Etikettarkiv: Höst

Höstpromenad bland träd och tjuren Ferdinand.

Publicerat av
1

Hösten har definitivt slagit sitt grepp om landskapet kring min lilla by Houyet i de belgiska Ardennerna. I dag blev det en lång promenad. Jag och min fru Martine har lämnat Bryssel bakom oss för några dagar. Första november är en stor helgdag här där traditionen bjuder att sätta ut Krysantemum på familjegravarna.
I dag gick promenaden genom små byar runt Houyet, först en lång stigning upp ur Lessedalgången till den sömniga byn Herhet, så vidare via den lika sömniga Ferage och sedan tillbaka till Houyet via en stenig väg genom skog och över fält.
Inte så mycket att orda om egentligen. Men en litet tillfälle att visa några bilder från promenaden.

Först en stigning upp genom skogen som klätt sig i höstens färger

I den lilla byn Ferage väntar en gamling på lite sällskap.

Lite längre utefter vägen väntar Ferdinand på sällskap

En liten sträcka på riksvägen till Beauraing spärrar vi effektivt av.

Den milsvida utsikten över dalgången ligger i oktoberdis.

I Houyet ligger kyrkan mitt i byn som sig bör.

Det var allt för i dag kära vänner.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Utsikt från vallonska höjder

Publicerat av
3

Än har inte höstens färger lagt beslag på naturen i de vallonska Ardennerna. Strax söder om staden Dinant börjar de böljande landskapen som dominerar Ardennerna. Vissa dagar med klar luft kan man se flera mil, så långt ögat räcker. Bilderna här under är tagna den 1 oktober, mitt på dagen då den disiga luften skingrats av solens värme.

Oops, här kom det några i vägen för vyn över landskapet.

I den här slumrande byn, Falmignoul, är mina svärföräldrar uppvuxna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Eftermiddagslur

Publicerat av
Svara

Från vårt sovrumsfönster. Skönt med höst och ett ljummet dagsregn. Hunden ligger på rygg och drömmer med spring i tassarna och lustiga bjäbb. Spisen pyr och naturen hämtar anda för att gå in i sitt långa ide. Sträcken med vildgäss riktigt köar för färden söderut. Vi lever med den årstid som gamle Karlfeldt menade vara ”den vår de svage kallar höst”.

Det går enkelt att ta sig en eftermiddagslur utan att få dåligt samvete. Denna vederkvickelse som direktörskamarillan rysligt nog kallar för ”powernap”. Bevare oss för ett sådant språk!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Dagarna då hösten smyger sig på.

Publicerat av
Svara

 

Hösten kryper sakta närmare i Indalsälvens omnejd. Vattnet orkar inte ens krusa sig när vindmätaren står på noll sekundmeter. Havsdimman fuktar trädens toppar. Men höstens brandgula färger syns inte än på björkarna som gömmer sig i granskogen. Älven verkar ligga stilla i sitt lopp trots att kubikmetrarna rinner under broarna.

I deltats utlopp speglar sig träden och de sista öarna i det blanka vattnet. Det ser ut som glasyren på Sveas holländare, som en liten vink till bara de införstådda.

Hav och horisont blir till ett när himlen speglar sig i vattnet. Endast skelettet av en gammal krokodil finns kvar på stranden. Barnen är i skolan. Sommarens sista dopp  är redan över.

Endast det sista lilla trädets färg bryter av mot omgivningens tunga blygråhet.

I Fagerviks småbåtshamn väntar alla båtar otåligt på att läggas upp på land i trygghet inför den is som snart kommer att krama bryggor och bojar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Löven faller

Publicerat av
4

Här får ni en sista hösthälsning från de belgiska Ardennerna innan Kung Bore tar landskapet i sin famn. Han kanske inte lindar in det i snö, för det gör han inte varje år. Men hoppet finns. I fjol låg det snö i markerna i sex veckor. Något de gamla i byn säger sällan händer. Ja krigsvintrarna förstås -då låg snön meterhög, vill de minnas.
De sista löven faller snart. La Lesse flyter inte längre stillsamt mellan stränder och bankar. Till stort förtret för min labrador Elsie som inte längre kan simma i ån. Hon drogs med i strömmen i våras och jag tvingades springa ett par hundra meter nedströms för att dra upp henne på ställe utan höga bankar. Det vill vi inte göra om.
Om sex månader är det grönt igen och i dalgångens branter står då hundratusentals vilda påskliljor och lyser under ännu bladfria träd. Men det återkommer jag till då.

***********

Från höjderna syns den tjocka dimman i Meusedalen. Inte undra på att Von Rundstedt förlorade sikten under offensiven i Ardennerna.

Eller så var det kanske en sån här bjässe som fick tyskarna på flykten?

 

Här litar folk inte på dollarn och euron utan man har skapat en egen ”guldmyntfot”.

 

Det är inte den gulnande eken som är liten. Det är en enorm gran som ger ”gulingen” skydd mot vinden från norr.

 

Ån La Lesse hittar snart sitt vinterflöde.

 

Här ligger Sparbankens ek i lä. Den är enorm och bilden gör den inte rättvisa.

 

En ensam ek långt ut på ängen fastnar i mon zoom.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Publicerat av
4

Hösten har tagit också de belgiska Ardennerna i sin brandgula famn. Även om någon lekt rövare med väderleken. Då jag tog de här bilderna i förra veckan var det 23°C och promenaden kunde göras i shorts och t-tröja. Men ett par exeptionellt varma dagar lurar inte Moder Jord. Brandgula dagar kommer obevekligt även om några blommor låter lura sig.

 

Utsikt tidig morgon från köksfönstret i min bortgångne svärfars lägenhet i byn Houyet, som ligger i början av Ardennerna.

 

Träden växlar färg i olika tempo. Hasselbuskarna ståtar med intensivt gult först av alla, strax innan björken och sedan följer lönn och ek.

 

Självporträtt på gång och cykelstigen där förr ångloken sotade ner träden.

 

Den här svanen kanske jag träffade i Indalsälvens delta i augusti. Nu flyter den i alla fall sakta fram på ån La Lesses vatten.

 

Imse Vimse kastar sina fångstnät över den fuktiga växtligheten.

 

I medsols blir La Lesse ljus och färgrik.

 

I motsols bländas objektivet och bara vattnets rörelser fångar ljuset.

 

Mer bländverk av Imse.

 

De små ekerna utefter åkanten fägrar. Kolla hägern uppe i bildens högra hörn.

 

Den varma indiansommaren lurade blåklinten att öppna sig igen.

 

Klövern lurades också av vädret.

 

Maskrosorna är också lättlurade.

 

Alla höstens färger samlas på rad.

 

Den här eken har sett flera hundra höstar dra förbi.

 

Allt det här tror Elise tillhör henne. Jordägaren har inget sagt till henne.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Mitt landskap

Publicerat av
5

 

Hösten har kommit till de belgiska Ardennerna. Dimma och fukt. Sol och vind. Utsikt från sovrummet över min by Houyet, långt innan vettiga personer är uppe.

 

På vägen till närmaste stad ligger dimman fortfarande tjock i svackorna.

 

Men när förmiddagen nalkas spricker dimman upp och den gamla järnvägen som blivit gång- och cykelväg bjuder på höstens första färgkavalkad.

 

Här tuffade ångloken fram när det begav sig. Nu låter banan flanörer njuta av öppna vidder, kulturlandskap och en vinglande å med namnet La Lesse. Inget går upp mot en promenad med allra bästa tänkbara sällskap.

 

Kyrkorna i Ardennerna ligger mitt i byn. Tänka sig annat?

 

Här finns det fin forell. Jag har till och med sett fiskare fånga enstaka harr. Hur den kommit hit vet jag inte och ingen jag frågat heller.

 

I den lilla byn Wiemes rinner en liten ränna i lugnt mak bakom sommarstugorna.

 

Finns det ljus i tunneln? Eller är det en hägring?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,