Stopp för

SVINERIET

Lena Mellin frågar i dag om Fredrik Reinfeldt hycklar eller bara driver vanlig realpolitik när han pratar om att minska utsläppen av koldioxid. Detta eftersom statliga Vattenfall numer äger kolkraftverk ute i Europa.

Svaret är att han driver både realpolitik och hycklar. På samma sätt som Göran Persson när han pratade vackert om ”det gröna folkhemmet” samtidigt som han – med benäget stöd från Maria Wetterstrand (!) och Lars Ohly – hade det politiska ansvaret för att Vattenfall köpte kolkraftverken i Tyskland och Polen.

Grundproblemet är det samma som för svineriet i den industriella grisuppfödningen. Här råder inte demokrati och förnuft utan EU:s fria konkurrens. En blind marknadsekonomi. Där den ekonomiska liberalismens ”osynliga händer” sedan ger oss billig fläskfilé från plågade djur eller billig el från skitig kol.

Grundproblemet med den skitiga energiproduktionen från kol är det samma som för svineriet i den industriella grisuppfödningen.”Lönsamheten”  tvingar producenterna till felaktiga val och prioriteringar. De döda sönderstressade grisarna  på bilden är från en fabrik i USA. Avfallet får gå till hundmat…

I går var Mona Sahlin energiminister och drivande när det gällde den snabba utvecklingen mot en fri konkurrens i Europa mellan olika energiproducenter. I dag har Maud Olofsson tagit över hennes roll.I dag är också Eskil Erlandsson ansvarig för svineriet på grisfarmarna.

I grunden ifrågasätter ingen av dem lönsamheten som kompass för framtidens energipolitik – eller framtidens djurhållning. Men bra ekologisk och etiskt godtagbar djurhållning liksom en övergång till rena och ofarliga energislag är omöjliga med ett ägardirektiv om ”lönsamhet”. EU:s fria konkurrens när det gäller värme- och elproduktion måste bort. Ska kärnkraften ”väck” måste också fri konkurrens och lönsamhet ”väck”. Svårare än så är det inte och det är i denna mening som Vattenfall måste socialiseras. Det statliga ägandet i sig är av noll och intet värde om det inte används till social nytta och det finns inga aktieägare i världen som är beredda att ta kostnaderna för de investeringar som krävs om vi ska göra oss kvitt både fossila bränslen och kärnenergin. Vattenfalls i praktiken sparkade vd Lars G Josefsson har nogsamt följt sina ägardirektiv så gott han har kunnat. Hans policy har varit kostnadseffektiv som det heter och han har planerat för mer kärnkraft allt enligt de fria händer han fått, av både Maud Olofsson och Mona Sahlin.

Sak samma med julskinkan. Jag tror inte att man ska ”socialisera” jordbruket. Men ska vi kunna äta vår granna gris utan att få dålig smak i munnen krävs regler och en ”grön protektionism” som ger uppfödarna en rimlig chans att sluta med svineriet i de stora grisfabrikerna…

Här kan du läsa mer om förutsättningarna inför mötet i Köpenhamn:

Inför Köpenhamn

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, kolkraft, Vattenfall, Reinfeldt, Maud Olofsson, Mona Sahlin, Maria Wetterstrand, EU

I pressen:AB1,AB2,AB3,ETC,SVD1,SVD2,SDS1,Internationalen,

Matkuponger för miljoner.

-Jag har alltid tyckt att folk som får socialhjälp är lata. Men det är en stor hjälp att jag kan ge barnen mat, säger Tyrone Mangold efter att han och frun Sarah under våren 2009 förlorade sina arbeten. Efter ett par månaders arbetslöshet tvingades Tyrone svälja sina fördomar om fattiga och söka hjälp. Det är tidningen New York Times som berättar om familjen Mangolds situation.

Matkupongerna håller svälten borta.

De är inte de enda som vänder sig till de sociala myndigheterna för att få matkuponger. Varje dag är det 20 000 fler som begär hjälp. Just nu är det enligt de amerikanska myndigheterna 36 miljoner som får hjälp med mat för dagen.

För att få rätt till matkuponger måste en familj ha en inkomst på eller under det officiella fattigdomsstrecket som just nu ligger på 22 000 dollar om året för en tvåbarnsfamilj.

Matkupongerna blir en ersättning för den dåliga eller icke existerande a-kassan. Miljoner familjer har drabbats av krisen. Många har förlorat sina hem och arbeten. Av de som avskedats är det bara hälften som har rätt till a-kassa och de som har a-kassa får ut 50 procent av sin lön under kort tid. Därför blir matkupongerna den räddningsplanka som många förr såg som gräddfil för snyltare. Den hårda verkligheten ger mer kunskap än tio böcker.

Miljoner familjer har tvingats lämna sina hem.

Bland de som får kuponger finner vi naturligtvis de kroniskt fattiga som saknat arbete under lång tid, unga ensamstående mödrar och äldre utan riktiga pensioner. Men det nya är att även ”medelklass” nu finns med i kön. Det är familjer som i krisens spår förlorat sina hus och förlorat jobbet eller tvingats till kortare arbetstider med sänkt lön. Därför är det inte bara i det traditionellt fattiga södern och mellanvästern som behoven stiger utan också i vad som ansetts som välbärgade distrikt.

Men de stora behoven finns bland de mest utsatta. Inte mindre än 28 procent av svarta familjer får matkuponger, 15 procent av latinos och ”bara” 8 procent vita familjer behöver hjälp. Beloppen som betalas ut är 132 dollar per månad och familjemedlem. För många av de 36 miljoner som är berörda utgör de skillnaden mellan mat för dagen och svält.

På kort sikt blir det mycket svårt för de arbetslösa att komma loss. Det går sex arbetslösa på varje ledig plats i USA och för första gången sedan 30-talet varar den genomsnittliga arbetslösheten mer än sex månader.

I media: DN1,AB1,Fokus,

Bloggare: Svensson,Jinge,Sjöstedt,Ekonomikommentarer,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Matkuponger, Fattiga, Socialhjälp, Fördomar,

Ett ljus är tänt.

I dag tänder många familjer första adventsljus i väntan på Julen. Några gör det av kristna skäl. Många bara för att ljus är mysigt. Det är en söndag som ger lugn och ro för att skriva vad jag tycker om något jag tycker mycket illa om. Det går snart inte en dag utan att jag stöter på olika konspirationsteorier, ibland i media, oftast bland bekanta och obekanta. Det gör mig både rasande och illa till mods. Hur kan ofta kloka personer svälja dessa dumheter med hull och hår?

Idén att 11 september var organiserad av den amerikanska regeringen omfattas faktiskt av miljoner människor. I en värld där så många känner sig vanmäktiga finns det ”de” som styr bakom ryggen, ”de” som beslutar i hemlighet, ”de” som har gömda motiv.

Grundfelet med alla konspirationsteorier är att de totalt överskattar ”deras” makt. De hemliga aktörerna ges nästan magisk kraft och kontroll. En vanligt ”bevis” för att 11 september organiserades av ”dem” är det antisemitiska argumentet att alla judar som arbetade i tvillingtornen hade varnats och inte var på sin arbetsplats när planen kraschade.

”De”, underförstått Bush, CIA och andra makthavare, har så total kontroll att flera tusen personer sätts in i konspirationen utan att en enda läcka uppstår. Inte ett enda pip från tusentals människor i snart ett decennium. Mot bättre vetande påstår vissa byggexperter att tornen omöjligen kunde rasa på grund av flygplanen och den efterföljande branden. Alltså fanns det bomber utplacerade på många ställen som gjorde jobbet. Implicit säger man då också att ”de” visste när och hur planen skulle krascha. Tusentals personer deltar i komplotten och massor av bomber exploderar och inte en enda deltagare läcker ett ord till media. Helt otroligt. Speciellt i ett land där allt läcker ut i pressen.

Nu har också klimatdebatten fått sin konspirationsteori. Pratet om uppvärmning är helt enkelt en komplott organiserade av de rika ländernas regeringar och satt på papper av tusentals forskare organiserade i FNs klimatpanel. Några lösryckta fraser och ord i e-post mellan några forskare blir till bevis i betong.

Forskare är till naturen nyfikna personer som i sitt arbete ständigt ifrågasätter ”självklarheter”, som synar och ständigt omvärderar tolkningar av fakta och insamlade data. Annars skulle de inte vara forskare. Nu har helt plötsligt flera tusen av dem blivit till en religiös sekt som avundsjukt skyddar sin sanning – att Jorden värms upp och att människans industriella aktivitet har ett finger i spelet. Vad har de att tjäna på det?

Bland de som säger att det inte ens finns bevis för uppvärmningen hänvisas till att det inte skett någon temperaturhöjning under de senaste tio åren. V.S.B.

Att 1997 var det varmaste uppmätta året på Jorden sedan tillförlitliga mätningar gjorts glöms bort. Tar man ett toppvärde som sin startpunkt och gör ett diagram fram till 2008 är det självklart att det inte blir varmare. Men vad som glöms bort är att de tio varmaste åren i modern historia alla ägde rum i perioden 1997-2008. Den som vill kalla detta för avkylning vänder ut och in på alla statistiska begrepp.

I hur stor utsträckning den mänskliga aktiviteten påverkar den uppmätta uppvärmningen är en annan sak. Det är öppet för debatt och olika tolkningar. Koldioxid, sot, solfläckar och allt annat har säkert sin bit i förklaringen. Men kring detta finns det ingen konspiration. Även forskare i FNs klimatpanel lämnar dörren öppen för olika tolkningar.

Men det är ingen ursäkt för att korsa armarna och bränna fossiler. De kommer att ta slut och de katastrofala verkningarna av uppvärmningen som exempelvis högre vattennivåer måste bekämpas om det finns en möjlighet. Den möjligheten heter solenergi, hållbarhet, sparsamhet, och försiktighet med Jordens resurser.

I media:DN1,SVD1,DN2,SSD1,ETC,DN3,SVD2,

Bloggare: Svensson,Jinge,Sjöstedt,Motvallsbloggen,Röda Malmö,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Miljö, Konspirationer, WTC, 11 september, CO2, Uppvärmning

Budkavlen går…

Den antifackliga amerikanska klädkedjan Urban outfitters har ställt sina anställda inför två alternativ. ”Antingen blir du uppsagd på grund av arbetsbrist – eller får du ta anställning på ett bemanningsföretag och sedan bli uthyrd till oss”.

I framtiden ska verksamheten drivas helt utan egen anställd personal, säger företagets Marianne Bäärnhielm. Det blir bättre så, menar hon. Eftersom vi har ledningen i London. Den verkliga orsaken är att man vägrar att teckna kollektivavtal. Personalen ska inte få ha den tryggheten.

Men den inställningen ska Urban outfitters naturligtvis inte driva någon verksamhet alls. Budkavlen går om en bojkott. Skicka den vidare uppmanar vi från vår sida!

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Urban outfitters, Handels, Unionen, handelsbojkott,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,

Moderna faraoner

Jag börjar snart tro att kapitalister är så dumma att de inte ser längre än näsan räcker. Att Dubai skulle krascha var uppenbart. Man kan inte bygga pyramider i dagens värld utan att gå i konkurs.

Pyramiderna behövde ingen marknad för vinstrealisation.

Visserligen har arabemiraten tillgång till mycket billiga och stenhårt hunsade asiatiska arbetare. Men de är ändå inte slavar som i faraonernas rike och de ska ha betalt. Det behövs också mycket kapital för att producera lyx som någon måste köpa för att det ska gå ihop. Faraonerna behövde inget kapital. Det räckte med stenar och gratis arbetskraft för att bygga pyramider som dessutom inte behövde säljas på en marknad.

Ändå sög Dubai till sig kapital som sockerbiten drar till sig flugor. Liknelsen med flugor är inte helt oskyldig. För många investerare i Dubais pyramidbyggen hade nog både en och två dubier. Men de kunde inte hålla sig borta från sockerbiten för den var för söt.

Banker och fonder var så sugna på feta övervinster under de glada dagarna innan finanskrisen fick de flesta att vakna upp. Billiga bankkrediter flödade på marknaden och Dubais storhetsvansinnige shejk,  Ahmed bin Saeed al-Maktoum, kunde dra igång det ena skrytbygget efter det andra. Hans affärsplan var enkel. Dubai har knappt någon olja. Alltså gör vi om Dubai till ett finanscentra med en jättelik djuphavshamn för transit mellan öst och väst och till ett turistparadis för nyrika fotbollsspelare som David Beckham och andra internationella jetset-figurer som gillar att med sina privatflyg spela golf i Dubai på morgonen och ta cocktailen på Bermudas samma kväll. Listan över jetsetet som köpt sig en liten privat konstgjord ö i det groteska bygget av 300 öar i form av en palm utanför Dubais kust är lång.

Ett groteskt byggprojekt som inte ens Walt Disney kunnat tänka sig.

Vid sidan av David Beckham hittar vi Michael Owen, Andy Cole, Brad Pitt och Angelina Jolie, Michael Jackson, Naomi Campbell och andra stjärnor i sällskap med brackiga miljardärer från Ryssland och andra djungelkapitalister.

Så kom då krisen och satte stopp för hela härligheten. Påbörjade byggen avslutades aldrig. Skyskrapan på väg upp mot tusenmetersstrecket stannade av i växten. Halvfärdiga öar i palmträdsparadiset riskerar att likt Atlantis försvinna i djupet för alltid. Investerare från hela världen vände hem för att slicka såren. På Dubais flygplats står lyxbilarna övergivna i rader på långtidsparkeringen och priset på fastigheter som fyrdubblades mellan 2002-2007 har fallit med hälften. De som köpte in sig för sent får inte ens igen pengarna. Alltid något att glädjas över i dessa kristider.

Dubai World, som är shejkens holdingbolag, har skulder på 80 miljarder dollar och sedan snart två år små inkomster. Därför meddelade shejken i torsdag, strax innan fyra dagars muslimsk helg, att Dubai inställer sina avbetalningar till maj 2010. Egentligen handlar det om en summa småpengar jämfört de skulder som avslöjades ligga gömda i bankernas hemliga fack då bolånekrisen bröt ut. Men ändå skakades alla världens aktiebörser omedelbart efter shejkens förklaring att statsskulden för tillfället inte kan respekteras. Wall Street hade stängt för kalkonmiddag så paniken fick vänta till i går fredag.

-This is a mess, skrev Financial Times ledarskribent i går. Att det kan bli sådan oreda på världens finansmarknader efter en så relativt liten krasch visar att talet om att finansmarknaden hämtat sig och att bankirerna och fonddirektörerna lärt sig läxan från i fjol bara är tomt prat. Det finna massor av undangömda skulder i finansinstitutens böcker och inför bokslutet 2009 kommer Dubais inställning av betalningarna mycket olägligt.

När man har mer pengar än vad som går att göra av med går de till pyramidbyggen.

Men vad kommer att hända? Det verkar vara en mycket liten risk för att Dubais inställda avbetalningar kommer att dra igång en ny världsomfattande finanskris. Dubai är inte USA. Och Dubai har bröder i de övriga emiraten med massor av olja. De kommer inte att låta Dubai gå omkull. Däremot är det möjligt att de kommer att tvinga Dubai till att skriva ned sina högtflygande planer om ett Disneyland i kvadrat. De ortodoxa muslimerna i de övriga emiraten ser inte med blida ögon på Dubais roll som en lyxig oas för nyrika otrogna mitt i den arabiska sandöknen.

I media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SSD1,

Andra Bloggare: Svensson,Ekonomikommentarer,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Dubai, USA, Nyrika, Spekulation, Konkurrs,

Det finns traditioner och så finns det traditioner. I USA benådar presidenten denna helg en kalkon, bombar en by i något land och äter sedan upp en ny kalkon. I Stockholm bokar man lördagen för Socialistiskt Forum i ABF-huset på Sveavägen. Här är tre seminarier som vi rekommenderar bloggens läsare i Stockholm:

Afghanistans kvinnor kämpar

Sahar Saba från organisationen Rawa, nyss hemkommen från Kabul,

rapporterar

direkt från krigets Afghanistan tillsammans med Farooq

Suleharia

från veckotidningen Internationalen.

Arrangör: Veckotidningen Internationalen och Solidaritet utan gränser

11.00-

12.15

Husarö

Röda och gröna visioner

– för ett annat sätt att leva

Kortare arbetstid. Kollektiv kapitalbildning. Klimatomställning.

Utvecklad produktion. Vår tids framtidsutmaningar hänger samman om man

ser de radikala möjligheterna i deras relation till varandra. Hur förena det

bästa ur arbetarrörelsens tradition, med det bästa ur den gröna kritiken?

Arbetstidsförkortning

och omställning av produktionen som medel i kampen

mot klimatförändringarna. Sänkt arbetstid istället för höjd lön – så måste

betydligt

mer av produktivitetsökningarna i den rika världen tas ut; kvarvarande

ekologiska utrymme måste väsentligen tillfalla länderna i Syd som

behöver expandera sina ekonomier för att tillgodose grundläggande behov.

Medverkande: Lars Henriksson, Volvoarbetare och författare till en

kommande bok om hur vi kan rädda jobben och rädda världen. Johanna

Storbjörk, ledamot i SSUs förbundsstyrelse om kollektiv kapitalbildning i

klimatkampens tid, Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet om

hur kortare arbetstid kan rädda vår planet. Samtalsledare: Daniel Suhonen

Arrangör: Tidskriften Tvärdrag

13.30-

14.40

Kata

100 år efter storstrejken,

40 år efter gruvstrejken

– hur mår den fackliga kampen idag?

Septemberalliansen diskuterar vilka utmaningar fackföreningsrörelsen

stod inför då – och vilka den står inför idag. Vilka lärdomar kan dras och hur

skapas en kämpande fackföreningsrörelse underifrån som kan möta dagens

attacker på arbetsrätt, anställningstrygghet, löner och välfärd.

Medverkande: Håkan Blomqvist, historiker vid Södertörns högskola,

samtalar med aktiva inom Septemberalliansen

Arrangör: Septemberalliansen

15.45-

17.00

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomi, politik, Socialistiskt Forum i Stockholm, Afghanistan, Gruvstrejken, Bilkrisen

De gav aldrig

Hans Blix någon chans…

Långt innan ordern gavs om att invadera Irak, hade Tony Blair och George Bush svurit sig samman, med en ”ed i blod”, om att gemensamt störta Saddam Hussein. Detta vid ett hemligt, privat möte på den amerikanske presidentens Crawford ranch i Texas i april 2002.

Detta tror USA:s dåvarande ambassadör i Washington, Sir Christopher Meyer, när han nu för Chilcot-kommisssionen berättar om sin syn på hur diplomatin besegrades till fördel för kriget. När Bush senare sa sig acceptera FN:s deklaration 1441, vilken gav Hans Blix en möjlighet att undersöka om Irak hade massförstörelsevapen eller inte, var det redan omöjligt att stoppa militärens invasionsplan. Bush, Blair och deras generaler brydde sig aldrig om att Blix inte hittade några belägg som kunde motivera bombkriget. Något som för övrigt nonchalerades också av Carl Bildt när han propagerade för att det var riktigt  av USA att bryta mot internationell rätt.

Här begravs sergeant Olof Schmid. Ännu ett av offren för George Browns krig.

Den parlamentariska kommissionen om kriget i Irak, som egentligen försöker svara på frågan varför Tony Blair och Storbritannien överhuvudtaget skickade trupper till ett illegalt krig, strör nu grovsalt i såren för George Browns egen krigsministär. Debatten om det nuvarande kriget rasar för fullt i öriket och i takt med att de egna liken räknas växer krigsmotståndet dag för dag. Att då det förhållandevis öppna och avslöjande kommissionsarbetet samtidigt redovisas i TV och i alla andra media får de gamla såren nästan att börja pysa och fräsa. Varför gjorde inte Blair, med Brown som sin finansminister, på samma sätt som en gång den socialdemokratiske premiärministern Harold Wilson? Han som med rak ryggrad sa blankt nej till USA:s krav på att också brittiska trupper skulle skickas till Vietnam? För många blir den naturliga följdfrågan: Varför gör Brown nu om samma misstag som Blair? Varför ska våra ungdomar dö i ett krig som inte är vårt?

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Irak, AFghanistan, George Bush, Tony Blair, Hans Blix, Chilqit

I pressen: SVD1,

Nationell samling

-mot oss löntagare…

Nu är Mona Sahlin i gasen på allvar. ”Nationell samling” var ordet för dagen.

Kommer Sverigedemokraterna in i riksdagen – vilket verkar troligt – och om då samtidigt ”det rödgröna blocket” blir störst – vilket inte är otroligt – lovar hon att ”sondera terrängen” med det blå blockets partiledare för att få till stånd en ”Nationell samling”.

Nytt vallöfte från Mona Sahlin. ”Vinner vi valet och har vi då sverigedemokraterna i riksdagen. Ja,  då bjuder jag in Maud Olofsson och Jan Björklund till vår regering”…

Märkligt nog är det då i första hand Folkpartiet och Centern hon vill ha med i sin regering. Två partier som nu i många frågor tycks ha långtidsparkerat sig  till höger om Reinfeldts moderater…

För Sahlin blir då det här med en ”Nationell samling ” ett bra sätt att som statsminister urskulda en än mer uttalad högerpolitik. Mer privatiseringar av den offentliga sektorn. Mer kärnkraft. Mer soldater till Afghanistan. Mer motorvägar. Mer försämringar av anställningstryggheten. Oroliga och besvikna väljare med sina hjärtan åt vänster avspisas då med ett enkelt beklagande: ”Vad ska vi annars göra. Vi måste ha med oss Maud Olofsson och Jan Björklund i båten”….

Sverigedemokraterna skulle däremot inte bli besvikna. De skulle i praktiken vara regeringsbildare och få en regering med en arbetarfientlig politik, vilken snabbt skulle ge dem än större lyssnarskaror.

När det gäller Saab vill Mona Sahlin också ha en ”Nationell samling”. Kring vad? Jag lyssnade noga på vad hon i morse sa i SVT:s frukostsoffa och kokade man ner all retorik till botten, blev bara en enda substans kvar: regeringen måste snabbt lova GM mer fördelaktiga lån. Kring detta krävs Nationell samling. Punkt slut.

Ett äldre infall, från hennes sida, om ”att man inte under en övergångsperiod skulle kunna utesluta staten som ägare” var inte längre aktuellt. ”Finanskrisen är snart över”, menar hon i dag och Saabs försäljning kan då komma i gång. Snabba krediter till amerikanska GM är det som gäller.

Är det inte hög tid att politiska kommentatorer som exempelvis Henrik Brors på DN eller Lena Mellin på Aftonbladet slutar att prata om ”det socialistiska blocket”?

Läs mer om fordonskrisen: Här

I dag hittar du en del fina affischer ”i tiden” hos Röda Lund...

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, socialdemokraterna, Mona Sahlin, rödgröna alliansen, Saab, Nationell samling, sverigedemokraterna

I pressen: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,AB1,AB2,AB3,AB4,SDS1,SDS2,SVD5,

Kan Kadhammar skilja

mellan en hammare och en skiftnyckel?

Aftonbladets Peter Kadhammar vet ingenting om bilbyggare. Men leker ändå i dag besserwisser i branschen. Han upprörs över att socialdemokraternas Tomas Eneroth har kallat jobbarna i Trollhättan för ”Världens bästa bilbyggare”. Trots att denne säkert inte vet så mycket om industriell ekonomi och fordonsindustri.

Men Eneroth har väl bara gjort vad vi alla gör ibland. Vem har inte kallat sin mor för ”Världens bästa mamma” utan att ha prövat alla mammor i världen?

Det är värre med Kadhammar. Han är ”Världens bäste Karlsson” utan att ens kunna flyga…

För Peter Kadhammar kan skriva. Men han kan heller ingenting om bilbygge. Jag vet inte ens om han själv kan skilja mellan en skiftnyckel och en hammare? Han ser bara att Saab genom åren aldrig har kommit upp i lönsamma volymer. Punkt slut. Därmed är det fel av Eneroth att skapa ”en dolkstötslegend” om att regeringen skulle vara medansvarig för Saabs nuvarande kris.

Vet han skillnaden?

Kadhammar är uppenbart nyliberal. Det som inte är lönsamt ska bort. Oavsett kvalité och social nytta. Menar han verkligen att Toyota i dag skulle kunna ha varit världens ledande bilmärke utan decenniers exempellösa insatser från den japanska staten.

Jag är så pass kaxig att jag tror mig veta en del. Jag har själv varit bilbyggare i 27 år och har följt det mesta i press, informationskommittéer och förhandlingsrum. Ofta studerat kvalitetsuppföljningar mm. Saabs bilbyggare är förmodligen några av de bättre i världen. Att Saab aldrig haft tillräckliga resurser för att på allvar ta sig ut på världsmarknaden eller alltid goda strategier för sina modellval är i första hand ett misslyckande för det privata ägandet. De bägge ägarna, genom åren, Wallenberg och GM har bara haft ett förstrött intresse för Saab. Att Maud Olofsson nu skiter i Trollhättan och alla andra berörda orter förbättrar inte saken.

Eneroth försöker skapa en ”dolkstötslegend”, gapar Kadhammar. Själv slår han in en taskspark på människor som redan fått gå ner på knä.

Fotnot. I verkligheten används vid montering oftast en seg momentdragare. Vid passningsproblem en liten handslägga i gummi. Men att bli så specifik vore nog definitivt för mycket för Kadhammar.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Saab, Volvo, Fordonsindustrin, regeringen, Tomas Eneroth, Maud Olofsson, Trollhättan

I pressen:AB1,AB2,AB3,SVD1,SVD2,DN1,DN2,AB4,

Obamas bluff inför Köpenhamn

-USA lovar minska utsläppen till 2020, skriver DN

-Obama till Köpenhamn med konkret miljömål, skriver Svenska Dagbladet.

Resten av pressen går i samma tongång. Äntligen kommer Obama med seriösa och positiva besked, är det budskap som vi får oss serverat.

I själva verket är hans miljömål en riktig bluff. Den lag som han vill driva igenom i Kongressen innebär att USAs industri inte behöver minska sina utsläpp med ett enda gram koldioxid innan 2026.

Här under kan du se en analys av lagen som jag publicerade den 30 oktober i år.

***

I USA finns en klimatlag(Climate Bill) som går under namnet Waxman-Markey, som ännu måste baxas genom Kongressen. Den visar att Barack Obama nu i stort sluter upp bakom EUs linje inför Köpenhamn. I stora drag säger lagen följande:

· Utsläppen av CO₂ ska minska med 80 procent fram till 2050 jämfört med nivån 2005. Kom ihåg att FNs klimatpanel jämför med 1990 när den säger att 80 procent innan 2050 är ett nödvändigt minimum. USAs utsläpp 1990 var 5,8 miljarder ton och 7 miljarder ton 2005.

· Lagen Waxman-Markey säger att utsläppen innan 2020 ska minska med 17 procent jämfört med 2005. I media har detta presenterats och hyllats som ett stort steg framåt och att Barack Obama brytit med busheran. I själva verket är det mindre än vad USA hade varit tvungen till om det skrivit under avtalet i Kyoto.

· Lagen avser också att ge de amerikanska företagen rätt till CO₂-krediter för ”gröna” investeringar i utvecklingsländer. Dessutom kan företagen skaffa sig sådana krediter också via ”gröna” investeringar i USA, i form av så kallade koldioxidsänkor som exempelvis skogsplantering. Att detta inte handlar om strukturella förändringar är ju klart eftersom den koloxid träden tar åt sig släpps ut på nytt när de avverkas och förbränns.

· Om företagen i USA fullt ut använder sig av vad Waxman-Markey tillåter behöver de inte minska sina utsläpp i USA med ett enda ton CO₂ innan 2026. Det är som synes en avgrund mellan etablissemangets hyllning av Obamas klimatpolitik och vad som konkret är på gång.

I media:SVD1,DN1,DN2,AB1,SSD1,AB2,

Bloggare;Jinge,Kulturbloggen,Sjöstedt,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Miljö, Obama, Köpenhamn,