I väntan på Påsk

På sluttningarna ner till ån La Lesse i belgiska Ardennerna börjar våren alltid med samma startskott. Hundratusentals Påskliljor blommar under ris och buskar. I år kom de tidigare än vanligt. Våren hoppar bock över vintern som aldrig blev av.

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Vita vidder, is och klippiga berg

 

I mitt vintriga Fagervik breder vita vidder ut sig där ortens sulfitfabrik låg. Nu är det bara en skylt med foton från fornstora industriella dagar som påminner om livet förr.

 I båthamnen väntar kajerna tomma. Om tre månader är det full fart. Båtarna har putsats färdigt och guppar nöjsamt på det blå vattnet.

 

Än är det långt till att vattnet befriar sig från den metertjocka isens grepp.

 

Sista april ska den här rishögen vara större och brinna i kvällsmörkret. Ett hundratal personer brukar fira in våren. Ibland har isen gått ibland ligger den kvar. Endast Kung Bore vet vad.

Då ska också snart båtarna ligga fast förankrade på sina platser.

På golfbanan i bakgrunden ska det svingas vilt. Bollarna som hamnar i vattnet blir fickpengar för ungarna.

 Klippiga bergen i Fagervik tar tid på sig att smälta. Till början av juni kanske.

Bloggare: Röda Malmö,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Löven faller

Här får ni en sista hösthälsning från de belgiska Ardennerna innan Kung Bore tar landskapet i sin famn. Han kanske inte lindar in det i snö, för det gör han inte varje år. Men hoppet finns. I fjol låg det snö i markerna i sex veckor. Något de gamla i byn säger sällan händer. Ja krigsvintrarna förstås -då låg snön meterhög, vill de minnas.
De sista löven faller snart. La Lesse flyter inte längre stillsamt mellan stränder och bankar. Till stort förtret för min labrador Elsie som inte längre kan simma i ån. Hon drogs med i strömmen i våras och jag tvingades springa ett par hundra meter nedströms för att dra upp henne på ställe utan höga bankar. Det vill vi inte göra om.
Om sex månader är det grönt igen och i dalgångens branter står då hundratusentals vilda påskliljor och lyser under ännu bladfria träd. Men det återkommer jag till då.

***********

Från höjderna syns den tjocka dimman i Meusedalen. Inte undra på att Von Rundstedt förlorade sikten under offensiven i Ardennerna.

Eller så var det kanske en sån här bjässe som fick tyskarna på flykten?

 

Här litar folk inte på dollarn och euron utan man har skapat en egen ”guldmyntfot”.

 

Det är inte den gulnande eken som är liten. Det är en enorm gran som ger ”gulingen” skydd mot vinden från norr.

 

Ån La Lesse hittar snart sitt vinterflöde.

 

Här ligger Sparbankens ek i lä. Den är enorm och bilden gör den inte rättvisa.

 

En ensam ek långt ut på ängen fastnar i mon zoom.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,