna, ska dömas för förräderi och avrättas. Vore det inte lite mer passande om vår utrikesminister, i stället för att rikta sin galla mot WikiLeaks, valde att åtminstone på ett diplomatiskt sätt ställa Clinton mot skranket?

Aftonbladets släpp i dag om att Mona Sahlin och Urban Ahlin spelat falskt när det gäller sin syn på svensk trupp under NATO:s fanor har egentligen stått klart om man läst alla uttalanden noga. Men det är bra och viktigt att det nu blir klart och tydligt för var och envar. Borde inte denna fråga diskuteras i ”hela rörelsen”? Innan valet av ny partiordförande?

.

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,AB1,Expr1,GP1,GP2,SVD5,VG1,SVD6,SVD7,DN2,AB2,AB2,SVD8,Expr2,SVD9,SVD10,SVD11,

Bloggare: RödaMalmö,Jinge,Svenssonl,

.

Det är sextio år sedan mitt första minne av “utrikespolitik”. Många kvällar under åren 1950-53 när mina föräldrar satt uppe och lyssnade till radions nyhetssändningar hörde jag hur de oroligt diskuterade Koreakriget och dess fasor. Ibland var grannarna med runt radion och mest upprörda var ”de stora” över något oerhört hemskt och farligt som de kallade för atomvapen…

.

.

.

Jag hade nyss fyllt fem och kommer inte ihåg datum eller år. Men förmodligen var det mest oro hemma under senvintern 1951. Det var då den amerikanska befälhavaren och hjälten från Andra världskriget, Douglas MacArthur, ville sätta in kärnvapen mot Folkrepubliken Kina, som med 300 000 soldater hade gått över Yalufloden och därmed statsgränsen för att strida på den nordkoreanska sidan. Samtidigt levde människor världen över i kylan från Det kalla kriget. Ständiga provsprängningar av atombomber påminde om att det bara var några år sedan Andra världskriget.

Den 11 april 1951 blev MacArthur lyckligtvis nog avskedad av USA:s president Harry Truman och den kärnvapenarsenal som redan var på plats i den amerikanska basen på Okinawa kom aldrig till användning. MacArthur blev ersatt med Matthew Ridgway och striderna fortsatte med konventionella vapen. När ett vapenstillestånd kom 1953 kunde krigets förluster i människoliv räknas till över tre miljoner.

I dag med artilleriduellerna kring den omstridda ön Yeonpyeong och med det tungt kärnvapenstyckade hangarfartyget USS George Washington, i spetsen för gemensamma amerikanska/sydkoreanska krigslekar inne på Gula Havets vatten, nära kinesiskt territorium, tvingas jag sextio år senare att dela den oro som var mina föräldrars, då i början på 1950-talet. Den koreanska halvön fortsätter att vara en livsfarlig krutdurk för hela mänskligheten.

.

.

För bara några veckor sedan berättade den brittiska sångaren James Blunt i en intervju med BBC om en dramatisk händelse när han tjänstgjorde som brittisk officer i Kosovo 1999. Han fick då en direkt order från den högsta Natochefen, general Wesley Clark, att gå in och ta kontrollen över flygplatsen i Pristina.  Detta trots att ryska trupper redan var där. Britterna skulle ”övermanna” ryssarna. Blunt vägrade hedersamt nog att lyda order och hade sådan tur att en annan general Mike Jackson, kom in i diskussionen på kommunikationsradion och sa ”Jag kommer inte att tillåta mina soldater att bli ansvariga för att ha startat Tredje världskriget”. Det hela löstes i stället med en fredlig uppgörelse med de 200 ryssar som fanns vid flygfältet…

Hur allvarlig situationen var är svårt att bedöma. Men Blunts erfarenhet understryker än en gång att det ibland räcker med en enda gnista för att en krutdurk ska explodera. Nordkoreas artilleribeskjutning mot Yenpyeong kom i samband med en uppenbart provokativ militärövning från Sydkoreas sida i farvattnen runt ön.  Det var nio dagars träning med 70 000 soldater, kallad ”Hoguk”. Bland annat övade man landstigning och använde skarpt artilleri och då kan det vara bra att ha i minnet att den lilla ön, i sig är omtvistat territorium och ligger bara 8 kilometer från Nordkoreas fastland. Avståndet till Sydkorea är fem mil. Nordkoreas påstående att det egna artilleriangreppet hade föregåtts av skarp beskjutning mot dess egna vatten är inte belagt men behöver inte heller var gripet ur luften. Nordkorea är en av jordens mest slutna politiska diktaturer. Men även för en regim som kanske är på väg att kollapsa finns det naturligtvis ändå en ren självbevarelsedrift.

När USA/Sydkorea nu vägrat att svara på Pekings försök att få till stånd nya överläggningar och i stället väljer att låta en kärnvapenbestyckad marin eskader löpa in i Gula havet är detta rakt av en militär makdemonstration. Mot Kina! Vid en tidigare manöver av samma slag valde man efter hård kritik från folkrepublikens sida att förlägga sina ”war games” till Japanska havet. Nu nonchalerar man helt kinesernas ilska. I amerikanska tidningar sägs också att man mycket väl, under ”spelen” kan komma att passera den gräns på 200 sjömil som Kina hävdar.

Innan Barak Obama gav order till USS George Washington om att hon skulle navigera nära det kinesiska fastlandet reste han själv runt i Asien. Han besökte den viktiga kvartetten Indien, Indonesien, Japan och Sydkorea. Utrikesministern, Hillary Clinton, gjorde samtidigt en liknande, men längre resa. Hon hann med 13 stater. Uppenbart i syfte att fastare knyta samman gamla och nya partners i regionen. Både militärt och handelspolitiskt.

.

.

Det var 2006 som George Bush slöt ett avtal med Indiens

premiärminister Manmohan Sing om samarbete kring kärnenergin.

Från Barak Obamas sida blommar nu charmoffensiven för fullt.

.

Det mest slående i denna offensiv är hur USA lyfter fram Indien. Samtidigt som USA nu brutit ett tre decennier långt embargo mot Indien, när det gäller anrikat uran och kärnkraftsteknologi, vill man ge New Delhi en plats i FN:s säkerhetsråd. Det embargo som nu är i historia trädde i kraft när Indien skaffade sig en egen kärnvapenarsenal, trots att man skrivit under ”Icke-spridningsavtalet”…

Det finns ingen anledning att tro att Kina i dag skulle acceptera det landet inte accepterade för sextio år sedan. Vid en tänkbar amerikansk/sydkoreansk militär inmarsch i Nordkorea kan svaret mycket väl bli att Kinas folkarmé än en gång korsar Yalufloden. Sprängs den nordkoreanska regimen inifrån, vilket vi hoppas, är den enda vettiga lösningen förmodligen en överenskommelse om ett enat och helt demilitariserat Korea.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, USS George Washington, Nordkorea, Sydkorea, WikiLeaks, Kina,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,AB1,Expr1,VG1,DN2,DN3,DN4,

.

Det brukar sägas att ”skam går på torra land”.

I svensk media får Carl Bildt frikort även när han plaskar runt i de djupaste vatten. Som när han genant nog applåderade den georgiske krigshetsaren och nyliberale vännen Micheil Saakasjvilis flygbombning av Syd-Ossetien. Ingen svensk dagstidning eller annan media ifrågasatte då hans karolineranda.

.

.

Nästan som en karoliner?

.

Nu när skammen kommer upp från bottnarna och går på torra land, lär det dessvärre inte bli bättre. WikiLeaks berättar inte minst om att USA:s Hillary Clinton beordrat sin diplomatiska personal att spionera mot FN:s ordförande Ban Ki-moon. Även hans biologiska data ska ha begärts in. En hel värld får se kloakrören rämna och skiten rinna ut, som man skriver.

Men Carl Bildt. Vad har han att säga om detta?

Kort och gott att ”diplomatin skadas”. ”Man måste kunna ha förtroliga samtal”.

FN:s ordförande ses även i mörkblå diplomatkretsar som en person man inte utsätter för spionage. Men Bildt väljer som vanligt att parera eventuella kritiska frågor genom att ställa motfrågor.

”Förtroliga samtal” är nu inte samma sak som att analysera Ban Ki-moons fingeravtryck, hårstrån och DNA.

Wikileaks säger att man ska släppa mer material. Ambassad för ambassad. Vi väntar spänt på dokument från inte minst den svenska ambassaden i Kabul…

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, WikiLeaks, Julian Assange, Hillary Clinton, Carl Bildt

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,DN3,DN4,AB1,SVD4,DN4,SVD5,DN5,GP1,GP2,GP3,SVD6,SVD7,SVD8,DN6,AB3,GP4,

.

.

.

.

I Asien är freden i fara. Att döma av en första läsning av det material som internationell press publicerar och som  Carl Bildt inte vill att vi ska se, pågår  samtidigt, vid sidan av att USA:S Ambassadörer kastar skit på var och envar,  ”ett förtroligt samtal” om ett krig anfört av USA riktat mot Iran…

.

.

Carl Bildt sägs nu vara ”en av vår tids största tänkare”. Vi på hemmabänken häpnar. Men inser att omdömet från den amerikanska tidskriften Foreign Policy är rimligt. Listan toppas av amerikanska mångmiljardärer och även om utmärkelsen är aningen udda får Carl Bildt uppenbart priset för att han villa spetsa EU utrikespolitiskt. Ett enat Europa, med militär slagkraft skuldra vid skuldra med USA…

Vår Bildt hamnar på 95:e plats enligt den amerikanska tidskriften Foreign Policy. Toppar gör mångmiljardärerna Bill Gates och Warren Buffet. Däremot platsar inte Julian Assange från WikiLeaks. Carl Bildt vet varför och oroar sig i dag på sin blogg:

”Jag misstänker dock att åtskilligt mediautrymme under de kommande dagarna kommer att konsumeras av det omfattande läckage av telegram från amerikanska State Departement som tydligen skett.

Att detta varit möjligt är i sig höggradigt anmärkningsvärt och kommer att ha påtagligt negativa konsekvenser allra främst för USA.

Det är nödvändigt för stater att ha en möjlighet att tala mer förtroligt med varandra, och bortfaller denna handlar det faktiskt om en utveckling som kommer att göra vår värld mindre säker.

Krishantering och konfliktlösning förutsätter ofta förtrolig kommunikation.

Att det sedan säkert kommer att publiceras sådant som ter sig pikant eller pinsamt är en annan sak. Diplomatiska telegram kan innehålla åtskilligt av den varan.

Sådant kan alla överleva.

Men det är långt värre om vi står inför en situation där vi inte längre kommer att ha samma möjlighet till förtrolig kommunikation mellan stater.

Då blir världen mer osäker.”

Tala ”förtroligt med varandra”? I sak betyder detta naturligtvis hemlig diplomati. Eller att Bildt och hans vänner kan prata klarspråk. I stället för att säga att ”Världssamfundet är i Afghanistan för att bekämpa terrorism och försvara kvinnornas rättigheter” kan man rakt av säga att ”Vi är i Afghanistan för att kontrollera Central-Asiens energi- och råvarutillgångar”.

I minne har jag förvarat några meningar från ett värdefullt dokument nertecknat innan mänskligheten skulle brinna i det Andra världskriget. Citatet är från ”Kapitalismens dödskamp och Fjärde Internationalens uppgifter”, skrivit av Leon Trotskij 1938. I dag kan orden låta storvulna men ändå – några meter från ett kärnvapenkrig i Korea – 2010 – är de mer än giltiga:

”Bourgeoisin och dess agenter bedrar folket i frågan om kriget – mer än i någon annan fråga – med abstraktioner, allmänna formuleringar, patetiska fraser: ”neutralitet”, ”kollektiv säkerhet”, ”rustning för fredens försvar”, ”nationellt försvar”, ”kamp mot fascismen” osv, osv. Alla dess formuleringar går i sista hand ut på att avgörandet om kriget, dvs om folkens öde, bör förbli i händerna på imperialisterna och deras regeringar, diplomater och generalstaber med alla deras intriger och komplotter mot folken.

IV Internationalen tillbakavisar med indignation alla dessa abstraktioner. som för demokraterna spelar samma roll som ”ära”, ”blod” och ”ras” för fascistern ./../ En gång för alla måste vi rycka folkens öde ur händerna på den glupska och obarmhärtiga imperialistiska klicken, som intrigerar bakom folkens rygg. I enlighet med detta kräver vi:

Totalt avskaffande av den diplomatiska sekretessen;
– alla fördrag och överenskommelser ska vara tillgängliga för varje arbetare och bonde…”

Nej, Julian Assange finns inte med på listan över tidskriftens ”stora tänkare”.

Men uppenbart skriver han i natt historia.

Fantastiskt!  På vår lista är han i topp!

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Julian Assange, Carl Bildt, WikiLeaks, Ekonomi, politik

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,Expr1,GP1,SDS1,SDS2,SVD4,DN2,SVD4,DN3.Expr2,GP2,AB1,SVD5,Expr3,

SVD6,DN4,AB2,Expr4,Expr5,GP3,SVD7,DN5,DN6,AB3,

Bloggare: Jinge,

.

.

Danmark är bra på fotboll men brukar parkera långt bak när det gäller längdskidåkning. Men nu blåser det nya vindar – fulla med snö.

”Det är perfekt före nu”, berättar Jakob Ghisler från Köpenhamns skidklubb till tidningen Politiken. ”Det är så vackert, träden hänger fulla med snö”.

Sak samma hemma hos oss. ”Vänersnön” driver på. Vi lever med den kallaste hösten – kanske i flera mannaminnen. I Danmark har DMI (deras SMHI ) på Nordväst-Jylland, noterat att väderdata tillbaka, visar att man är tillbaka vid köldrekordet från 1874. Hur data ser ut i Sverige återstår att se.

I den danska pressen tror man nu på en framtid för landets ”langrendsløper”. Danmarks längdskidåkare. Men ser vi till bilderna är det en bit kvar till Charlotte Kalla och Marcus Hellner.

.

.

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, rekordkyla, Snökaos, Danmark,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,SVD4,Expr1,GP1,DN3,GP2,GP3,GP4,GP5,GP6,GP7,Expr2,

.

En del av bloggens läsare har säkert märkt att jag är fascinerad av väder. ”Vädernörd” skulle en del säga. Till en stor del förklaras detta av den enkla sanning som Karl Marx en gång påpekade för mänskligheten. Vårt medvetande bestäms i huvudsak av hur vi lever.

Människor som lever i städer märker mest av vädret när det lever ut i kraftiga extremer. Som stark hetta eller köld. Eller svåra stormar. Till vardags är det för många ganska likgiltigt. Mat, värme och belysning är alltid tillhands utan att det kräver någon egen större ansträngning. Tunnelbanan rullar och spårvagnarna gnisslar. Hela utbudet av varor från kalsonger och tvättmedel över till datorer, fönsterkarmar och hörnsoffor rullar ständigt in med nya långtradare. Finns det bara pengar går det att köpa i stort sett allt.

Metropolen  – storstaden – har blivit en jätten Glufs-Glufs som vräker i sig vatten, energi, mat och alla andra varor utan att många inte ens funderar över varifrån allt kommer…

Bor man som jag i glesbygd betyder väder och väderomslag mycket mer. Blir det åska, storm eller sträng kyla måste ”beredskapen” höjas. Är åskan nära måste telefonjack, TV-apparaten och datorerna kopplas ur. Är elförsörjningen hotad ska vatten tappas upp, lampolja och värmeljus ska finnas till hands. Torr småved ska in till järnspis och kakelugnar. Varje dag innebär också att en massa triviala frågor ska besvaras. Går det att ta fram falufärgen? Jobb i skogen eller på vedbacken? Gummistövlar eller bara grova skor? Regnkläder? Bara ett par eller dubbla långkalsonger? Behöver jag tända pannan en gång till? Varför kommer inte grannen med plogen?

Internet har för oss revolutionerat möjligheterna att ha lite framförhållning i vardagslivet. En bagatell som att gå en långtur med vår hund gör jag sällan utan att först att tittat på någon av SMHI:s, DMI:s eller Yr:s färska radarbilder…

I dagarna är det den extremt tidiga vintern som fascinerar. Visst. Vi brukar få en rejäl köldknäpp någon vecka i november. Men nu kommer oktober och november tillsammans att bli den kallaste höst jag upplevt.

.

.

En del har inte blivit gjort. Som skulle blivit gjort.

Trädgårdsstolen, krattor och spade vill komma in…

.

I backspegeln har vi samtidigt fjolårets riktiga vargavinter. För vår del var det den kanske kallaste vintern sedan krigsvintrarna 1941/42. Men då var det en mild november. Kylan satte in först vid Lucia. Jag ser också i väderrapporter från Danmark, Storbritannien, Nordtyskland, Nederländerna och Belgien att kylan strömmar ner i ett stuprör från Grönland/Island. För övrigt i samma ”rör” som ifjol kunde transportera ner massor med vulkanaska över norra Europa.

.

.

.

England och Skottland har fått vinter. Bilder från i går.

I fjol dog 3 0 000 människor av kylan. De hade inte råd med värme.

I dagarna höjer bolagen sina avgifter med 6-9 procent.

Trots att deras vinster gått upp med 40 procent.

.

.

Vi har ett göra med ett väderskifte. Den fråga som står mig närmast, skulle Marx väl ha förstått, kommer veden att räcka? Inte heller vi skulle ha råd att värma med bara el.  En vidare fråga är om det blir ett mer kortvarigt eller ett längre ”regimskifte”?

De vanliga, mer milda västvindarna orkar inte fram utan släpper ner kyla från norr och från Polen och Ryssland. Meteorologerna kallar detta för den Nordatlantiska oscillationen (NAO), vilket betyder svängningar fram och tillbaka mellan högtryck och lågtryck i atmosfären. Som mätpunkt har man tryckskillnaden mellan lågtrycket över Island och högtrycket över Azorerna. Just nu upprepas samma scenario som i fjol, tryckskillnaden mellan dessa områden är liten eller negativ.

.

.

.

Den här skillnaden har kvantifierats i mätningarna ända sedan 1820 och diagrammet ovan visar hur det sett ut. Ser man till talet som mäts blev fjolårets resultat ett riktigt utropstecken! Fast upp och ned. Skillnaden var starkt negativ. Sedan dess har förhållandet varit fastlåst och det är detta som nu demonstreras i det kalla novembervädret.

.

.

.

I Arktis väster om Grönland var det samtidigt milt. Vi minns slasket under vinter-OS i Vancouver. Men blir stupröret kvar och flyttar det sig västerut förändras den bilden efterhand. Då kan det vara så att hela Arktis blir kallare. Ett mer eller mindre kort väder- eller klimatskifte på vår del av planeten  innebär ändå inte att en ca trettioårig trend mot mildare väder skulle vara bruten. Inte ens om vi får krigsvintrar i tio år. Men det kan innebära en del tveksamheter och en del frågetecken kring prognoser gjorda på halvlång sikt. Ser vi till längre intervaller än trettio år. Exempelvis de sista tvåtusen åren med mildvädret kring tusentalet, då det gick att ha mjölkjordbruk på Grönland, och senare den Lilla istiden med för Nordens del kanske kulmen när Karl X Gustav tågade över isarna både på Lilla och Stora Bält, blir den förändring av NAO som nu skett intressant, men ändå bara en detalj i en lång historisk klimatcykel.

.

.

De här  två bilderna visar hur det såg ut i fjol vinter.

.

–

.

Till sist en länk där du kan följa hur isläggningen börjat.

Ska det bli en ny ryss- eller vargavinter?

Eller ska vi få se tofsviporna komma redan i mars?

.

Länk till SMHI:s karta över isläggning

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, ryssvinter, vargavinter, snöstorm, snökaso, klimatfråganj

I pressen: SVD1,SVD2,GP1,GP2,SVD3,DN1,GP3,GP4,SVD4,AB1,AB2,Expr1,SDS1,SVD5,

.

.

.

.

.

I Kabul har vi i dagarna ett raffel med spioner, bedrägerier och diplomatiskt skyttegravskrig. Allt i en miljö som vår Jan Guillou skulle kunna stuva om till en explosiv politisk thriller. Scener och vassa intriger från en utfattig, söndrad och krigshärjad stad där människor ofta lever i tält, nersjunkna i den gyttja som nu i vinter blir hårdfrusen knölig tjäle. Många fler kommer att gå under av bristen på värme, mat och medicin Detta samtidigt som ockupationssoldater och hjälporganisationer dundrar förbi med sina tunga  Toyota Landcruisers…

Under lång tid har bland annat tidningar som New York Times och Washington rapporterat om att Hamid Karzais korrupta regim i Kabul förhandlar med högt uppsatta ”talibanledare”. Uppgifter som har bekräftats av Karzai själv. Amerikanarnas general Petreaus har också gillande nickat om sitt samförstånd…

Nu säger samma tidningar att regimens viktigaste samtalspartner, som ska ha utgett sig för att vara den förre transportministern och en av de högst uppsatta ledarna för motståndsrörelsen, Mullah Akhtar Muhammad Mansour, i själva verket var en bedragare. Skojaren flögs in till huvudstaden med hjälp av NATO och fick stora penningsummor för att han infann sig och hade lågmälda krav på en fredsuppgörelse. Han träffade presidenten själv och sa att de utländska trupperna skulle få stanna i landet…

Nu sägs att han i själva verket ska ha varit en liten oförarglig butiksägare från pakistanska Quetta i Baluchistan…

Hamid Karzai förnekar febrilt uppgifterna. ”Vi har aldrig träffat Mansour. Ni ska inte tro på vad utländska tidningar skriver om möten med talibaner. Det är bara propaganda och lögner”, understryker han vid en internationell pressträff.

Var det någon form av överläggningar? Troligen, eftersom de bekräftats av så många av varandra förhållandevis oberoende källor. Men sedan kommer alla följdfrågor. Var det ett seriöst försök till förhandlingar – som misslyckats. Var det Mansour själv som var på plats och ville berika sig själv – eller ledningen för talibanerna i Shura Quetta? Eller var det Jönssonligan i orientalisk skepnad, ”med en plan” som de lyckades med? Kanske bara en individuell lycksökare? Eller var det den pakistanska säkerhetstjänsten som spelade Karzai och NATO ett spratt? Kanske var det en iransk eller en indisk agent som för tillfället bytt identitet? Varför inte en av Putins grabbar?

.

.

Militära Hummers i USA Indiana. Färdiga för leverans till Afghanistan…

.

En tidning som New York Times säger sig ha namnen på ytterligare två talibanledare som var med och träffade Karzai. Men vill inte ”av säkerhetsskäl” lämna ut dessa. Vi kanske får namnen i nästa släpp av WikiLeaks? En möjlig förklaring är att det handlar om en misslyckad förhandling, där sedan CIA, Pentagon eller Vita Huset väljer att försöka visa ”sin egen skitstövel”, nämligen Karzai själv, att denne inte ska försöka trampa på i egna fotspår. Detta eftersom han flera gånger den senaste tiden har försökt att markera ett eget mer självständigt revir. Bland annat genom hjärtliga kontakter med Iran och en öppen hård kritik mot NATO/ISAF hänsynslösa dödspatruller.

Vi vet inte svaren på dessa frågor. I dag finns det mer säkerhetstjänster och hemliga agenter i Kabul än i Beirut. Jan Guilllou skulle kunna ge oss fiktiva svar i en ny thriller. Men om vad som verkligen ”sker på marken” vet vi bara att vi inte ska tro på någonting annat än att kriget blir värre dag för dag. I USA utnyttjar en av de reaktionära snart urvattnade ”tepåsar” som härjar i media händelsen till att påstå att presidenten i Vita Huset egentligen är en bedragare. Ingen vet egentligen vem han är…

.

,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Afghanistan, Shura Quetta, Petreaus, Mansour, Hamid Karzai, Kabul, Pentagon,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,DN2,