Tyska rasister bollar med fakta

Den tyska slasktidningen Bild slår upp stort att antalet kriminella handlingar begångna i Tyskland av invandrare uppgick till 200 000 under 2015. Slaskpress i England som Daily Express har trumpetat ut siffran på sin etta och franska högertidningen ”Valeurs actuelles” missade inte ”godbiten”.

Uppgifterna finns att hämta i en rapport från den tyska kriminalpolisen BKA. Enligt rapporten ökade antalet kriminella handlingar 2015 med 92 000 fall jämfört med 2014, alltså en ökning med 79,3%. Men de siffror som extremhögern bollar med visar i själva verket att de invandrade inte alls begår flera kriminella handlingar än genomsnittstysken, vilket också BKA stryker under i rapporten.

I de flesta fallen handlar det om småbrott som stöld eller innehav av falska identitetspapper. Antalet allvarliga brott anges i rapporten uppgå till 1 688, varav 458 våldtäkter. I en stor del av brottsfallen är offret också flykting. I 28 mordfall var 27 av offren flyktingar och en person infödd tysk.

Det är välkänt att man kan bevisa vad som helst med statistik. Det är också vad extremhögern gör. Det är inte bara Sverigedemokraterna som bollar med uppgifter om flyktingarnas ”kriminalitet”.

En ökning av antalet brott med 79,3 % på ett år låter skrämmande och bestickande. Men det ska ses mot bakgrunden att antalet flyktingar under 2015 ökade med 440 % jämfört med 2014, upp från 200 000 asylsökande till 1,1 miljon. I BKA:s rapport framgår att brott begångna av asylsökande svarar mot 1,7 % av samtliga brott i Tyskland. År 2014 begicks 6,8 miljoner kriminella handlingar i landet av vilka 116 000 begicks av invandrare.

Flera hundra flyktinganläggningar har angripits.

I sin rapport skriver BKA att de som flyr undan krig, syrier, irakier, och afghaner, begår färre brott än genomsnittligt i landet medan asylsökande från Kosovo och Albanien ligger över genomsnittet.

BKA drar därför slutsatsen att invandringen inte kan förklara den ökade brottsligheten i Tyskland och pekar samtidigt på att rasistiska brott mot flyktingar ökade med 24 % år 2014 och att 500 aggressioner mot flyktingar registrerades 2015.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Vad flyr människorna i Syrien ifrån?

Här finns en länk till en text av den syriske socialisten Joseph Daher som lägger ansvaret för flyktingkatastrofen där det ska läggas: vid regimen Assads fötter.

https://syriafreedomforever.wordpress.com/2015/09/09/the-islamic-state-or-the-main-reason-for-the-millions-of-refugees-from-syria/

Svämmas Europa över av syriska flyktingar?

En flodvåg av flyktingar dränker Europa och hotar vår kulturella trygghet. Det är den bild som sprids av våra främlingsfientliga propagandister i media och på rasistiska nätsidor. Av känd anledning är det flyktingarna från Syrien som stått i centrum den senaste tiden.
Men hur ser egentligen strömmen av asylsökande till Europa ut? I de tabeller jag sammanställt här under handlar det enbart om asylsökande flyktingar. Den ekonomiska invandringen är en annan sak, som för övrigt starkt begränsas i Fästning Europa under den ekonomiska krisens och den växande främlingsfientlighetens tecken.

Enligt internationella konventioner är alla stater skyldiga att ta emot asylsökande flyktingar och bevilja asyl om flyktingens begäran är rimlig. Den statistik som finns visar att de flesta stater i EU anser att de flesta asylsökandes begäran om asyl saknar grund och avslår deras begäran. Att det handlar om människor som flyr för sina liv tas inte som ett tillräckligt skäl i många fall.
I tabellen här under ser vi hur många som sökte asyl i EU och i enskilda länder under perioden 2009-2013. Som vi ser är det bara ett par länder som beviljar asyl för mer än 50 % av de asylsökande. Frankrike utmärker sig genom att acceptera dryga 10 %. Medan Sverige, Italien, Storbritannien och Holland i alla fall ger asyl till närmare 60% av de sökande.

Men hur ser det ut med den syriska ”tsunamin”? Den nådde aldrig längre än till Libanon, Turkiet och Jordanien. Libanon ensamt har tagit emot fler syriska flyktingar än alla länder i EU tillsammans. Så var det med den flodvågen av syrier som dränker våra stränder, om vi nu inte ska tala om de som drunknar i havet utanför våra stränder.

Källa: FN:s flyktingkommission

Skalan är så grov att antalet som funnit sin tillflykt i Europa knappt syns i diagrammet. Men så här fördelades de 2013: Tyskland 21 253; Sverige 17 984; USA 3 802; Holland 3 404; Storbritannien 3 169; Belgien 1 987; Norge 1 311 och Ryssland 1 163.
Så kan vi se att flodvågen, den rasande tsunamin i själva verket är en skamlig rännil som även den rör upp skribenters och främlingshatares känslor. Vår kontinent med sina 507,4 miljoner innevånare är inte förmögen att ge en fristad till de syrier som flyr undan regimens terrorbombningar. Lilla Libanon och lilla Jordanien tar var för sig emot fler än hela EU.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Solidaritet med flyktingar ska kosta pengar.

Det är snart val och partierna tävlar om att hitta ”populära” frågor att fiska röster med. Mest handlar det om fiske i grumligt vatten. Alla utom Vänsterpartiet mumlar i skägget om att ”flyktingpolitiken” kostar för mycket. Det är som om Jimmie Åkesson flåsade i nacken på partiledarna. Och inte bara dem. Det finns till och med de som inte har några röster att vinna i valet som gjort ”flyktingfrågan” till en huvudfråga för vänstern. Det är ett bottenskrap från de gamla mao-stalinistiska sekterna som vaknat upp till nysvensk yra och tror att de har svar på de ”frågor” Sverigedemokraterna ställer.


Solidaritet med människor på flykt undan krig, tortyr, rasism, och bottenlös förnedring kostar pengar och ska kosta pengar. Det är en elementär mänsklig plikt att hjälpa de som är i nöd. Det är en uppgift för både staten och medborgarna.
De som fiskar i grumligt vatten målar upp ett gigantiskt problem av tsunamiformat. Lilla Sverige dränks av flyktingar som vi inte har råd att ta emot. Flyktingens lidande räknas om i kronor och ören och summan sägs vara för stor. Att det bara handlar om politiska prioriteringar och opportunism kan vi se genom att bara jämföra de belopp flyktingpolitiken kostar med de miljarder och åter miljarder som ges i subventioner till de redan välbärgade i form av Rot och Rut.
Men hur ser egentligen flyktingströmmarna ut i världen? Inte ens i världsmåttstock kan vi tala om en ”tsunamivåg” av flyktingar. Enligt FN:s flyktingkommission fanns det i början av året 51,2 miljoner flyktingar. Men av dessa är det ”bara” 11,7 miljoner som befinner sig utanför hemlandet. Resten är flyktingar i det egna landet, så kallade ”förflyttade”. Det är människor som liksom i Syrien flyr undan regimens terrorbombningar av städer och byar.
Vart tar de flyende vägen då de tvingas lämna sitt hemland? Ordet tvingas ska strykas under eftersom knappt någon lämnar sitt hemland frivilligt.
I diagrammet här under ser vi antalet flyktingar i 20 enskilda länder. Siffrorna är i tusental. Diagrammen finns publicerade i den franska dagstidningen Le Monde.

Det som är frapperande i sifforna här ovan är det låga antalet flyktingar som tagits emot av rika länder som Tyskland (187 600), USA (263 600) och Frankrike (232 500) medan urfattiga länder som Pakistan, Iran, Tchad, Kenya och andra tagit emot minst dubbelt upp jämfört med ”rikemansklubben”. I Libanon, Jordanien och Turkiet finns närmare två miljoner flyktingar från Syrien.
I diagrammet nedan ser vi antalet asylsökande i olika länder åren 2012-13.

Lilla men mycket rika Sverige utmärker sig med att ha lika många asylsökanden som Malaysia och något mer än Turkiet. Om våra partiledare får bestämma kan kanske bara ett litet antal av de sökande se fram mot en fristad hos oss.
I nästa diagram ser vi varifrån flyktingarna kommer.

Inte oväntat kommer de allra flesta från områden där USA:s ”krig mot terrorismen” raserat samhället. Assads terrorbombningar bidrar också i högsta grad till flyktingströmmen. Inte mindre än 53 % av flyktingarna i världen kommer från Afghanistan, Syrien och Somalia. Att inte fler kommer från Kongo trots de enormt blodiga krigen som pågått i decennier beror på att landet är till ytan enormt och krigen pågår uteslutande i östra delen av landet. Flyktingarna är 3 miljoner till antalet men finns kvar i landet. Liksom det stora antalet syriska flyktingar finns kvar i hemlandet och uppgår till cirka 6,5 miljoner.
Har vi råd att vara solidariska? Det är den rätta frågan. Inte hur många kan vi ta emot? Det är en konkret fråga som beror på vad som sker utanför vårt lands gränser. Men så länge som länder som Libanon och Jordanien tar emot 178 flyktingar per tusen innevånare respektive 88 per tusen med Sverige först på tolvte plats finns det ingen grund för smygrasism bakom tal om att vi inte har råd.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Syrien – bortsuddat från Vänsterpartiets utrikespolitiska karta

.

Det folkliga upproret i Syrien har rasat i två år. 70 000 människor har dött. Enligt FN:s UNHCR har 828 000 registrerade syrier tvingat att fly utomlands . Flera miljoner andra har lämnat sina hem och är på flykt inne i sitt eget hemland. Tusentals eller mer troligt tiotusentals oppositionella finns i den syriska säkerhetstjänstens fängelsehålor och utsätts för vidrig tortyr. Bashar Assads militärdiktatur har malt sönder stora bostadsområden till grus med flygbomber och tungt artilleri och på samma sätt slagit ut vital infrastruktur.

Med sin närhet till Europa, en stor flyktingström till Sverige samtidigt som landet är en krutdurk i Mellanöstern och Främre Asien, är kriget tveklöst för svensk del en av de mest brännande, kanske den mest brännande utrikespolitiska frågan i dag. Dess utgång kommer dessutom att ha en mycket stor betydelse för den arabiska revolutionen i stort.

.

.

”I Riksdagens utrikespolitiska debatt behandlades

Syrien som vilken dammråtta som helst”

.

När jag i går kväll fick tid för att läsa protokollet från Riksdagens utrikespolitiska debatt i förrgår blev jag därför oerhört besviken över att den Syriska revolutionen behandlades som vilken dammråtta som helst. ”In med den under soffan så att vi slipper se den”. Mest besviken blev jag naturligtvis över att Hans Linde från Vänsterpartiet var mol tyst om upproret mot Assads diktatur. Inte ett ord, vare sig i sitt inledande anförande eller i olika repliker.

Varför? Det troliga svaret är svåra motsättningar i partiet när det gäller hur man ska se på dagens Syrien. ”Det land som trots allt var Sovjets mest trogna allierade i hela Mellanöstern”. Många partimedlemmar tycks också ha köpt Assads illusionsnummer om att landet skulle vara ”antiimperialistiskt” och ”antisionistiskt”. Detta trots att den syriska regimen förrådde palestinierna i det libanesiska inbördeskriget och aldrig har avlossat ett skott mot Israel sedan 1973 när Golanhöjderna förlorades…

.

.

Hans Linde intervjuas på Vänsterpartiets hemsida

Vare sig frågor eller svar om Syrien

Linde väljer hellre en molande tystnad än att trampa osäkra eller Assadvänliga partimedlemmar på tårna. Ett val som också bekräftas om man synar partiet pressmeddelanden och den egna hemsidans artiklar. Där finns bra, och mindre bra, uttalanden om allt mellan himmel och jord: EU; kvinnohat; solenergi; Väst-Sahara; Pridefestivalen, Syriza, Gaza, Välfärd utan vinst mm. Men alltså ingenting, inte ens en humanitär vädjan av något slag, när det gäller den diktatur som så öppet tillåts att döda eller fördriva sitt eget folk. Syrien fanns inte heller med i partiets manifestation vid förra årets Almedalsvecka. Ett praktiskt solidaritetsarbete ens i den enklaste humanitära form eller som ett praktiskt stöd till revolutionens sekulära och demokratiska krafter, har vi heller inte sett röken av.

Vart har internationalismen tagit vägen? Kommer det verkligen att kännas rätt i magen att vid årets I maj sjunga Internationalen? Framförallt de där stroferna om att ”Störtas skall det gamla ner i gruset/Slav stig upp för att slå dig fri”?

Motsättningar är till för att lösas och detta går bara genom debatt. En bra början vore naturligtvis om partistyrelsen drog i gång denna med en egen majoritetsresolution om den syriska revolutionen.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,