Dags för ekosocialism?

I några dagar har nu Vattenfalls Lars G Josefsson balanserat på slak lina. I dagens Aftonbladet vill man på ledarplats putta till honom så att han drösar ner och i fallet tar med sig sin ledning:

Gör detta till en rödgrön valfråga. Ägardirektiven måste skärpas och Vattenfalls ledning bytas ut.

Förtroendekrisen handlar i grunden om ett energi­politiskt haveri. Efter Centerns piruetter råder osäkerhet om vad som gäller. Vad vill regeringen med Vattenfall? Hur ska elförsörjningen se ut framöver?

Näringsminister Maud Olofssons otydlighet har fått reaktorkramarna att drömma sina orealistiska kärnkraftsdrömmar. Marknaden för förnybar energi och energi­effektiv teknik har gått i stå. Alltmedan Vattenfall värnar allt annat än den svenska elförsörjningen.

Detta borde bekymra både miljömedvetna medborgare och den elberoende basindustrin.

Det är bara att hålla med. Men sedan gäller det att vinna den valfrågan. Spåren från förr förskräcker och i samma ledare konstateras uppriktigt att ”även den socialdemokratiska regeringen lät bolaget härja fritt på den europeiska marknaden”. En rödgrön regering i tjänst hos löntagarna måste ha en trovärdig plan när det gäller den framtida energipolitiken och att säga detta är samma sak som att ha en planerad ekonomi som fullständigt bryter med marknadens fria logik när det gäller produktion, transporter och boende. Det går inte bara att rakt ut i luften prata om förnyelsebara energikällor. Ta bort kärnkraften och fossila bränslen från den svenska elkorgen och beskriv i reda siffror hur denna omställning skulle kunna se ut. Framförallt om man räknar med ett stort antal elbilar är detta ingen enkel uppgift. Men fullt möjlig.

Redan under Folkomröstningen om kärnkraften 1982 utarbetade miljörörelsen sin egen skiss till en alternativ energiplan, MALTE. I dag snart trettio år senare är frågan långt mer akut. Miljöhoten är skarpare och oavsett om man anser att koldioxiden har en liten eller stor roll när det gäller klimatet så är tillgången på fossila bränslen begränsad. Framförallt tillgången på olja planar ut samtidigt som vår kära planet år 2050 kommer att trampas av tre miljarder fler människor än i dag. Människor som alla kommer att lämna åtminstone lätta ekologiska fotavtryck efter sig. Det är också så illa att det inte bara är Maud Olofssons ”otydlighet” som har fått ”reaktorkramarna att drömma sina orealistiska kärnkraftsdrömmar”. Reaktorkramarna i arbetarrörelsen är många. IF Metalls ledning, med Stefan Löfven i spetsen kramar både kärnreaktorer och krigsindustri. Många arbetare och tjänstemän delar i grunden hans ”oro för jobben” och den kan bara bemötas med konkreta alternativ.

Vattenfalls dåraktiga lättsinne för människor och miljö måste bekämpas med ett politiskt program, med en rödgrön rörelse i löntagarnas tjänst, som bryter med den logik som inte bara är Lars G Josefssons utan motorn i hela det nyliberala projektet.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Vattenfall, Lars G Josefsson, Maud Olofsson, miljörörelsen, Köpenhamn, IF Metall

I pressen: ,AB2,SVD1,SVD2,SVD3,DN1,AB1,

Ta hem våra soldater

”Galten” klarade inte ens en liten hemmagjord mina. Hur går det nästa gång när den stöter på en med större sprängkraft? Många svenska förare har också berättat att den likt Mercedes Klass A i sin första version, lätt tippar överända…

Carl Bildts grådaskiga blogg kallas ”Alla dessa dagar”. Egentligen borde den heta ”Alla dessa flygresor – och middagar”. Eftersom detta är det mesta han skriver om. Då och då försöker han i och för sig att leverera en skarp analys. Som när han jämförde Medvedevs roll i Syd-Ossetien med Hitlers i Tjeckoslovakien. I dag har EU:s undersökningsgrupp slagit fast att det var Bildts gode vän, den labile nyliberalen Michael Saakasvhili som inledde kriget med artilleribeskjutning och flygbombning av Tskhinvali. Men den av rysshat förblindade Bildt har aldrig kommenterat sin egen fatala diplomatiska blunder. Vid inflygningen till Kabul för två dagar sedan gjorde han, med en smått poetisk ton, ännu en skarp observation. Eftersom det var snö på bergen drog han helt enkelt slutsatsen att vintern var på gång:

En kristallklar natt med månljuset reflekterande sig i den snö som nu lagt sig på berget runt om staden. Man märker att vintern är i annalkande.

Gårdagens blogg avslutas med att han får budet om vad som hänt med de svenska soldaterna och deras afghanske tolk:

Via en skrapig telefonledning lyckades jag också tala med överste Granander för att ge mitt stöd i den svåra situationen. Det inträffade visar såväl hur viktig som hur svår den uppgift är som bl a de svenska soldaterna utför för att säkra stabilitet och skapa bättre förutsättning för ett varaktigt fredsbygge. De förtjänar – liksom alla andra; soldater, diplomater, biståndsarbetare och andra – allt det stöd vi kan ge dem.

Nu återstår kvällens andra middag med olika afghanska företrädare.

Lite besvärligt verkar det vara just nu. All FN-personals rörelser i staden har just stoppats på grund av ett säkerhetshot. Men förhoppningsvis kan vi i alla fall så småningom ta oss mot flygplatsen.

Att det som hänt än en gång demonstrerar att de svenska soldaterna har en svår uppgift är självklart. Framförallt som uppgiften är oklar. Består den i att stödja en av världens störste politiske skojare: Mutkolven Hamid Karzai?

Att det inträffade visar att uppgiften är ”viktig” är däremot ett påstående rakt upp i luften. Hade den varit ännu viktigare om alla svenskarna dött? Om inte vägminan funnits hade då den svensk/finska bataljonens insats varit mer oviktig?

Däremot är det sant att de som drabbats behöver allt stöd vi kan ge dem och den bästa hjälp de kan få är naturligtvis att komma hem tillsammans med alla de andra soldaterna från ”Camp Northern Lights”.

Det enda stöd som återstår för den afghanske tolk som dog blir ett tröstande ord vid graven…

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Afghanistan, FN, NATO, Carl Bildt, Alla dessa dagar,

I pressen: AB1,AB2,AB3,SVD1,SVD2,SDS1,SDS2,SVD3,SDS3,

Bloggare:Jinge,

Åtta av tio britter

vill ta hem sina soldater

Samtidigt som britterna och hundratals miljoner människor i Europa har helg och minns sina döda från första världskriget sker den tysta hyllningen till de fem egna soldater som sköts ihjäl av en afghansk polis. En polis som britterna själva utbildat och levt tillsammans med i månader.

Här de dödas kistor i sorgflor. ”Repatriation act”.

I dag var det nästan att svenska soldater sprängdes i luften. De klarade sig med skador. men fick samtidigt se sin afghanske tolk dödas ( enligt senaste uppgifter kan två av svenskarna ha livshotande skador )Detta i samma stund som Carl Bildt är i Kabul för att putsa fjäderskruden, eller snarare borsta manteln på Hamid Karzai. Mannen som nyss med hjälp av ett exempellöst valfusk och ett hov av krigsherrar och narkotikasmugglare påstår sig ha mandat att kunna sitta kvar som president. Det är när svenska soldater är ute på uppdrag tillsammans med militära förband, än så länge lojala med Karzai, som de blir påskjutna. Vem som skjuter eller placerar ut vägminor vet vare sig de själva eller Bildt. De kan vara anhängare till Abdullah Abdullah, Karzais främste motståndare i norr. Det kan vara knarksmugglare eller pashtuner. Eller anförvanter till människor som svenskarna skjutit ihjäl. Frågorna kring kriget i Afghanistan blir alltfler.Dags att ta hem våra soldater innan de kommer hem i svarta plastsäckar.

För britterna har det blivit allt tydligare att de egna soldaterna inte är i Afghanistan för att försvara det egna landet eller för att bekämpa terroristerna. Enligt en sensationell opinionsundersökning som tidningen Independent publicerar i dag vill nu åtta av tio britter ta hem landets trupper. Gordon Brown håller på att förlora sitt krig på hemmaplan. Varför ska vi dö för en korrupt regim? Nästan fem av tio britter, menar i samma undersökning att deras egen militära närvaro i Afghanistan bara ökar risken för terrorism på hemmaplan.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Afghanistan, Hamid Karzai, Carl Bildt, svensk militär, Kabul

I pressen: SVD1,DN1,SDS1,AB1,

Ni går till den eviga elden…

Det går inte så bra för Sverigedemokraterna i skånska Vellinge. Det kan vi förstå när moderaterna där med sitt tunga kommunalråd Lars-Ingvar Ljungman gör allt för att kopiera uppstickarnas syn på invandring och flyktingar. Så här klagade SD på en hemsida i höstas:

Vellinge kommun var den enda kommun i Skåne där Sverigedemokraterna inte fick några mandat i kommunfullmäktigevalet 2006. Detta berodde kanske delvis på att lokalförening har saknats. En annan orsak kan vara det faktum att moderaterna, som har egen majoritet i Vellinge, bedriver en i det närmaste sverigedemokratisk invandringspolitik.

Men det finns många andra frågor förutom invandringspolitik att ta tag i för det nybildade SD Vellinge. Stärkta av framgångarna i EU-valet, då partiet fick nästan fem procent i kommunen, kommer nu SD Vellinge att verka för att Sverigedemokraterna tar plats i Vellinge kommunfullmäktige efter valet 2010.

Med Ljungman i bakgrunden, men naturligtvis med ”en förstående” inställning till ett hatmöte i Hökinge mot Migrationsverkets beslut att i kommunen hyra ett vandrarhem som sluss för ensamma flyktingbarn, blir det nog svårt för nykomlingarna att vinna några kommunala platser.

Själv är jag inte kristen, men humanist och kan inte låta bli att tänka på Matteusevangeliet med dess välkända stycken om hur en god kristen ska förhålla sig till dessa ”våra minsta”. Bakgrunden till detta är naturligtvis att de högkyrkliga moderaterna i Vellinge konkurrerar med sverigedemokraterna också i valen till Svenska kyrkan om att bäst företräda ”Bibelns sanna lära”, som det brukar heta:

”Ty jag var hungrig och I gåven mig icke att äta; jag var törstig och i gåven mig icke att dricka; jag var husvill och I gåven mig icke härbärge, naken och I klädden mig icke, sjuk och i fängelse och i besökten mig icke… Sannerligen säger jag eder. Vadhelst I icke haven gjort mot en av dessa minsta, det haven I ej heller gjort mot mig.”

För den kristne som inte ger husrum och härbärge åt dessa minsta väntar ingen vacker framtid. Kanske borde moderater och sverigedemokrater, dessa tvillingpartier i Vellinge, tänka på det avsnitt som avslutar detta bibelstycke:

”Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar…”

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, rasism, främlingsfientlighet, Vellinge, Sverigedemokraterna, Lars Ingvar Ljungman, moderaterna i vellinge, flyktingmottagning

I pressen:AB1,SDS1,SDS2,AB2,AB3,SDS2,

Bloggare:AlliansfrittSverige,JanHollis,Esbati,Jinge,RödaGöinge, Svensson,RödaLund,

Kortslutning så att propparna ryker

”Dra åt helvete! Produktion och distribution är hjärtat i ett kraftbolags verksamhet. Det är hål i huvudet på någon…”

Så finkänsligt uttryckte sig SEKO:s ordförande Janne Rudén när han kommenterade det interna styrdokument som TV 4 kommit över och som visar att Vattenfalls ledning vill sälja ut hela sitt svenska distributionsnät – till 850 000 hushåll och företag – och använda färska 50 miljarder till att bygga kärnkraft i Storbritannien.

Den ”någon” som har hål i huvudet är naturligtvis Vattenfalls vd Lars G Josefsson. Uppenbart är det kortslutning i skallen både hos honom och hela styrelsen – så när som hos dess vice vd, Hans von Utman, vilken motsatt sig beslutet och då fått sparken. Vattenfalls styrelse har en strategi som är lika smart som planerna hos Jönssonligan. Tänk om SJ skulle sälja ut hela det svenska järnvägsnätet och använda pengarna för att köpa in sig i Ryanair?

”Sickan” i Jönssonligan på väg att förverkliga en av sina planer…

Men är det kortslutning i Vattenfalls styrelse har det samtidigt gått en propp i huvudet hos energiminister Maud Olofsson. Hon är ännu så länge oanträffbar för kommentarer. Men hon är politiskt ansvarig för statligt äga Vattenfall och har sedan länge varit varse att hennes vd Josefsson lekt ”Sickan” i filmerna om Jönssonligan. Redan i januari i år cirkulerade massor med rykten om Vattenfalls planer på att satsa på kärnkraft i Storbritannien. ”Vi är redo att bygga ny kärnkraft om möjlighet ges. Vi siktar på en ledande position globalt”, hette det då från Johansson. Redan då – i januari – var Olofssons departement naturligtvis väl införstått med planerna. Så här sa hennes högra hand, statssekreterare Ola Alterå, i en intervju för Svenska Dagbladet, när han skulle bemöta kritiken mot Vattenfalls satsning på tysk brunkol:

Vattenfall är ett av Sveriges största bolag alla kategorier. Vi gör inte ett symbolutspel inför konferensen. Men vi driver en tydlig förändringsagenda. Ministrarna tar inte ställning till enskilda projekt. Det är EU:s klimatmål för 2020 som gäller. Man kan räkna baklänges från hur energiproduktionen i Europa ser ut, i vilken takt kol måste minska och förnybara energikällor öka, säger Ola Alterå. SVD sammanfattar sedan de nya direktiven: Han avslöjar att de nya direktiven till Vattenfall kommer att innebära en radikal kursändring i Vattenfalls energiinriktning. Bolaget ska vara med och leda omställningen till förnybara energislag, inte bara i Sverige utan i Europa. Det innebär att Vattenfall ska bidra väsentligt till att EU lyckas öka andelen förnybar energi med 20 procent till år 2020.

Olofssons och regeringens direktiv för Vattenfall var helt enkelt att minska beroendet av fossila bränslen genom en storsatsning på kärnkraft. Planerna på att ta sig över Nordsjön och hjälpa Gordon Brown med hans kärnkraftssatsning är nygamla. Det vi fått veta de senaste dagarna är att satsningen, i regi av ”Industrikraft”, också gäller Sverige.

När Maud Olofsson sommartalade i Almedalen var  pionjärer där från Folkkampanjen för att påminna henne om sina gamla politiska ambitioner.

”Jag sätter min heder i pant på att inte ladda reaktorn i Barsebäck”, sa en gång Maud Olofssons ungdomsidol och mentor, Centerpartiets Torbjörn Fälldin. Han förlorade panten och sin heder och sitter nu bortglömd uppe i sin stuga i Ångermanland och puffar på sin pipa. Vi får se om hans efterföljare Maud Olofsson tänker sätta sin heder i pant på att statliga Vattenfall inte ska ladda Storbritanniens nya generation av kärnkraftreaktorer…

Men bäst vore naturligtvis att sparka både henne och Vattenfalls styrelse.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Vattenfall, Maud Olofsson, regeringen, den rödgröna alliansen, Kärnkraft, Folkkampanjen

I pressen: SVD1,SVD2,DN1,AB1,SDS1,AB2,DN2,

Andra bloggare: Jinge,Ilsemarie,

1. Henrik Says:

Bara konstaterar att du har missat ett par detaljer: SJ har inget järnvägsnät alls. Det gick över till Banverket 1988 när den dåvarande socialdemokratiska regeringen med Ingvar Carlsson avreglerade spårvägstrafiken och lade all banunderhåll på banverket. Greencargo och SJ med flera måste köpa in sig på spårvägarna. Varför ska inte vattenfall kunna koncentrera sig på produktion så kanske äntligen vi får lite konkurrens och lägre priser på vår el, istället för att de ockeravgifter som vi betalar till Vattenfall idag som nätavgifter mm går till finansiering av bygga fler kolkraftverk i Tyskland. Vad har Maud med vad Vattenfalls styrelse diskuterar? Visst är hon ansvarig, men då måste ju hon få informationen på siitt bord att ta ställning till också. Maud sitter inte och avlyssnar allt som händer där, till skillnad från SAPO som är S hemliga polis.

1. Göte Kildén Says:

Jo, visst är det Banverket. Idiotiskt nog privatiserade Ingvar Carlsson delar av själva trafiken.

Men min poäng var att Banverket är statligt och ska driva utvecklingen inom järvägssektorn. Ansvara för drift och förvaltning av anläggningarna. Samordna lokal, regional och interregional trafik samt ge stöd till forskning och utveckling.

Ska staten då i stället sälja Banverket, behålla SJ och köpa Ryanair. Så borde frågan formulerats för att visa hur dumt det hela är.

Konkurrens? Det är EU och den öppna elmarknaden i Europa som driver upp priset. Kostnaden för svensk el är bara 10 öre kilowatten.

Hade Jan Björlund varit ansvarig för regeringens energipolitik då hade jag inte blivit upprörd. Men Maud Olofsson spelar falskt. Hon själv och hennes Centerparti har rötterna i Linje 3. I motståndet mot kärnkraften. Hon vet självfallet allt om Vattenfalls diskussioner. Vad har hon annars betalt för? Att hon inte “kommer ut” och talar om att hon är för att statliga Vattenfall ska sälja elnätet och vara med i en gigantisk satsning på kärnkraft på andra sidan Nordsjön. Det är detta som gör mig rasande.

G

Rädsla för finanskrasch

Enligt dagens Guardian menar en högt ansvarig källa i den internationella samarbets-organisationen, International Energy Agency /IEA/, där Sverige är en av de mest aktiva medlemmarna, att dess egna siffror i World Energy Outlook om nuvarande och framtida tillgångar av råolja är en bluff.

Oljeraffinaderi i Skottland.

Tipsaren menar att världen är mycket närmare en vikande tillgång på olja än vad som redovisats officiellt. IEA har av USA pressats att förvanska sina siffror så att det ska framgå att det fortfarande finns gott om olja. Skälet skulle vara USA:s rädsla för att skapa panik på oljemarknaden och en ny finansiell shockvåg över världen. USA:s ekonomiska makt är dessutom nära kopplad till dess makt över oljan.

I synnerhet ifrågasätts den senaste egna prognosen att världens oljeproduktion kan gå från nuvarande nivå på 83 miljoner fat till 105 miljoner. 2005 var IEA:s prognos 120 miljoner fat och den har man efterhand fått revidera till dagens siffra på endast 105. Men även denna är alltså starkt ifrågasatt bland dem som jobbar med statistiken.

De nya uppgifterna har fått John Hemming att säga att det inte längre går att lita till IEA som tidigare har hävdat att tillgången på olja inte planar ut och börjar vika, förrän efter 2030. John Hemming leder den brittiska parlamentsgrupp som försöker få ett grepp över när ”The Peak” kommer. Alltså det krön, eller den topp, där tillgången inte längre kan matcha efterfrågan. Hans slutsats blir att det blir än mer viktigt för Storbritannien att i Köpenhamn driva frågan om ett samhälle byggt på mindre av fossila bränslen.

IEA;s nya prognos släpps i morgon. När denna diskussion kommer till Sverige spetsar den ytterligare till den fråga om kärnkraftens vara eller inte vara, som jag diskuterade i min förra blogg. Se nedan. I huvudet till denna blogg hittar du i en folder mer bakgrundsmaterial till Köpenhamnsmötet.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, fossila bränslen, Peak oil, finanskrasch, miljökamp, förnybar energi

I pressen:SVD1,SVD2,SVD3,DN1,

Borta med vinden

Under tidig morgon i söndags sattes ett roligt rekord i Spanien. Då levererades 50 procent av landets elström från landets parker med vindkraftverk. En viktig milstolpe hade passerats. Sammanlagt producerades 11 500 megawatt vilket är lika mycket som 11 kärnreaktorer klarar av. Spanien under socialdemokraternas premiärminister Rodriguez Zapatero har satsat hårt på förnybar energiproduktion. Målet 2040 är att ha en elproduktion från vindkraft i storleksordningen 40 000 megawatt.

I Sverige har samtliga regeringar bara skrattat åt

opinionen mot kärnkraft…

I Sverige är det tvärtom. Här har samtliga regeringar alltsedan folkomröstningen om kärnkraft 1980, alltså under 29 år, gjort allt för att bygga fast Sverige i ett kärnkraftsberoende. Vattenfall, vars ledning nu vilar i regeringen Reinfeldts sköte och då inte minst hos Maud Olofsson, siktar nu på att fortsätta med detta genom att planera för en storsatsning på atomkraft. SVT-Rapport avslöjade i förrgår att Vattenfall om tjugo år hoppas att kunna producera 70 procent mer el från nyinstallerade reaktorer. Brunkol och atomkraft är melodierna för dagen hos ledningen för Vattenfall. Det finns också ständiga rykten om att man vill vara med när Storbritannien storsatsar på kärnenergin.

Vattenfalls ledning är helt enkelt ”borta med vinden”…

Vattenfalls ledning är passionerat förälskad i kärnkraft…

De svenska socialdemokraternas talesman i frågan säger sig vara upprörd och vill göra frågan om Vattenfalls investeringar till en valfråga. ”Vi ska använda Vattenfall till att investera i förnybart och gröna jobb”, hävdar han.

Men ska han bli trovärdig, liksom den ”rödgröna” allians han representerar, måste en alternativ energiplan upp på bordet. Socialdemokratin har under decennier vikt ner sig i frågan och Miljöpartiet har i sin energipolitik blivit mer glidande när det gäller när och hur kärnkraften ska avvecklas. Under folkomröstningen, då för snart trettio år sedan, tog miljörörelsen fram en egen alternativ energiplan, MALTE. Ett liknande projekt krävs i dag. Inte minst för att vinna många av fackföreningsrörelsens medlemmar för en omställning. Stefan Löfvén, Metalls ordförande, valdes i förra veckan in som reaktorkramare i socialdemokraternas Verkställande utskott. Han kan bara ”stängas av” med hårda fakta. Utan en alternativ energiplan, kopplad till produktion, transporter och boende, skulle de ”rödgröna” förlora på att få kärnkraften som en valfråga.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, kärnkraft, Vattenfall, regeringen, Maud Olofsson, MALTE, vindkraft, förnybar energi

I pressen: AB1,SVD1,SVD2,SVD3,

I går Berlin

I dag Jerusalem…

Minnet av Berlinmurens fall kan firas på många sätt. I Berlin visar i kväll de ledare upp sig som i dag accepterar en ny mur rakt igenom människors vardag och hjärtan. De solar sig i sina minnen och pratar salvelsefullt om frihet.  Det är fest och under valven i Branderburger Tor skummar ölet och  bratwursten saftar i mungiporna. Men ingen av världsledarna har något att säga om den mur som Israel i vår tid har rest för att stänga ute människorna från det ockuperade Västbanken. När Barak Obama kommer till tals genom en storbildsskärm säger han att det finns kvar murar ute i världen. Men undviker passande nog att ens nämna den mur i Israel där inte ett enda cementblock skulle ha kommit på plats utan USA:s medgivande.

I den lilla byn Qalandiya, i det Västbanken som Israel ockuperar har palestinska demonstranter däremot i dag rivit ner några meter av Israels förhatliga mur. De använde en lastbil för att vräka ner byggblocket. De hann bryta upp ett stycke, en symbol för frihet, och ett femtiotal palestinska aktivister sprang sjungande genom passagen med fladdrande palestinska fanor i sina händer. Abdullah Abu Rahma, en av ledarna för Folkets kampanj för att bekämpa muren, sa att ”Vi firar tjugoårsminnet av Berlinmurens fall genom att i dag inleda en vecka av protester mot vår mur. Den mur som betyder förnedring och tortyr”. Deltagarna bar T-shirts med texten: ”Jerusalem we are coming”…

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Berlinmuren, DDR, kommunismen, Jersualem, Berlin, Israel, Palestina, Angela Merkel

I pressen:AB1,AB2,SVD1,SVD2,SDS1,DN1,DN2,SVD3,SVD4,AB3.DN3,SDS2,

Andra bloggare:Jinge,

En mur har fallit…

Kreuzberg 1963

Dags att riva nästa!

Israel i dag

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Berlinmuren, Israel, Gaza, DDR, Östtyskland, socialistisk demokrati, Berlin 1989, Muren, The Wall, Die Mauer

I pressen: DN1,DN2,DN3,SVD1,SDS1,SDS2,AB1,AB2,

Bloggare: Esbati,Jinge,Schlaug,

Varför inte en verkligt rödgrön politik

Aftonbladet har i veckan i en serie reportage belyst svindleriet med de så kallade ”jobbcoacherna”. Regeringens idé var att de 952 nystartade företag som kontrakterats inte bara skulle skapa nya jobb utan också ge stöd för en privatisering av Arbetsförmedlingen. I stället har det hela blivit ett fiasko. Hypnos och healing skapar inga nya jobb.

Nytt jobb på gång?

Ideologiskt är tanken att ansvaret för att man blir arbetslös ska läggas på den enskilda individen. En av nyliberalismens mest profilerade profeter, Hanne Kjöller på Dagens Nyheters ledarsida, skriver exempelvis om människor ”som inte arbetar” i stället för ”arbetslösa”. Med detta menar hon underförstått, ”människor som inte vill arbeta”…

I dagens ledare summerar AB problemet med jobbcoacherna:

Grundantagandet bakom regerings-politiken är att arbetslösheten är resultatet av passivitet från de arbetslösas – och sjukas – sida. Därför har ersättningarna från trygghetsförsäkringarna sänkts och därför har villkoren skärpts. Därför har yrkesutbildningar och aktiva åtgärder ersatts av privata coacher och uppmuntrande tillrop.

I ett sådant klimat är det inte förvånande att hitta mirakelmodeller som hypnos eller snabbmetoder för terapi.

Det är bara att hålla med. Men därmed är inte ”jobbfrågan” löst. Visst är det bättre med en yrkesutbildning, exempelvis till svetsare, än med healing. Men vad händer om det inte heller i framtiden finns något att svetsa ihop? En utveckling som är mer än trolig. I den globala arbetsfördelning där kapitalismens marknadslösningar gäller flyttar svetsjobben som så många andra arbeten till Kina och andra länder och då står man lika förbaskat med rumpan bar även om man har ett svetscertifikat. Thomas Östros har lite svepande sagt att oppositionen kanske skulle kunna skapa 100 000 jobb de kommande åren. Då skulle alltså ändå 400 000 svenskar vara arbetslösa. Detta samtidigt som vi förväntas få en så kallad ”jobblös” ekonomisk återhämtning. Alltså en svag förbättring av konjunkturen där nya jobb eroderas genom produktivitetsförbättringar inom både industri- och tjänsteproduktion.

”Jobbpolitiken” blir fokuserad till en debatt om skattepolitiken. Ska vi acceptera kapitalismens arbetslöshet och gemensamt och solidariskt finansiera denna genom skattehöjningar för gemene man och kvinna – eller ska vi satsa på marknadens självläkande krafter genom att med skattelättnader öka konsumtionen för de 80 – 90 procent av befolkningen som är i arbete?

Jag är inte säker på att de ”rödgröna” kan vinna ett val med en debatt inom dessa snäva ramar. Vinner man blir det oerhört svårt att i längden bevara och förstärka en sådan valseger.

Varför passivt bara anpassa sig till marknaden och vänta på en ny blomstrande högkonjunktur som kanske aldrig kommer? Vi löntagare förtjänar en rödgrön regering – utan borgarna i Miljöpartiet – som börjar bryta med kapitalismen. En övergångsregering där den första åtgärden måste vara att socialisera landets banker och kreditväsen. Ett rejält yxhugg som skulle ge oss en möjlighet att själva, i demokratisk ordning, diskutera och bestämma över investeringar, jobb, välfärd och miljö.

Moderat jobbcoach?

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, arbetslöshet, regeringen, Den rödgröna alliansen, Tomas Östros, jobbcoacher, kapitalism

I pressen: AB1,AB2,DN1,DN2,DN3,SVD1,AB3,

Bloggare:Alliansfritt Sverige,EttHjärtaRött,